{"id":90294,"date":"2022-04-25T21:10:41","date_gmt":"2022-04-25T19:10:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=90294"},"modified":"2022-04-25T21:33:15","modified_gmt":"2022-04-25T19:33:15","slug":"nr-28-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2022\/04\/25\/nr-28-2022\/","title":{"rendered":"Nr 28 2022"},"content":{"rendered":"\n

Ganymedes avl\u00e5nga skugga<\/h2>\n\n\n\n

Med hj\u00e4lp av en “medborgarastronom” – citizen scientist – vid namn Thomas Thomopoulos <\/strong>har NASA\/JPL kablat ut denna m\u00e4rkliga, f\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkta bild fr\u00e5n Jupitersonden Juno. Det vi ser \u00e4r Ganymedes avl\u00e5nga skugga p\u00e5 gasj\u00e4tten. Vid fototillf\u00e4llet var Juno drygt 70 000 km \u00f6ver Jupiters molntoppar, Ganymedes befann sig p\u00e5 1,1 miljoner km:s avst\u00e5nd.<\/p>\n\n\n\n

Som p\u00e5pekas i NASA:s photojournal<\/a> skulle en Jupiterbo inom skuggomr\u00e5det se solen f\u00f6rm\u00f6rkas, vilket sker oftare \u00e4n vi tror p\u00e5 Jupiter.<\/p>\n\n\n\n

\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

N\u00e4r vi fr\u00e5n jorden ser Jupiters fyra st\u00f6rsta m\u00e5nar passerar \u00f6ver planeten \u00e4r n\u00e4stan alltid skuggorna runda, detta beroende p\u00e5 att vi ligger i n\u00e4stan samma banplan som m\u00e5narna. Men Juno kommer ibland v\u00e4ldigt snett in \u00f6ver planeten – fr\u00e5n oss sett – och d\u00e5 f\u00e5r vi detta perspektiv.<\/p>\n\n\n\n

Konstn\u00e4rer kallar fenomenet anamorfa bilder – ett klassiskt exempel \u00e4r Hans Holbeins d y:s<\/strong> The Ambassadors, <\/em>som h\u00e4nger p\u00e5 National Gallery i London:<\/p>\n\n\n\n

\"Hans<\/figure><\/div>\n\n\n\n

En svensk expert p\u00e5 temat var Malm\u00f6konstn\u00e4ren och konstdoktorn Sune Rudnert,<\/strong> som bl a tog fasta p\u00e5 hur v\u00e5ra \u00f6gon luras n\u00e4r vi \u00e4r ute och cyklar i stan och ser cykelmarkeringen i asfalten. Kolla!<\/p>\n\n\n\n

\u00c4nnu en “staffanstorpare” i SN-v\u00e4rlden<\/h2>\n\n\n\n

H\u00e4rom dan dokumenterade v\u00e5r ASTB:are Ronnie Svensson<\/strong> supernovan kallad SN2022hrs och hur bl\u00e5sten tvingade honom till korta exponeringar, 10 sekunder, detta f\u00f6r att inte smeta ut stj\u00e4rnorna. P\u00e5 astronet.se <\/a>ber\u00e4ttar Ronnie att han trots det bara kunde beh\u00e5lla 25 proc av det insamlade materialet, fotograferat genom Baader Lum-filter. <\/p>\n\n\n\n

– I j\u00e4mf\u00f6relse med de bilder som publicerats fr\u00e5n SDST, s\u00e5 tycker jag att stj\u00e4rnan tilltagit ytterligare i intensitet. Min bild \u00e4r stretchad men inga masker eller annat som kan “f\u00f6rvr\u00e4nga” bilden har anv\u00e4nts.<\/p>\n\n\n\n

Supernovan \u00e4r den ljusa pricken runt kl 8 i den \u00f6vre spiralgalaxen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n


 <\/p>\n\n\n\n

Supernovasm\u00e4llarna i M 83:s “vindsnurra”<\/h2>\n\n\n\n

Och s\u00e5 \u00f6ver till proffsen och M 83, som vi ibland kallar Vindsnurregalaxen, som \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sina v\u00e5ldsamma supernovaexplosioner observerade i modern tid. Galaxen \u00e4r \u00e4ven uppm\u00e4rksammad f\u00f6r sina m\u00e5nga supernovarester, vilket en dagsf\u00e4rsk rapport vidimerar.<\/a> I ett slag \u00e4r vi nu tack vare finkalibrerade spektroskopiska studier uppe i bort\u00e5t 400 fall av supernovarester.<\/p>\n\n\n\n

MUSE (fyrkanterna i bilderna nedan) st\u00e5r f\u00f6r Multi Unit Spectroscopic Explorer och \u00e4r en av ESO:s verkliga supermaskiner med dess h\u00f6ga uppl\u00f6sning och vidvinkelperspektiv. Cirklarna \u00e4r dokumenterade med \u00ednstrumenteringen IMACS aka Inamori-Magellan Areal Camera & Spectrograph.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

inuti den \u00f6versta streckade kvadraten ser det ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Darwin pressade W-bloggen<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5r ASTB-prao denna vecka heter Darwin Rimheden<\/strong> (15 till sommaren) och g\u00e4stade W-bloggen i eftermiddags. Vi pratade om hur bloggen \u00e4r t\u00e4nkt och hur den genomf\u00f6rs med sin obegripliga mix av nyheter, diverse “roligheter” och annat. Det har ju blivit en del genom \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n

Som vanligt pressades vi om v\u00e5rt fina pulsarium – Darwin vet mer om dessa pulsarer \u00e4n en gammal st\u00f6t som \u00f6vertecknad.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Foto: Peter Hemborg<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En dansk tidsresen\u00e4r<\/h2>\n\n\n\n

Lars Olefeldt <\/strong>hittade f\u00f6r en tid sedan detta praktfulla exempel p\u00e5 tidsresor, en gravsten redan uppsatt p\u00e5 Assistens kirkegaard i K\u00f6penhamn – en kyrkog\u00e5rd v\u00e4rd bes\u00f6k f\u00f6r en rad stora danskars skull (Niels Bohr, H C Andersen<\/strong> m fl). H\u00e4r finns \u00e4ven en jazzh\u00f6rna v\u00e4rd bes\u00f6k.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ganymedes avl\u00e5nga skugga Med hj\u00e4lp av en “medborgarastronom” – citizen scientist – vid namn Thomas Thomopoulos har NASA\/JPL kablat ut denna m\u00e4rkliga, f\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkta bild fr\u00e5n Jupitersonden Juno. Det vi ser \u00e4r Ganymedes avl\u00e5nga skugga p\u00e5 gasj\u00e4tten. Vid fototillf\u00e4llet var Juno drygt 70 000 km \u00f6ver Jupiters molntoppar, Ganymedes befann sig p\u00e5 1,1 miljoner km:s avst\u00e5nd.… L\u00e4s mer »Nr 28 2022<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90294"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=90294"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90294\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90325,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90294\/revisions\/90325"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=90294"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=90294"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=90294"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}