![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/30tierney-articleInline1.jpg\")
<\/a>Tycho Brahes liv och leverne har ett inneh\u00e5ll som mycket v\u00e4l passar till en storslagen Hollywood-film, skriver John Tierney i New York Times 29 november<\/a> – och redog\u00f6r f\u00f6r alla maffiga detaljer i Tychos dramatiska historia. V\u00e4lk\u00e4nda f\u00f6r oss men inte f\u00f6r Hollywoods filmmoguler!<\/p>\nDet \u00e4r helt klart den av Jens Vellev ledda Prag-utgr\u00e4vningen senast som sp\u00f6kar och alla\u00a0 teorier om Tychos fr\u00e5nf\u00e4lle. Inklusive giftmordmisstankarna mot Johannes Kepler och Erik Brahe.<\/p>\n
En story om Tycho \u00e4r enligt NYT-uppl\u00e4gget\u00a0 som att koppla ihop storfilmer och pj\u00e4ser som Amadeus <\/em>med da Vinci-koden<\/em> med Hamlet<\/em>… det enda som saknas i artikeln \u00e4r f\u00f6rslag p\u00e5 vilka sk\u00e5disar som ska bes\u00e4tta de olika rollerna.<\/p>\n Tonen \u00e4r r\u00e4tt raljant i artikeln, gudskelov, och han l\u00e5ter faktiskt ocks\u00e5 kritikerna av mordteorierna komma till tals. Speciellt underh\u00e5llande \u00e4r Tierney n\u00e4r han l\u00e5ter Hollywoods producenter undra:<\/p>\n – M\u00e5ste det handla om astronomi och astronomer?<\/p>\n En dollar p\u00e5 att Tycho-artikeln i New York Times<\/em> har s\u00e5tt ett fr\u00f6 borta p\u00e5 v\u00e4stkusten, i Hollywood.<\/p>\n John Tierney har skapat sig ett namn i New York som duktig skribent och en kontroversiell s\u00e5dan.<\/p>\n PS.<\/strong><\/p>\n Om ASTB-grundaren, v\u00e5r guru Knut Lundmark och dennes ok\u00e4nda Tycho Brahe-filmmanus, framgr\u00e4vt av id\u00e9historikern och Lundmark-k\u00e4nnaren Johan K\u00e4rnfelt, kunde l\u00e4sas p\u00e5 W-bloggen nr 166.<\/p>\n ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT med dess otroliga arsenal av specialinstrument ger oss h\u00e4pnadsv\u00e4ckande information om exoplaneten GJ1214b, ber\u00e4ttar ett \u00e5ngande\u00a0 f\u00e4rskt pressmess i kv\u00e4ll<\/a>:<\/p>\n Planeten observerades d\u00e5 den passerade framf\u00f6r sin v\u00e4rdstj\u00e4rna. En del av ljuset fr\u00e5n stj\u00e4rnan passerade genom planetens atmosf\u00e4r och d\u00e4rf\u00f6r kunde forskarna fastsl\u00e5 att atmosf\u00e4ren antingen 1.<\/strong> mest best\u00e5r av vatten\u00e5nga alternativt 2.<\/strong> av tjocka moln eller dis.<\/p>\n – Det h\u00e4r \u00e4r den f\u00f6rsta superjord som har f\u00e5tt sin atmosf\u00e4r analyserad. Vi har n\u00e5tt en verklig milstolpe p\u00e5 v\u00e4gen mot att kunna beskriva dessa planeter i detalj, s\u00e4ger Harvard\/Smithsonian-astronomen Jacob Bean som lett forskarteamet genom att anv\u00e4nda instrumentet FORS p\u00e5 ESO:s VLT.<\/p>\n Lite h\u00e5rddata om GJ1214b:<\/p>\n \u221a Planeten har en radie <\/strong>som \u00e4r ungef\u00e4r 2,6 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n jordens.<\/p>\n \u221a Planeten v\u00e4ger<\/strong> ungef\u00e4r 6,5 g\u00e5nger mer \u00e4n jorden.<\/p>\n \u221a Planeten passerar framf\u00f6r stj\u00e4rnan<\/strong> var 38:e timme p\u00e5 ett avst\u00e5nd p\u00e5 bara tv\u00e5 miljoner kilometer (1\/17-del avst\u00e5ndet\u00a0 jorden och solen).<\/p>\n \u221a Den ljussvaga v\u00e4rdstj\u00e4rnan<\/strong> ligger 40 ljus\u00e5r bort, i stj\u00e4rnbilden Ormb\u00e4raren.<\/p>\n Fortsatta studier kommer att mera definitivt avg\u00f6ra vad planetatmosf\u00e4ren best\u00e5r av.<\/p>\n Resultaten fr\u00e5n studien publiceras i tidskriften Nature<\/em> i morgon.<\/p>\n Christian Vestergaard tipsar om Kepler-sajten, d\u00e4r nu 100-tals nya exoplanetkandidater presenteras<\/a>. Det br\u00e5kades ju tidigare i forskarsamh\u00e4llet om att Kepler-teamet “hemligh\u00f6ll” data, men nu sl\u00e4pps allts\u00e5 massor av info \u00f6ver misst\u00e4nkta planetpassager. Och nu \u00e4r det upp till de jordbaserade superteleskopen att vidimera om det r\u00f6r sig om \u00e4kta vara eller inte.<\/p>\n Majoriteten av Kepler-kandidaterna har radier betydligt under Jupiters (flera runt superjordstorleken\u00a0 0,15-0,20 J) men ingen ligger direkt p\u00e5 jordklotets nimma storlek, vad jag kan se.<\/p>\n Om samtliga kandidater bekr\u00e4ftas som exoplaneter, \u00f6kar antalet fr\u00e5n dagens k\u00e4nda 500 till \u00f6ver 800 i ett huj. Men det kommer att ta tid att konfirmera alla!<\/p>\n Kepler har gjort vad sonden utlovades g\u00f6ra: Att f\u00f6rse oss med massor av nya, sp\u00e4nnande planet-look-a-likes.<\/p>\n N\u00e4sta sl\u00e4pp tycks ske i februari n\u00e4sta \u00e5r, d\u00e5 ljuskurvor f\u00f6r 165 000 stj\u00e4rnor har f\u00e4rdiganalyserats.<\/p>\n Samma dag som vi kan se delar av en\u00a0 m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelse (allra b\u00e4st i norraste Norrland, typ Esrange), sl\u00e4cker ocks\u00e5 m\u00e5nen p\u00e5 v\u00e5r kv\u00e4llstid ner stj\u00e4rnan My Gem. F\u00f6r Malm\u00f6s del g\u00e4ller den m\u00e4nskliga tiden 18.25-19.20.<\/p>\n My Gem \u00e4r en r\u00f6d j\u00e4tte, variabel f\u00f6rst\u00e5s,\u00a0 och har app magn 2,9.<\/p>\n En del astrohistoriker s\u00e4ger att Knut Lundmark uppfann begreppet och att Walter Baade och, framf\u00f6r allt,\u00a0 Fritz Zwicky sen kom att propagera f\u00f6r det. Andra k\u00e4llor p\u00e5pekar att Zwicky redan 1926 skulle ha namnat vissa extraordin\u00e4ra stj\u00e4rnsm\u00e4llar p\u00e5 detta vis.<\/p>\n Utredning p\u00e5g\u00e5r, och det \u00e4r t\u00e4nkbart att den fantastiske och i m\u00e5nga akademiska l\u00e4ger kontroversielle\u00a0 forskaren Fritz Zwicky “vinner” dragkampen.<\/p>\n S\u00e5 mycket har jag i alla fall uppt\u00e4ckt att Lundmark redan 1932 i ett papper om pre-tychoniska novor, publicerat\u00a0 i ett Circular fr\u00e5n Lund Observatory, pratar om vissa stj\u00e4rnexplosioner som “upper-class” eller, som han skriver kursivt f\u00f6r att framh\u00e5lla terminologin,\u00a0 “super-Novae”<\/em>. Han t\u00e4nkte d\u00e5 s\u00e4rskilt p\u00e5 Tychos Stella Nova 1572 och Keplers Nova 1604, som han j\u00e4mst\u00e4llde med den astrohistoriskt utomordentligt viktiga S Andromeda-explosionen i Andromedagalaxen\u00a0 1885.<\/p>\n Lundmark hade ocks\u00e5 SS Ursae Majoris med som en supernovakandidat i detta papper. Jag\u00a0 var ett tag fundersam \u00f6ver detta, men s\u00e5 slog jag i den \u00e4ldre utg\u00e5va av de\u00a0 ryska generalkatalogerna jag har \u00f6ver variabler och uppt\u00e4ckte att denna stj\u00e4rna klassas som\u00a0 SN, att den uppt\u00e4cktes 1909 (max 12 magn) och l\u00e5g i NGC 5457. Allts\u00e5 den suver\u00e4na spiralgalaxen M101, Vindsnurregalaxen.<\/p>\n .. bomb sl\u00e4pps torsdag kv\u00e4ll 2 december\u00a0 kl 20.00 svensk tid. NASA:s egen tv s\u00e4nder presskonferensens direkt<\/a>.<\/p>\n Spekulationerna i kv\u00e4ll onsdag handlar om allt mellan himmel och jord, om (extremt osannolikt) uppt\u00e4ckten av annat liv i universum till (mera sannolikt) fynd kring annorlunda fotosyntes p\u00e5 fr\u00e4mmande himlakroppar till n\u00e5got helt annoat och mindre spektakul\u00e4rt men \u00e4nd\u00e5 medialt intressant (mest sannolikt) … ja, vi f\u00e5r v\u00e4nta och se.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sk\u00e4mt eller allvar – Tycho f\u00f6resl\u00e5s\u00a0 bli storfilm Tycho Brahes liv och leverne har ett inneh\u00e5ll som mycket v\u00e4l passar till en storslagen Hollywood-film, skriver John Tierney i New York Times 29 november – och redog\u00f6r f\u00f6r alla maffiga detaljer i Tychos dramatiska historia. V\u00e4lk\u00e4nda f\u00f6r oss men inte f\u00f6r Hollywoods filmmoguler! Det \u00e4r helt… L\u00e4s mer »Nr 220<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9102"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9102"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9102\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9140,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9102\/revisions\/9140"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9102"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9102"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9102"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Planetjakten intensifieras (1)<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/eso1047a-1024x768.jpg\")
<\/a>Planetjakten intensifieras (2)<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/MilkyWay-Kepler-cRoberts-1-br.png\")
<\/a>Ockultation av My Geminorum 21.12<\/h2>\n
Supernova-begreppet<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/supernova_1-150x150.jpg\")
<\/a>Vem kom f\u00f6rst p\u00e5 uttrycket “supernova”? Jag har haft lite meningsutbyte i saken med Johan K\u00e4rnfelt.<\/p>\nNASA:s utlovade astrobiologiska…<\/h2>\n