{"id":92080,"date":"2022-12-02T12:18:39","date_gmt":"2022-12-02T11:18:39","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=92080"},"modified":"2022-12-03T17:33:09","modified_gmt":"2022-12-03T16:33:09","slug":"nr-96-2022","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2022\/12\/02\/nr-96-2022\/","title":{"rendered":"Nr 96 2022"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n\n

Oppenheimer v\u00e4grade prata om svarta h\u00e5l<\/h2>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r mycket m\u00e4rkligt, historiskt sett, att samma dag 1 september som Hitler \u00f6verf\u00f6ll Polen publicerade J Robert Oppenheimer<\/strong> en artikel<\/a>  i Physical Review<\/em> tillsammans med sin student Hartland Snyder <\/strong>som la den f\u00f6rsta avancerade grunden till id\u00e9n om svarta h\u00e5l. De utgick fr\u00e5n arbeten av Subrahmanyan Chandrasekhar, Fritz Zwicky <\/strong>och Lev Landau<\/strong> och f\u00f6rs\u00f6kte visa vad som h\u00e4nde med en observat\u00f6r som f\u00f6ll in i ett massivt objekt som n\u00e5tt en viss kritisk massa. Enligt ett citat av Snyder jag sett var det som h\u00e4nde som att “stj\u00e4rnan sl\u00f6t sig mot omv\u00e4rlden”, en ganska bra l\u00e4gesbeskrivning.<\/p>\n\n\n\n

Detta var, vad vi vet, enda och sista g\u00e5ngen som svarta h\u00e5l-fysiken lockade Oppenheimer. I dag ses hans bidrag s\u00e5 avg\u00f6rande att han rentav kunde f\u00e5tt ett nobelpris.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Bildk\u00e4lla: https:\/\/www.atomicheritage.org\/profile\/j-robert-oppenheimer<\/a><\/em><\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r Oppenheimer inte fortsatte p\u00e5 temat har fascinerat m\u00e5nga. Berodde det p\u00e5 att han inte gillade den alltid kontroversielle Fritz Zwicky (neutronstj\u00e4rnans uppt\u00e4ckare)? Mycket pekar p\u00e5 att han helt enkelt inte var intresserad av \u00e4mnet, som han betraktade som d\u00f6f\u00f6tt. Varje g\u00e5ng hans kollega Freeman Dyson <\/strong>f\u00f6rs\u00f6kte ta upp \u00e4mnet b\u00f6rjade han prata om annat “almost as if he had disowned his own scientific children”.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven Albert Einstein <\/strong>v\u00e4grade syssla med svarta h\u00e5l-problemtiken, s\u00e5 Oppenheimer var i gott s\u00e4llskap, vilket framg\u00e5r ur denna v\u00e4lskrivna artikel<\/a> v\u00e4l v\u00e4rd att surfa in om.<\/p>\n\n\n\n

Oppenheimer kom att bidra till n\u00e5got helt annat och f\u00f6rf\u00e4rligare: Atombomben, som kom att s\u00e4tta punkt f\u00f6r andra v\u00e4rldskriget men till ett fruktansv\u00e4rt pris. Tack till v\u00e4nnerna Annica Fyreg\u00e5rd Nilsson <\/strong>och Carsten Nilsson<\/strong> (fotograf nedan) f\u00f6r p\u00e5minnelsen om Hiroshimas och Nagasakis \u00f6den – f\u00f6r en tid sedan var de on location i Japan.<\/p>\n\n\n\n

Om fysikern Hartland Snyder kan l\u00e4sas p\u00e5 Wikipedia<\/a>. Jag noterar med f\u00f6rtjusning att han vann ett vad om att antiprotonen visst det finns i rena rama verkligheten!<\/p>\n\n\n\n

Extra l\u00e4stips om atombomben: Monica Braws<\/strong> doktorsavhandling framlagd i Lund 1986: The Atomic Bomb Suppressed: American Censorship in Japan 1945-1949.<\/em><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

SAAF-webinar med nya tankar om svarta h\u00e5l<\/h2>\n\n\n\n

P\u00e5passligt: ASTB:aren Magnus Larsson<\/strong> flaggar f\u00f6r ett nytt webinar, denna g\u00e5ng om svarta h\u00e5l (“Self lensing – making the darkness visible”): https:\/\/nattmolnet.saaf.se\/forums\/topic\/webinar-om-svarta-hal-den-5-12\/#post-2175<\/a><\/p>\n\n\n\n

Rundvandring i kv\u00e4ll p\u00e5 60-\u00e5rsfirande ESO<\/h2>\n\n\n\n

I samband med 60-\u00e5rsjubileet av ESO, det europeiska sydobservatoriet i Chile, inbjuds vi till en rundvandring i realtid (2.12 start kl 19.00):<\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/announcements\/ann22016\/<\/a><\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

N\u00e4r ESO en g\u00e5ng skissades p\u00e5 1950-talet var bland de ursprungliga undertecknarna professorna Knut Lundmark <\/strong>(Lund), Bertil Lindblad<\/strong> (Stockholm) och Gunnar Malmquist <\/strong>(Uppsala).<\/p>\n\n\n\n

Goodbye, farewell, adieu… eller?<\/h2>\n\n\n\n

Fr\u00e5n \u00e5rsskiftet upph\u00f6r astronomiska institutionen Lund, som l\u00e4nge ing\u00e5tt i symbios med fysikteoretikerna. I forts\u00e4ttningen ska astronomin\/astrofysiken utg\u00f6ra en “division” under Fysicums breda hatt.<\/p>\n\n\n\n

Vi hoppas att v\u00e5ra proffsv\u00e4nner g\u00f6r en mjuklandning samtidigt som vi tycker att det \u00e4r m\u00e4rkligt att en slutpunkt s\u00e4tts samma h\u00f6st som prof em Arne Ardebergs<\/strong> stora bok om astronomins f\u00f6rsta tv\u00e5hundra \u00e5r i Lund utkom och prof em Lennart Lindegren <\/strong>tog emot “lilla nobelpriset” f\u00f6r Gaiaprojektet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Bildk\u00e4lla: https:\/\/pixy.org\/374153\/<\/a><\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Oppenheimer v\u00e4grade prata om svarta h\u00e5l Det \u00e4r mycket m\u00e4rkligt, historiskt sett, att samma dag 1 september som Hitler \u00f6verf\u00f6ll Polen publicerade J Robert Oppenheimer en artikel  i Physical Review tillsammans med sin student Hartland Snyder som la den f\u00f6rsta avancerade grunden till id\u00e9n om svarta h\u00e5l. De utgick fr\u00e5n arbeten av Subrahmanyan Chandrasekhar, Fritz… L\u00e4s mer »Nr 96 2022<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92080"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=92080"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92080\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":92141,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92080\/revisions\/92141"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=92080"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=92080"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=92080"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}