{"id":91155,"date":"2022-07-20T12:58:39","date_gmt":"2022-07-20T10:58:39","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=91155"},"modified":"2022-07-22T10:46:00","modified_gmt":"2022-07-22T08:46:00","slug":"nr-62-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2022\/07\/20\/nr-62-2022\/","title":{"rendered":"Nr 62 2022"},"content":{"rendered":"\n

Mt Hindby VS James Webb<\/h2>\n\n\n\n

1877 var ett viktigt \u00e5r i v\u00e5r astronomiska historia. Mars pyttem\u00e5nar uppt\u00e4cktes av Asaph Hall <\/strong> och Giovanni Schiaparelli<\/strong> s\u00e5g f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen Mars “canali”. Men p\u00e5 sikt kan man undra om inte Marseille-astronomen \u00c9duoard Stephans <\/strong>nebulosajakt var minst lika viktig f\u00f6r v\u00e5r v\u00e4rldsbild:<\/p>\n\n\n\n

I Monthly Notices of the Royal Astronomical Society<\/em> publicerade han i april detta \u00e5r sin katalog “N\u00e9buleuses nouvelles d\u00e9couvertes et observ\u00e9es \u00e0 l’Observatoire de Marseille<\/strong>“<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r h\u00e4r vi hittar ffg det som blivit “Stephans Quintet”. Fyra nebulosor ligger v\u00e4ldigt n\u00e4ra varandra p\u00e5 himlavalvet, koordinaterna \u00e4r uppm\u00e4tta fr\u00e5n samma j\u00e4mf\u00f6relsestj\u00e4rna, han skriver om “les quartre nebuleuses”, de \u00e4r fyra sv\u00e5robserverade, svaga, sm\u00e5 p\u00e5 himlavalvet, och mycket n\u00e4ra dem ligger en femte lika sv\u00e5robserverad nebulosa. <\/p>\n\n\n\n

Voila! Kvintetten hade uppt\u00e4ckts!<\/p>\n\n\n\n

I dag vet vi att fyra av de fem i kvintetten \u00e4r en grupp i rymden n\u00e4rbel\u00e4gna galaxer, som v\u00e4xelverkar och p\u00e5verkar varandra \u00e5 det vildaste, en uppt\u00e4ckt som kom l\u00e5t oss s\u00e4ga femtio-sextio \u00e5r efter Monsieur Stephans visuella observationer med Marseilles ikoniska 80-cm:s reflektor. Dock: Av Stephans ursprungliga galaxer vet vi numera att den stora bl\u00e5 spiralgalaxen (NGC 7320) ligger betydligt n\u00e4rmare oss \u00e4n de fyra som definitivt h\u00f6r ihop och som utg\u00f6r en “kompakt” galaxhop.<\/p>\n\n\n\n

Stephans Quintet utforskas hela tiden – ett gott aktuellt exempel p\u00e5 vad vi vet och varf\u00f6r om detta “labb” i kosmos \u00e5terfinns h\u00e4r<\/a> – och \u00e4r dessutom ett tacksamt objekt f\u00f6r astrofotografer med bra teleskop och kamerautrustning. S\u00e5 ordet till Hans Hilderfors <\/strong>(“Mt Hindby”):<\/p>\n\n\n\n

– P\u00e5 ett astrofoto som jag tog h\u00f6sten 2020 fr\u00e5n Malm\u00f6 finns Stephans Quintet i Pegasus med som en liten detalj i ena h\u00f6rnet. Jag blev nyfiken och gjorde i dag (17.7) en kraftig delf\u00f6rstoring av min bild f\u00f6r att p\u00e5 skoj j\u00e4mf\u00f6ra med en bild tagen nyligen med JWST. Bildf\u00e4ltet \u00e4r ungef\u00e4r 6′ x 6′.<\/p>\n\n\n\n

Bilderna:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Bildk\u00e4lla: Courtesy Mt Hindby<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Bildk\u00e4lla: Courtesy ESA\/NASA\/JWST<\/em><\/p>\n\n\n\n

Data Mt Hindby:<\/p>\n\n\n\n

Optik: Refraktor diameter 0,130 meter. Fokall\u00e4ngd 0,59 meter.<\/p>\n\n\n\n

Exponering:  35 x 2 min vardera filter R,G,B<\/p>\n\n\n\n

Plats: Mt Hindby, Malm\u00f6.<\/p>\n\n\n\n

Data JWST:<\/p>\n\n\n\n

Optik: Reflektor diameter 6,50 meter. Fokall\u00e4ngd 131 meter<\/p>\n\n\n\n

Exponering: ?      Filter: R\u00f6tt till \u201dmid-infrared\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Plats: Lagrange Point L2.<\/p>\n\n\n\n

PS.<\/p>\n\n\n\n

Den som vill l\u00e4sa p\u00e5 om Stephans nebulosaarbete \u00f6verhuvud taget, tipsas h\u00e4r om denna sajt.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Svarta h\u00e5ls-polisen sl\u00e5r till!<\/h2>\n\n\n\n

ESO rapporterar att allt \u00e4r inte guld som glimmar, det vill s\u00e4ga alla p\u00e5st\u00e5dda svarta h\u00e5l \u00e4r inte svarta h\u00e5l. Det finns en forskargrupp som har haft till uppgift avf\u00e4rda fake-h\u00e5len men nu har forskargruppen \u00e5 andra sidan BEKR\u00c4FTAT ett stell\u00e4rt svart h\u00e5l i granngalaxen Stora Magellanska molnet. Pressrelisen h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Annorlunda noskon<\/h2>\n\n\n\n

Lars Olefeldt<\/strong> hittade bilden p\u00e5 n\u00e4tet. Cementblandaren var f\u00f6r tung att flytta s\u00e5 den blev en noskon i st\u00e4llet…<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n

En astrovits…<\/h2>\n\n\n\n

… according to bloggvicen CV aka Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

– Ser du Skeppet Argo eller?<\/p>\n\n\n\n

– Nej, men Seglet!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Bildk\u00e4lla: N\u00e4tet<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mt Hindby VS James Webb 1877 var ett viktigt \u00e5r i v\u00e5r astronomiska historia. Mars pyttem\u00e5nar uppt\u00e4cktes av Asaph Hall och Giovanni Schiaparelli s\u00e5g f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen Mars “canali”. Men p\u00e5 sikt kan man undra om inte Marseille-astronomen \u00c9duoard Stephans nebulosajakt var minst lika viktig f\u00f6r v\u00e5r v\u00e4rldsbild: I Monthly Notices of the Royal Astronomical… L\u00e4s mer »Nr 62 2022<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t