{"id":90174,"date":"2022-04-11T20:24:32","date_gmt":"2022-04-11T18:24:32","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=90174"},"modified":"2022-04-12T14:30:22","modified_gmt":"2022-04-12T12:30:22","slug":"nr-24-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2022\/04\/11\/nr-24-2022\/","title":{"rendered":"Nr 24 2022"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">ESO-teleskop f\u00e5ngar ov\u00e4ntade temperaturvariationer p\u00e5 Neptunus<\/h2>\n\n\n\n<p>Ett internationellt forskarlag har anv\u00e4nt markbaserade teleskop, d\u00e4ribland Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT), f\u00f6r att f\u00f6lja temperaturvariationer i Neptunus atmosf\u00e4r under en 17-\u00e5rsperiod. <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2206\/?lang\">Forskarna fann en ov\u00e4ntad minskning av Neptunus globala temperatur<\/a>, f\u00f6ljt av en dramatisk uppv\u00e4rmning av dess sydpol.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201cDenna f\u00f6r\u00e4ndring <\/strong>var ov\u00e4ntad\u201d s\u00e4ger <strong>Michael Roman, <\/strong>forskarassistent vid University of Leicester, Storbritannien, och f\u00f6rstef\u00f6rfattare p\u00e5 den artikel som publiceras i dag i <em>The Planetary Science Journal<\/em>. \u201cEftersom vi observerade Neptunus under tidig sommar p\u00e5 dess s\u00f6dra halvklot f\u00f6rv\u00e4ntade vi oss att temperaturerna l\u00e5ngsamt skulle stiga, snarare \u00e4n att sjunka.\u201d<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Precis som jorden har Neptunus <\/strong>\u00e5rstider under sitt omlopp kring solen.Men eftersom planetens omloppstid kring solen \u00e4r 165 jord\u00e5r varar en \u00e5rstid p\u00e5 Neptunus cirka 40 jord\u00e5r. Sedan 2005 har det varit sommar p\u00e5 Neptunus s\u00f6dra halvklot och astronomerna var nyfikna p\u00e5 hur temperaturen i atmosf\u00e4ren skulle f\u00f6r\u00e4ndras efter v\u00e5rdagj\u00e4mningen.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Forskarna studerade \u00f6ver 100 bilder <\/strong>av planeten tagna i termiskt infrar\u00f6tt ljus under 17 \u00e5rs tid, f\u00f6r att f\u00e5 en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else av temperaturutvecklingen \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare. Observationerna visade att huvuddelen av molnt\u00e4cket blev kallare under perioden, trots att den sydliga sommaren hade b\u00f6rjat. Den globala medeltemperaturen p\u00e5 Neptunus sj\u00f6nk 8 grader mellan 2003 och 2018.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Evolution of thermal images from Neptune\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/gMzz1Fs83EU?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Astronomerna blev ocks\u00e5<\/strong> \u00f6verraskade av en dramatisk uppv\u00e4rmning vid dess sydpol som har skett under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren, med en temperatur\u00f6kning av 11 grader mellan 2018 och 2020. \u00c4ven om Neptunus varma polvirvel har varit k\u00e4nd under m\u00e5nga \u00e5r \u00e4r s\u00e5 stora uppv\u00e4rmningar av polaromr\u00e5dena inte k\u00e4nda p\u00e5 planeten sedan tidigare.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201cV\u00e5ra data str\u00e4cker sig \u00f6ver bara<\/strong> en halv Neptunus\u00e5rstid, s\u00e5 det var ingen som f\u00f6rv\u00e4ntade sig s\u00e5 snabba och drastiska f\u00f6r\u00e4ndringar\u201d s\u00e4ger <strong>Glenn Orton<\/strong>, medf\u00f6rfattare till artikeln och seniorforskare vid Caltechs Jet Propulsion Laboratory (JPL) i USA.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Astronomerna studerade Neptunus <\/strong>temperatur med hj\u00e4lp av v\u00e4rmekameror som m\u00e4ter den infrar\u00f6da str\u00e5lningen som s\u00e4nds ut av astronomiska objekt. Den observerade str\u00e5lningen kommer fr\u00e5n en niv\u00e5 i atmosf\u00e4ren som kallas stratosf\u00e4ren. I analysen sammanst\u00e4lldes alla bilder av planeten som tagits med jordmbaserade teleskop under de senaste tv\u00e5 \u00e5rtiondena. Dessa data gav en bra bild av temperaturen och dess variationer under en del av den s\u00f6dra sommaren.<\/p>\n\n\n\n<p>Eftersom Neptunus lig<strong>ger p\u00e5 4,5 miljarder<\/strong> kilometers avst\u00e5nd fr\u00e5n solen \u00e4r den mycket kall, med en medeltemperatur av \u2013220 \u00b0C. Att m\u00e4ta dess temperatur \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte n\u00e5gon l\u00e4tt uppgift. \u201cStudier av detta slag \u00e4r bara m\u00f6jliga med k\u00e4nsliga infrar\u00f6da kameror p\u00e5 stora teleskop som VLT, och s\u00e5dana har bara funnits i omkring 20 \u00e5rs tid\u201d s\u00e4ger Leigh Fletcher, professor vid University of Leicester.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Omkring en tredjedel <\/strong>av bilderna \u00e4r tagna med <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/vlt-instr\/visir\/\">VISIR<\/a>-instrumentet (VLT Imager and Spectrometer for mid-InfraRed) p\u00e5 ESO:s VLT i den chilenska Atacama\u00f6knen. Teleskopet producerar mycket detaljerade bilder med h\u00f6g kvalitet tack vare dess stora spegel och h\u00f6ga h\u00f6jd. Forskarna anv\u00e4nde ocks\u00e5 data fr\u00e5n NASA:s Spitzer Space Telescope och bilder fr\u00e5n Gemini South-teleskopet i CHile, liksom Subaru-. Keck- och Gemini North-teleskopen, samtliga p\u00e5 Hawaii.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Forskarna vet \u00e4nnu inte orsaken <\/strong>till de stora temperaturvariationerna. Det kan vara relaterat till f\u00f6r\u00e4ndringar i Neptunus stratosf\u00e4riska kemi, v\u00e4derfenomen, eller till och med solcykeln. Fler observationer \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga under de kommande \u00e5ren f\u00f6r att unders\u00f6ka fenomenet ytterligare. Framtida observationer med markbaserade teleskop som ESO:s <a href=\"https:\/\/elt.eso.org\/\">Extremely Large Telescope<\/a> (ELT) skulle kunna observera temperaturf\u00f6r\u00e4ndringarna med st\u00f6rre detaljsk\u00e4rpa, medan NASA\/ESA\/CSA:s rymdbaserade <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/James_Webb-teleskopet\">James Webb-teleskop<\/a> kan bidra med nya kartor \u00f6ver kemin och temperaturen i atmosf\u00e4ren.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201cJag tror att m\u00e5nga av oss <\/strong>tycker Neptunus \u00e4r fascinerande enbart f\u00f6r att vi k\u00e4nner till s\u00e5 lite om den\u201d s\u00e4ger Roman. \u201cAllt pekar mot en mer komplex bild av Neptunus atmosf\u00e4r och hur den varierar med tiden.\u201d<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Ukrainaastronom fr\u00e5n Lund<\/h2>\n\n\n\n<p>Fr\u00e5gan d\u00f6k upp om det finns n\u00e5gon ukrainsk astronom verksam i Lund och<strong> Eva Jurlander,<\/strong> v\u00e5r bibliotekarie p\u00e5 institutionen i Lund, kunde prompt svara: Jo, vi har haft en doktorand som nu \u00e4r postdoc i Stockholm,\u00a0<strong>Iryna Kushniruk.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>J<strong>esper Sollerman<\/strong> tipsar i sin tur om denna Youtube-film fr\u00e5n 2021 om hennes arbete:<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Iryna Kushniruk \u2022 Disentangling the stellar halo with the GALAH survey\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/u1UXzbY8YiE?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Nya b\u00f6cker i ant\u00e5gande!<\/h2>\n\n\n\n<p>Tack till <strong>Lennart Hultqvist,<\/strong> som tipsar om tv\u00e5 nya b\u00f6cker.<em> <\/em><strong>Hans Rickmans<\/strong> bok visste vi var i ant\u00e5gande men inte att den redan utkommit, Tycho-experten <strong>John Robert Christianson <\/strong>nya tomb ska vi i sinom tid kasta oss \u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/IMG_20220411_172737-scaled.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"768\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/IMG_20220411_172737-1024x768.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-90180\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/IMG_20220411_172737-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/IMG_20220411_172737-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/IMG_20220411_172737-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/IMG_20220411_172737-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/IMG_20220411_172737-2048x1536.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>ESO-teleskop f\u00e5ngar ov\u00e4ntade temperaturvariationer p\u00e5 Neptunus Ett internationellt forskarlag har anv\u00e4nt markbaserade teleskop, d\u00e4ribland Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT), f\u00f6r att f\u00f6lja temperaturvariationer i Neptunus atmosf\u00e4r under en 17-\u00e5rsperiod. Forskarna fann en ov\u00e4ntad minskning av Neptunus globala temperatur, f\u00f6ljt av en dramatisk uppv\u00e4rmning av dess sydpol. \u201cDenna f\u00f6r\u00e4ndring var ov\u00e4ntad\u201d s\u00e4ger Michael Roman,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2022\/04\/11\/nr-24-2022\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 24 2022<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90174"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=90174"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90174\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90188,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90174\/revisions\/90188"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=90174"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=90174"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=90174"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}