![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2022\/05\/eso2208-eht-mwa-1.jpg\")
<\/a><\/figure>\r\n<\/div>\r\n\r\n\r\n\r\nBilden ger en efterl\u00e4ngtad inblick i det massiva objekt som befinner sig i centrum av v\u00e5r galax. Forskare har tidigare observerat stj\u00e4rnor som r\u00f6r sig kring ett osynligt, kompakt och mycket massivt objekt i centrum av Vintergatan. Resultaten pekade starkt p\u00e5 att detta objekt – k\u00e4nt som Sagittarius A* (Sgr A*) \u2013 \u00e4r ett svart h\u00e5l, och dagens bild utg\u00f6r det f\u00f6rsta direkta beviset f\u00f6r detta.<\/em><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n Detta \u00e4r den f\u00f6rsta bilden av Sgr A*, det supermassiva svarta h\u00e5let i centrum av v\u00e5r galax. Bilden utg\u00f6r det f\u00f6rsta direkta visuella beviset f\u00f6r f\u00f6rekomsten av det svarta h\u00e5let. Den producerades av ett v\u00e4rldsomfattande forskarlag, Event Horizon Telescope (EHT) Collaboration, genom observationer med ett globalt n\u00e4tverk av radioteleskop. Teleskopet har f\u00e5tt sitt namn efter h\u00e4ndelsehorisonten (event horizon), den gr\u00e4ns inom vilken inget ljus kan l\u00e4mna det svarta h\u00e5let.<\/em><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n \u00c4ven om vi inte kan se det svarta h\u00e5let sj\u00e4lvt, eftersom det \u00e4r helt svart, avsl\u00f6jar lysande gas i dess omgivning avg\u00f6rande ledtr\u00e5dar: en central m\u00f6rk region (en s\u00e5 kallad skugga) omgiven av en ljus ringliknande struktur. Den nya bilden f\u00e5ngar ljus som b\u00f6jts av det kraftiga gravitationsf\u00e4ltet kring det svarta h\u00e5let, som \u00e4r fyra miljoner g\u00e5nger mer massivt \u00e4n solen. Bilden av det svarta h\u00e5let Sgr A* \u00e4r ett medelv\u00e4rde av olika bilder som EHT-kollaborationen har tagit fram fr\u00e5n observationer gjorda 2017.<\/em><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n EHT-n\u00e4tverkets radioteleskop utg\u00f6rs av bland annat Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA) och Atacama Pathfinder EXperiment (APEX) i Atacama\u00f6knen i Chile, som del\u00e4gs av ESOoch som driver det p\u00e5 uppdrag av dess europeiska medlemsnationer.K\u00e4lla:<\/strong> EHT Collaboration<\/em><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * \u00c4ven om vi inte kan se<\/strong> det svarta h\u00e5let sj\u00e4lvt, eftersom det \u00e4r helt svart, avsl\u00f6jar lysande gas i dess omgivning avg\u00f6rande ledtr\u00e5dar: en central m\u00f6rk region (en s\u00e5 kallad skugga) omgiven av en ljus ringlik struktur. Den nya bilden f\u00e5ngar ljus som b\u00f6jts av det kraftiga gravitationsf\u00e4ltet kring det svarta h\u00e5let, som \u00e4r fyra miljoner g\u00e5nger mer massivt \u00e4n solen.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * \u201cVi \u00f6verraskades av hur v\u00e4l<\/strong> storleken p\u00e5 denna ring \u00f6verensst\u00e4mde med f\u00f6ruts\u00e4gelsen fr\u00e5n Einsteins allm\u00e4nna relativitetsteori\u201d s\u00e4ger Geoffrey Bower,<\/strong> forskare vid EHT-projektet vid Institute of Astronomy and Astrophysics, Academia Sinica, Taipei.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * \u201cDessa o\u00f6vertr\u00e4ffade observationer<\/strong> har starkt f\u00f6rb\u00e4ttrat v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r processerna i centrum av v\u00e5r galax och ger nya insikter om hur dessa j\u00e4ttelika svarta h\u00e5l samverkar med omgivningen\u201d. EHT-kollaborationens resultat publiceras i dag i ett specialnummer av The Astrophysical Journal Letters.<\/em><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * Eftersom det svarta h\u00e5let \u00e4r <\/strong>bel\u00e4get p\u00e5 27 000 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd \u00e4r dess skenbara storlek p\u00e5 himlen extremt liten \u2013 densamma som en vaniljmunk sedd p\u00e5 m\u00e5nens avst\u00e5nd. F\u00f6r att avbilda objektet byggde forskarna upp EHT genom att koppla samman \u00e5tta radioteleskop f\u00f6r att att skapa en kraftfullt virtuellt teleskop lika stort som jorden [1]<\/a>. EHT observerade Sgr A* under ett flertal n\u00e4tter 2017 d\u00e5 det samlade data flera timmar i str\u00e4ck, analogt med en l\u00e5ngtidsexponering med en kamera.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n Denna bild visar Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA) som blickar upp\u00e5t mot Vintergatan, liksom positionen f\u00f6r Sagittarius A*, det supermassiva svarta h\u00e5let i Vintergatans centrum. I boxen ses bilden av Sagittarius A* tagen med Event Horizon Telescope (EHT) Collaboration. ALMA \u00e4r det k\u00e4nsligaste av observatorierna som ing\u00e5r i EHT-n\u00e4tverket, och ESO \u00e4r en av ALMA:s del\u00e4gare p\u00e5 uppdrag av sina europeiska medlemsstater.K\u00e4lla:<\/strong><\/em> ESO\/Jos\u00e9 Francisco Salgado (josefrancisco.org<\/a>), EHT Collaboration<\/em><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * EHT-n\u00e4tverkets radioteleskop utg\u00f6rs <\/strong>av bland annat Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array (ALMA) och Atacama Pathfinder EXperiment (APEX) i Atacama\u00f6knen i Chile, som del\u00e4gs av ESO som ocks\u00e5 driver det p\u00e5 uppdrag av dess europeiska medlemsnationer. Europa bidrar ocks\u00e5 till EHT med 30-metersteleskopet vid IRAM i Spanien och sedan 2018 med NOrthern Extended Millimeter Array (NOEMA) i Frankrike, liksom med en superdator som kombinerar EHT-data vid Max Planckinstitutet f\u00f6r radioastronomi i Tyskland. Dessutom bidrar Europa med forskningsfinansiering av EHT-projektet genom Europeiska forskningsr\u00e5det och Max Plancks\u00e4llskapet i Tyskland.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * \u201cDet \u00e4r mycket sp\u00e4nnande att ESO<\/strong> har kunnat spela en s\u00e5 viktig roll i att avsl\u00f6ja de svarta h\u00e5lens hemligheter, och Sgr A* i synnerhet, under s\u00e5 l\u00e5ng tid\u201d s\u00e4ger ESO:s generaldirekt\u00f6r Javier Barcons<\/strong>. \u201cESO bidrog inte bara med EHT-observationer via ALMA och APEX utan m\u00f6jliggjorde ocks\u00e5 ett flertal banbrytande tidigare observationer av galaxens centrum p\u00e5 dess observatorier i Chile.\u201d [2]<\/a><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * Denna framg\u00e5ng f\u00f6r EHT<\/strong> f\u00f6ljer efter den f\u00f6rsta bilden av ett svart h\u00e5l, M87*, i centrum av den mer avl\u00e4gsna galaxen M87 som publicerades 2019.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * De tv\u00e5 svarta h\u00e5len \u00e4r h\u00e4pnadsv\u00e4ckande<\/strong> lika, \u00e4ven om Vintergatans svarta h\u00e5l \u00e4r endast en tusendel av M87* [3]<\/a>. \u201cRandregionerna i dessa tv\u00e5 svarta h\u00e5l av vitt skilda massor i helt olika galaxer \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt lika varandra\u201d s\u00e4ger Sera Markoff<\/strong>, ordf\u00f6rande vid EHT Science Council och professor i teoretisk astrofysik vid Amsterdams universitet i Nederl\u00e4nderna. \u201cDetta s\u00e4ger oss att relativitetsteorin styr dessa objekts utseende p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll, och att alla olikheter p\u00e5 st\u00f6rre avst\u00e5nd m\u00e5ste bero p\u00e5 skillnader i det material som omger de svarta h\u00e5len.\u201d<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n Storleksj\u00e4mf\u00f6relse mellan de tv\u00e5 svarta h\u00e5len avbildade av Event Horizon Telescope (EHT) Collaboration: M87* i <\/em>centrum av galaxen M87 och Sagittarius A* (sgr A*) i Vintergatans centrum. Bilden visar de svarta h\u00e5len i samma skala som solens diameter, Merkurius och Plutos banor och l\u00e4get f\u00f6r rymdsonden Voyager 1, den mest avl\u00e4gsna rymdsonden. M87* p\u00e5 55 miljoner ljus\u00e5rs avst\u00e5nd \u00e4r ett av de st\u00f6rsta k\u00e4nda svarta h\u00e5len. Sgr A* p\u00e5 27 000 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd har en massa som \u00e4r fyra miljoner g\u00e5nger solens, 600 g\u00e5nger mindre \u00e4n M87*. P\u00e5 grund av deras olika avst\u00e5nd fr\u00e5n jorden ser de lika stora ut p\u00e5 himlen.K\u00e4lla:<\/strong><\/em> EHT collaboration (acknowledgment: Lia Medeiros,\u00a0xkcd<\/a>)<\/em><\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n\r\n * Bedriften att avbilda Sgr A* \u00e4<\/strong>r betydligt st\u00f6rre \u00e4n f\u00f6r M87*, \u00e4ven om Sgr A* ligger mycket n\u00e4rmare. EHT-forskaren Chi-kwan (\u2018CK\u2019) Chan<\/strong> vid Stewardobservatoriet och Department of Astronomy and the Data Science Institute vid University of Arizona, USA, f\u00f6rklarar: \u201cGasen n\u00e4ra de svarta h\u00e5len r\u00f6r sig med samma hastighet \u2013 n\u00e4stan lika fort som ljuset \u2013 kring b\u00e5de Sgr A* och M87*. Men medan gasen tar m\u00e5nga dygn eller veckor att r\u00f6ra sig runt det st\u00f6rre M87* \u00e4r omloppstiden kring Sgr A* bara n\u00e5gra minuter. Detta inneb\u00e4r att ljusstyrkan och gasstrukturen hos Sgr A* f\u00f6r\u00e4ndrades snabbt och kontinuerligt under EHT-observationerna \u2013 det var lite grann som att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 en skarp bild av en hundvalp som jagar sin egen svans.\u201d<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * Av denna anledning beh\u00f6vde <\/strong>forskarna utveckla nya metoder som tog h\u00e4nsyn till gasr\u00f6relsen kring Sgr A*. M87* var ett enklare, mer stabilt m\u00e5l, d\u00e4r alla bilder var n\u00e4rmast identiska, men Sgr A* var n\u00e5got helt annat. Bilden av det svarta h\u00e5let Sgr A* \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ett medelv\u00e4rde av de olika bilder som forskarlaget producerade, och avsl\u00f6jar f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5nge j\u00e4tten som g\u00f6mmer sig i galaxens centrum.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * Resultatet var m\u00f6jligt att <\/strong>n\u00e5 tack vare id\u00e9rikedomen hos de 300 deltagande forskarna fr\u00e5n de 80 instituten v\u00e4rlden \u00f6ver, som tillsammans utg\u00f6r EHT-kollaborationen. Ut\u00f6ver konstruktionen av komplexa verktyg f\u00f6r att tolka data av Sgr A* arbetade forskarna intensivt i fem \u00e5rs tid f\u00f6r att med superdatorer kombinera och analysera informationen. Detta gjordes bland annat genom att bygga upp ett unikt bibliotek av simulerade svarta h\u00e5l att j\u00e4mf\u00f6ra med observationerna.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * Forskarna \u00e4r s\u00e4rkilt upprymda<\/strong> \u00f6ver att nu ha bilder av tv\u00e5 svarta h\u00e5l med drastiskt olika massor, vilket ger m\u00f6jlighet att f\u00f6rst\u00e5 deras skillnader och likheter. De har ocks\u00e5 b\u00f6rjat anv\u00e4nda den nya informationen f\u00f6r att testa teorier och modeller f\u00f6r hur gas beter sig runt supermassiva svarta h\u00e5l. Denna process k\u00e4nner man \u00e4nnu inte helt till, men den tros spela en avg\u00f6rande roll f\u00f6r hur galaxer bildas och utvecklas.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * \u201cNu kan vi studera skillnaderna<\/strong> mellan dessa tv\u00e5 supermassiva svarta h\u00e5l f\u00f6r att f\u00e5 ny kunskap om hur denna process fungerar\u201d s\u00e4ger EHT-forskaren Keiichi Asada<\/strong> vid Institute of Astronomy and Astrophysics, Academia Sinica, Taipei. \u201cVi har tv\u00e5 bilder av svarta h\u00e5l \u2013 ett av de st\u00f6rsta och ett av de minsta supermassiva svarta h\u00e5len vi k\u00e4nner till i universum \u2013 vilket betyder att vi p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare kan testa hur gravitationen beter sig i dessa extrema milj\u00f6er.\u201d<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * I forskarlaget ing\u00e5r astronomer<\/strong> fr\u00e5n Chalmers Institution f\u00f6r rymd, geo- och milj\u00f6vetenskap: John Conway <\/strong>och Michael Lindqvist <\/strong>vid Onsala rymdobservatorium samt Chiara Ceccobello,<\/strong> som var verksam p\u00e5 avdelningen f\u00f6r Astronomi och plasmafysik n\u00e4r forskningen genomf\u00f6rdes.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * \u201cDet \u00e4r tack vare l\u00e5ngsiktiga<\/strong> satsningar p\u00e5 vetenskaplig infrastruktur i Sverige och runt om i v\u00e4rlden som vi har kunnat erh\u00e5lla den h\u00e4r underbara bilden. P\u00e5 Chalmers och Onsala rymdobservatorium \u00e4r vi stolta \u00f6ver att ha levererat instrument och expertis till teleskopen APEX och ALMA, utan vilka denna bild inte hade varit m\u00f6jlig\u201d, s\u00e4ger John Conway. \u201cNu f\u00e5r vi f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen se det svarta h\u00e5let i mitten av v\u00e5r galax, Vintergatan. Det \u00e4r l\u00e5ngt n\u00e4rmare oss \u00e4n dess motsvarighet i M87, som vi kunde se i den f\u00f6rsta bilden. Vi vet ocks\u00e5 mer om Vintergatans svarta h\u00e5l \u00e4n n\u00e5got annat svart h\u00e5l. Den h\u00e4r bilden s\u00e4tter v\u00e5ra teorier om rummets och tidens natur p\u00e5 prov. Det \u00e4r en sp\u00e4nnande tid att f\u00e5 arbeta med naturvetenskap\u201d, s\u00e4ger Michael Lindqvist.<\/p>\r\n\r\n\r\n\r\n * EHT utvecklas kontinuerligt:<\/strong> vid en stor observationskampanj i mars 2022 deltog fler teleskop \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare. Den p\u00e5g\u00e5ende expansionen av EHT-n\u00e4tverket, liksom betydande tekniska framsteg, kommer att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r forskarna att snart producera \u00e4n mer imponerande bilder och \u00e4ven filmer av de svarta h\u00e5len.<\/p>\r\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Astronomer tar den f\u00f6rsta bilden p\u00e5 det svarta h\u00e5let i Vintergatans centrum I dag (12.5) avsl\u00f6jar astronomer vid parallella presskonferenser runtom i v\u00e4rlden, inklusive Europeiska sydobservatoriets (ESO) huvudkontor i Garching, den f\u00f6rsta bilden p\u00e5 det supermassiva svarta h\u00e5let i Vintergatans centrum. Resultatet ger \u00f6verv\u00e4ldigande bevis f\u00f6r att objektet faktiskt \u00e4r ett svart h\u00e5l och bidrar… L\u00e4s mer »Nr 35 2022<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"off","neve_meta_content_width":70,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90492"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=90492"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90492\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":90502,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/90492\/revisions\/90502"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=90492"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=90492"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=90492"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"Vintergatan](\"https:\/\/cdn.eso.org\/images\/thumb700x\/eso2208-eht-mwc.jpg\")
<\/figure>\r\n<\/div>\r\n\r\n\r\n\r\n![\"J\u00e4mf\u00f6relse](\"https:\/\/cdn.eso.org\/images\/thumb700x\/eso2208-eht-mwe.jpg\")
<\/figure>\r\n<\/div>\r\n\r\n\r\n\r\n