{"id":90228,"date":"2022-04-19T17:16:02","date_gmt":"2022-04-19T15:16:02","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=90228"},"modified":"2022-04-19T21:15:45","modified_gmt":"2022-04-19T19:15:45","slug":"nr-26-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2022\/04\/19\/nr-26-2022\/","title":{"rendered":"Nr 26 2022"},"content":{"rendered":"\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Leotripletten granskad fr\u00e5n Bunkeflostrand<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00f6r ett bra tag sedan dokumenterrade <strong>Bengt R\u00f6nde<\/strong> den ber\u00f6mda Leotripletten i Lejonets stj\u00e4rnbild, och resultatet blev s\u00e5 h\u00e4r fint:<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/04_Leotriplett_20220306-med-text-1-scaled.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"745\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/04_Leotriplett_20220306-med-text-1-1024x745.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-90238\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/04_Leotriplett_20220306-med-text-1-1024x745.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/04_Leotriplett_20220306-med-text-1-300x218.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/04_Leotriplett_20220306-med-text-1-768x559.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/04_Leotriplett_20220306-med-text-1-1536x1118.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/04_Leotriplett_20220306-med-text-1-2048x1490.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p><a href=\"\"><\/a><\/p>\n\n\n\n<p>Tripletten \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd och \u00e4r ett gott exempel p\u00e5 galaxer som interagerar. Det \u00e4r ett fenomen som lundaastronomerna sysslat med \u00e4nda sedan <strong>Erik Holmbergs<\/strong> tid vid Lunds Obsis p\u00e5 30\/40-talen, Holmberg som ju \u00e4ven var sekreterare n\u00e5gra \u00e5r i ASTB. Sen blev det en v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt professur i Uppsala.<\/p>\n\n\n\n<p>Tripletten utforskas st\u00e4ndigt och<a href=\"https:\/\/www.aanda.org\/articles\/aa\/pdf\/2022\/02\/aa41565-21.pdf\"> s\u00e5 sent som i fjor kom en rapport<\/a> om uppt\u00e4ckten av neutrala v\u00e4tebryggor och -svansar, alla f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r intensiv stj\u00e4rnbildning. Bakom utforskningen l\u00e5g bl a observationer av det numera raserade Arecibo-radioteleskopet. Bilden nedan fr\u00e5n rapporten:<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-full\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/download-1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"212\" height=\"214\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/download-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-90243\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/download-1.jpg 212w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/download-1-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 212px) 100vw, 212px\" \/><\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>\u00c4ven i en pressrelis fr\u00e5n Hubble-teleskopet ber\u00e4ttas i dag att innan galaxer sm\u00e4lter samman m\u00e5ste de falla in i varandra, och <a href=\"https:\/\/esahubble.org\/news\/heic2205\/?lang\">det \u00e4r precis vad som sker h\u00e4r<\/a> i den s\u00e5 kallade Hickson Compact Group 40:<\/p>\n\n\n\n<div class=\"wp-block-image\"><figure class=\"aligncenter size-full\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/heic2205b.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"700\" height=\"657\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/heic2205b.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-90246\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/heic2205b.jpg 700w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/heic2205b-300x282.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n<p>\u00c4mnet \u00e4r outt\u00f6mligt.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Gr\u00e4nsl\u00f6sa astronomer<\/h2>\n\n\n\n<p>V\u00e5r ordf <strong>Peter Linde<\/strong> sl\u00e5r ett slag f\u00f6r Astronomers Without Borders, som \u00e4r aktuella just nu:<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Global Astronomy Month 2022 Trailer\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/MOTus8U8P2A?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Mikronovorna \u00e4r h\u00e4r<\/h2>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2207\/?lang\">ESO meddelade h\u00e4rom dan,<\/a> att en grupp astronomer med hj\u00e4lp av Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har observerat en ny typ av stj\u00e4rnexplosion \u2013 mikronovor.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201cVi har uppt\u00e4ckt och f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen<\/strong> identifierat vad vi kallar en mikronova\u201d s\u00e4ger <strong>Simone Scaringi<\/strong> vid Durham University i Storbritannien som ledde utforskningen av dessa explosioner som i dag presenteras i tidskriften <em>Nature. <\/em>\u201cFenomenet utmanar v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av hur termonukle\u00e4ra explosioner i stj\u00e4rnor sker. Vi trodde vi visste detta, men denna uppt\u00e4ckt visar en helt ny m\u00f6jlighet att orsaka s\u00e5dana\u201d, till\u00e4gger han.<\/p>\n\n\n\n<p>*<strong>** Mikronovor \u00e4r extremt kraftfulla h\u00e4ndelser<\/strong>, men sm\u00e5 p\u00e5 astronomiska skalor. De \u00e4r betydligt mindre energirika \u00e4n novor, som astronomerna har k\u00e4nt till i \u00e5rhundraden. B\u00e5da typerna av explosioner sker p\u00e5 vita dv\u00e4rgar, d\u00f6da stj\u00e4rnor med samma massa som solen, men lika stora som jorden.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"eso2207c\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/pPD7c9Ep8Vc?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2207\/?lang\">https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2207\/?lang<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><strong>*** En vit dv\u00e4rg i ett dubbelsystem <\/strong>kan dra till sig material, huvudsakligen v\u00e4tgas, fr\u00e5n sin kompanjon om de \u00e4r tillr\u00e4ckligt n\u00e4ra varandra. N\u00e4r denna gas n\u00e5r den mycket varma ytan p\u00e5 den vita dv\u00e4rgstj\u00e4rnan kommer v\u00e4te att fusionera till helium p\u00e5 ett explosivt s\u00e4tt. I novor sker dessa termonukle\u00e4ra explosioner p\u00e5 hela den vita dv\u00e4rgens yta. \u201cS\u00e5dana explosioner f\u00e5r hela ytan p\u00e5 den vita dv\u00e4rgen att lysa upp under en period av flera veckor\u201d f\u00f6rklarar <strong>Nathalie Dehenaa<\/strong>r vid Amsterdams universitet, Nederl\u00e4nderna, och medf\u00f6rfattare p\u00e5 artikeln.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>*** Snarlika explosioner sker vid mikronovor<\/strong> men p\u00e5 en mycket mindre och snabbare skala, d\u00e5 de varar endast under n\u00e5gra timmar. De sker p\u00e5 vissa vita dv\u00e4rgar med kraftiga magnetf\u00e4lt som drar materialet mot stj\u00e4rnans magnetiska poler. \u201cF\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har vi kunnat se att v\u00e4tgasfusion kan ske p\u00e5 lokala skalor. V\u00e4tebr\u00e4nslet kan h\u00e5llas samlad vid basen p\u00e5 de magnetiska f\u00e4lten p\u00e5 vissa vita dv\u00e4rgar, s\u00e5 att explosionerna endast sker kring de magnetiska polerna\u201d s\u00e4ger <strong>Paul Groot <\/strong>vid Radbouduniversitetet i Nederl\u00e4nderna och medf\u00f6rfattare till studien.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>*** \u201cDetta leder till \u2018mikrofusionsbomber\u2019 <\/strong>med bara en miljondel av energim\u00e4ngden i en novaexplosion, d\u00e4rav namnet mikronova\u201d forts\u00e4tter Groot. Begreppet \u2018mikro\u2019 kan vara missledande eftersom dessa fenomen inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt \u00e4r sm\u00e5: ett av dessa utbrott kan f\u00f6rbruka omkring 20 triljoner eller 20 miljarder miljarder kg material, motsvarande 3,5 miljarder Cheopspyramider <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/unitedkingdom\/news\/eso2207\/?lang#1\"><\/a><a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2207\/?lang#1\">[1]<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>*** Dessa nya mikronovor utmanar astronomernas<\/strong> teorier om stj\u00e4rnexplosioner och kan vara vanligare \u00e4n man tidigare antagit.&nbsp; \u201cDet visar hur otroligt dynamiskt v\u00e5rt universum \u00e4r. Dessa fenomen kan vara ganska vanliga, men eftersom de \u00e4r s\u00e5 snabba \u00e4r de sv\u00e5ra att f\u00e5nga\u201d f\u00f6rklarar Scaringi.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>*** Forskarlaget noterade de mystiska<\/strong> mikroexplosionerna f\u00f6rsta g\u00e5ngen n\u00e4r de analyserade data fr\u00e5n NASA:s Transient Exoplanet Survey Satelllite (TESS). \u201cN\u00e4r vi letade igenom data tagna med NASA:s TES uppt\u00e4ckte vi n\u00e5got m\u00e4rkligt: en ljusstark blixt i synligt ljus som varade i n\u00e5gra timmar. Vi letade vidare och fann flera liknande signaler\u201d s\u00e4ger Degenaar.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>*** Astronomerna observerade tre <\/strong>mikronovor med TESS. Tv\u00e5 av dem skedde p\u00e5 k\u00e4nda vita dv\u00e4rgar men den tredje kr\u00e4vde ytterligare observationer med <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/vlt-instr\/x-shooter\/\">X-shooter<\/a>, ett instrument p\u00e5 ESO:s VLT, f\u00f6r att bekr\u00e4fta att k\u00e4llan var en vit dv\u00e4rg.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>*** \u201cMed hj\u00e4lp av ESO:s Very Large Telescope<\/strong> kunde vi sl\u00e5 fast att alla dessa optiska blixtar producerades av vita dv\u00e4rgar\u201d s\u00e4ger Degenaar. \u201cDenna observation var kritisk f\u00f6r att tolka v\u00e5ra m\u00e4tningar och f\u00f6r uppt\u00e4ckten av mikronovorna\u201d till\u00e4gger Scaringi.<\/p>\n\n\n\n<p>***<strong> Uppt\u00e4ckten av mikronovorna g\u00f6r <\/strong>de k\u00e4nda typerna av stj\u00e4rnexplosioner \u00e4n fler. Forskarlaget vill nu f\u00e5nga fler av dessa h\u00e4ndelser, vilket kr\u00e4ver storskaliga s\u00f6kningar och snabba uppf\u00f6ljningsobservationer. \u201c<a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/germany\/blog\/capricious-cosmos\/\">Snabb respons<\/a> fr\u00e5n teleskop som VLT eller ESO:s <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/lasilla\/ntt\/\">New Technology Telescope<\/a> och deras instrument kommer att l\u00e5ta oss studera dessa mystiska mikronovor med st\u00f6rre detaljrikedom\u201d avslutar Scaringi.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Leotripletten granskad fr\u00e5n Bunkeflostrand F\u00f6r ett bra tag sedan dokumenterrade Bengt R\u00f6nde den ber\u00f6mda Leotripletten i Lejonets stj\u00e4rnbild, och resultatet blev s\u00e5 h\u00e4r fint: Tripletten \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd och \u00e4r ett gott exempel p\u00e5 galaxer som interagerar. Det \u00e4r ett fenomen som lundaastronomerna sysslat med \u00e4nda sedan Erik Holmbergs tid vid Lunds Obsis p\u00e5 30\/40-talen, Holmberg&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2022\/04\/19\/nr-26-2022\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 26 2022<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90228"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=90228"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90228\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90256,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90228\/revisions\/90256"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=90228"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=90228"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=90228"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}