{"id":9141,"date":"2010-12-03T18:41:17","date_gmt":"2010-12-03T17:41:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9141"},"modified":"2010-12-03T20:49:50","modified_gmt":"2010-12-03T19:49:50","slug":"nr-221-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/03\/nr-221-2010\/","title":{"rendered":"Nr 221 2010"},"content":{"rendered":"

Arsenik och gamla bakterier<\/h2>\n
\"\"<\/a>
N\u00e4r Felisa Wolfe-Simon samlar bottensedimnt i den californiska saltsj\u00f6n... Foto: 2010 Henry Bortman<\/figcaption><\/figure>\n

NASA:s g\u00e5rdagsnyhet var inte d\u00e5lig,\u00a0 och det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att rapporten i tidskriften Science <\/a>med titeln\u00a0 A Bacterium That Can Grow by Using Arsenic Instead of Phosphorus<\/span> kommer\u00a0 att bli en klassiker. Jag noterar p\u00e5 diverse amerikanska bloggar mummel i k\u00f6n om att s\u00e5 hemskt sensationellt var det v\u00e4l inte, men strongt i alla fall…osv osv.<\/p>\n

Arsenik som ers\u00e4ttning f\u00f6r fosfor, grannen i\u00a0 den periodiska tabellen,\u00a0 i organismers byggstenar\u00a0 \u00e4r onekligen en surpris, och jag f\u00f6rst\u00e5r astrobiologernas jubel:<\/p>\n

Om jordiskt liv kan bygga p\u00e5 en cocktail av kol, v\u00e4te, kv\u00e4ve, syre, svavel och arsenik (i st f\u00f6r textb\u00f6ckernas fosfor) – hur stora \u00e4r d\u00e5 inte variationsm\u00f6jligheterna f\u00f6r utomjordiskt liv?<\/p>\n

Arsenik \u00e4r ett gift f\u00f6r de flesta p\u00e5 jorden, men de bakterier som nu uppdagats i Californiens saltrika Mono Lake har allts\u00e5 makromolekyer (nukleinsyror, proteiner, RNA, DNA) d\u00e4r arsenik ersatt fosfor.<\/p>\n

Teamet bakom uppt\u00e4ckten har letts av NASA-underst\u00f6dda “geomikrobiologen” Felisa Wolfe-Simon och n\u00e4r hon plockat upp sediment fr\u00e5n sj\u00f6n (f\u00f6r ett \u00e5r sen) och d\u00e4refter isolerat bakterier av typen \u00a0 GFAJ-1, har hon utsatt dem i generation efter generation f\u00f6r en sv\u00e4ltkur p\u00e5 fosfor och samtidigt\u00a0 dr\u00e4nkt dem i arsenik i st\u00e4llet. Och voila – det har funkat! Bakterierna v\u00e4xte och delade sig och ser hur friska och krya ut som helst. Parallellt har en kontrollgrupp GFAJ-1 f\u00e5tt fosfor precis som vanligt. Md f\u00f6rv\u00e4ntat resultat.<\/p>\n

\"\"<\/a>
.. fann hon dessa sm\u00e5 arsenikhungriga krabater. <\/figcaption><\/figure>\n

Forskargruppen har inte chansat. De har anv\u00e4nt sig av modernaste teknik som masspektroskopi, anv\u00e4nt sig av radioaktiv\u00a0 arsenik och \u00e4ven r\u00f6ntgenstuderat DNA-molekylerna.\u00a0 Ungef\u00e4r en tiondel\u00a0 av arseniken i n\u00e4ringsbuljongen, som bakterierna simmat omkring i,\u00a0 d\u00f6k upp i nukleidsyror i bakterierna, och r\u00f6ntgenstudierna visade\u00a0 att arsenik binds till syre och kol lika bra som fosfor.<\/p>\n

\u00c4r andra, \u00e4nnu mer komplexa mikroorgaismer ocks\u00e5 arseniktoleranta? Detta \u00e4r naturligtvis bara startpunkten f\u00f6r ett intensivt forskningsprogram, och just nu h\u00e5ller Wolfe-Simon p\u00e5 med dussinet andra isolat fr\u00e5n Mono Lake som ocks\u00e5 uts\u00e4tts f\u00f6r en fosforfattig men arsenikrik diet.<\/p>\n

Noteras b\u00f6r att denna vetenskapsrapport l\u00e4mnades in redan 1 september i \u00e5r, och sen\u00a0 har den fackgranskats fram- och bakl\u00e4nges.<\/p>\n

Nu undras: Har n\u00e5gon framsyftande sf-f\u00f6rfattare varit inne p\u00e5 arseniktemat, att liv kan baseras p\u00e5 ett – gift?<\/p>\n

PS.<\/strong><\/p>\n

Kolla ocks\u00e5 PopAsts webb for facts!<\/a><\/p>\n

Ryssarna p\u00e5 plats – sen dags f\u00f6r STS-133<\/h2>\n

15 december skjuter ryssarna upp en Sojuz-TM-20-kapsel med tre forskare ombord. M\u00e5let \u00e4r ISS.<\/p>\n

Jag har helt missat det, men f\u00f6r drygt en m\u00e5nad sen var tydligen 200-milsflyttet av kapseln inblandad i en olycka under transporten fr\u00e5n fabriken utanf\u00f6r Moskva till rymdbasen i Bajkunor. Detta ber\u00e4ttade Neue Z\u00fcrcher Zeitung <\/em>i g\u00e5r.<\/p>\n

Tv\u00e5 dagar senare, 17 december,\u00a0 sticker \u00e4ntligen STS-133 i v\u00e4g fr\u00e5n USA, med samma m\u00e5l. Bara\u00a0 inte ryssar och j\u00e4nkar\u00a0 krockar under dockningen!<\/p>\n

Jupiter \u00e4ven radioaktiv<\/h2>\n

Med tanke p\u00e5 senaste tidens rapporter fr\u00e5n gasj\u00e4tten i v\u00e5rt planetsystem, kommer det inte som n\u00e5n \u00f6verraskning att spaceweather.com \u00e4ven rapporterar om kraftiga radioutbrott p\u00e5 Jupiter<\/a>. Klicka p\u00e5 bilden p\u00e5 spaceweather-sajten, skruva upp datorns h\u00f6gtalare – och lyssna in ett\u00a0 RIKTIGT ov\u00e4der!<\/p>\n

Thomas Ashcraft, New Mexico, ber\u00e4ttar p\u00e5 spaceweather.com att klockan var fyra p\u00e5 eftermiddan 28 november\u00a0 och solen fortfarande uppe n\u00e4r han riktade sin radioantenn (21 MHZ) mot Jupiter. Det han fick in i sina h\u00f6gtalare beskriver han pedagogiskt\u00a0 s\u00e5 h\u00e4r –\u00a0 som “a crashing storm”.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Jupiter-stormen p\u00e5 utskrift. Fr\u00e5n spaceweather.com<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Miljontals variabelobservationer<\/h2>\n

Jag sm\u00f6g in om AASO:s hemsida f\u00f6r en stund sen<\/span> <\/a>och s\u00e5g att i organisationens egen databas finns nu 19 627 814 observationer registrerade. \u00a0 N\u00e4r jag var flitigast i elden i ton\u00e5ren, var jag stolt om jag p\u00e5 en stj\u00e4rnklar natt lyckades\u00a0 pricka in en 10-15 variabler.<\/p>\n

Supernova i labbflaska<\/h2>\n

Att det g\u00e5r att med kemiska reaktioner i ett fluidum i en stabil labbflaska visa vad som h\u00e4nder under en supernovaexplosion av typ Ia (vit dv\u00e4rg-kollaps), menar sig <\/a>n\u00e5gra fysiker vid Rutgers University och University of Toronto med Stephen Morris i spetsen ha visat i ett experiment.<\/a> Det \u00e4r en ganska grafisk framst\u00e4llning av sm\u00e4llen i flaskan med start av det som ska f\u00f6rest\u00e4lla en gl\u00f6dhet eldkula i supernovans inre och som i accelererande fart transporteras upp genom de l\u00e4ttare lagren mot ytan\u00a0 och som\u00a0 orsakar dramatiska st\u00f6rningar, virvlar och r\u00f6kringar.<\/p>\n

Kan man p\u00e5 CERN f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5terskapa Big Bang, \u00e4r ett supernova-experiment en mindre utmaning, inbillar jag mig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Arsenik och gamla bakterier NASA:s g\u00e5rdagsnyhet var inte d\u00e5lig,\u00a0 och det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att rapporten i tidskriften Science med titeln\u00a0 A Bacterium That Can Grow by Using Arsenic Instead of Phosphorus kommer\u00a0 att bli en klassiker. Jag noterar p\u00e5 diverse amerikanska bloggar mummel i k\u00f6n om att s\u00e5 hemskt sensationellt var det v\u00e4l inte,… L\u00e4s mer »Nr 221 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9141"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9141"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9141\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9176,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9141\/revisions\/9176"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9141"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9141"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9141"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}