En rapport \u00e4r i faggorna p\u00e5 <\/em>webbsajten f\u00f6r Monthly Notices of the Royal Astronomical Society<\/em>. Obs: Nice i rapporten ska inte uttalas “Najs” utan “Niss” som i den sydfranska stan, stan med v\u00e4rldens vackraste astronomiska kupolbyggnad ritad av en viss Monsieur Eiffel<\/strong>. Nice \u00e4r en teori som Hans Rickman ansluter sig till i sin nya l\u00e4sv\u00e4rda bok. Se nedan!<\/p>\n\n\n V\u00e5r professor emeritus. Bild: UU<\/em><\/p>\n\n\n\n Ordet till Hans Rickman:<\/p>\n\n\n\n “Vi var intresserade av att f\u00f6rst\u00e5 orsaken<\/strong> till att v\u00e5rt planetsystem \u00e4r s\u00e5 Vi tog d\u00e5 ett startsystem som st\u00e4mmer <\/strong>med en av de troligaste varianterna. Resultaten tog \u00e5tminstone<\/strong> mig med \u00f6verraskning. Det visade sig att en stor Det h\u00e4r \u00e4r nytt, ingen har<\/strong> tidigare gjort just detta. Dessutom finner vi att <\/p>\n\n\n\n Ill ur den h\u00f6gaktuella rapporten. Det var ovanligt kaotiskt i b\u00f6rjan. Figuren visar hur banorna f\u00f6r de fem planeterna (Jupiter, Saturnus, planet 5,Uranus och Neptunus) utvecklas under 10 miljoner \u00e5r i ett fall n\u00e4r det g\u00e5r verkligt illa. Varje planet har tre kurvor f\u00f6r medelavst\u00e5ndet samt perihel-avst\u00e5ndet och aphel-avst\u00e5ndet. <\/em><\/p>\n\n\n\n K\u00e4lla: F\u00f6rfattarna, MNRAS<\/em><\/p>\n\n\n\n Hans Rickman forts\u00e4tter och s\u00e4tter tummen p\u00e5 den existentiella sidan av livets tillvaro p\u00e5 jordklotet:<\/p>\n\n\n\n “Men jag kan inte l\u00e5ta bli att<\/strong> intressera mig f\u00f6r en annan sida av saken, som N\u00e5, \u00e4r detta intressant f\u00f6r forskningen<\/strong> om livets ursprung? Inte s\u00e4rskilt, Men vi har i alla fall<\/strong> sett att \u201cturen\u201d b\u00f6rjade redan i allra f\u00f6rsta b\u00f6rjan. Det Tack till Hans Rickman f\u00f6r denna hyperaktuella rapport, och jag kan bara kvittera med att \u00e5terge senaste kr\u00f6nikan i Sk\u00e5nska Dagbladet<\/strong> av W-bloggsredakt\u00f6ren. Hans bok rekommenderas inte, den REKOMMENDERAS MYCKET!!! M\u00e5 den prompto \u00f6vers\u00e4ttas till svenska s\u00e5 att allmogen p\u00e5 hemmaplan f\u00f6rst\u00e5r. Lysande och, ovanligt, rolig p\u00e5 sina st\u00e4llen n\u00e4r Rickman \u00e4r personlig och skriver om sitt f\u00f6rh\u00e5llande till forskningen, forskarna och sm\u00e5krafset d\u00e4r ute n\u00e4ra oss. Det \u00e4r s\u00e5 sk\u00f6nt med astronomer med glimten i \u00f6gat och lusten att popul\u00e4rvetenskapligt ber\u00e4tta. Det \u00e4r en sv\u00e5rt konst men ju mer en professionell astronom vet desto l\u00e4ttare \u00e4r det.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n Royal Astronomical Society \u00e4r en klassiker i v\u00e5r tillvaro sen runt 200 \u00e5r. John Herschel <\/strong>var den drivande kraften bakom tillkomsten. <\/p>\n\n\n\n Hemsidan finns h\u00e4r nedan och har alltid sp\u00e4nnande, ov\u00e4ntade nyheter att omtala och surfa in om:<\/p>\n\n\n\n https:\/\/academic.oup.com\/mnras<\/a><\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Hans Rickman synar “turfaktorn”: Fr\u00e5n planetkaos till liv – hur gick det till? Ett scoop kan vi f\u00f6rmedla – tror vi – f\u00f6re alla andra: Hans Rickman, v\u00e5r prof em fr\u00e5n Uppsala (och Polen), har med kolleger intresserat sig f\u00f6r orsaken till att v\u00e5rt planetsystem \u00e4r s\u00e5 egenartat j\u00e4mf\u00f6rt med den stora m\u00e4ngden exoplanet-system som… L\u00e4s mer »Nr 2 2023<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92334"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=92334"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92334\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":92353,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92334\/revisions\/92353"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=92334"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=92334"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=92334"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/01\/c_595568-l_3-k_hans.rickman200.jpg\")
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n
egenartat j\u00e4mf\u00f6rt med den stora m\u00e4ngden exoplanet-system som nu \u00e4r
k\u00e4nda. De ser alla ut som havererade varianter av system som fr\u00e5n b\u00f6rjan
kan ha haft solsystemets regelbundenhet. Nu finns det en unders\u00f6kning
gjord inom ramen f\u00f6r Nice-modellen, som s\u00f6kte efter den mest troliga
strukturen hos det verkligt nyf\u00f6dda solsystemet, dvs j\u00e4tteplaneternas banor.<\/p>\n\n\n\n
Vi gjorde datorsimuleringar av detta system under antagande att solen
f\u00f6ddes som medlem av en stj\u00e4rnhop – n\u00e5got som de flesta tror att n\u00e4stan
alla stj\u00e4rnor av solens typ gjorde. Vi konstruerade realistiska modeller av
s\u00e5dana stj\u00e4rnhopar och l\u00e4t en av de solliknande stj\u00e4rnorna representera
v\u00e5r sol med dess sannolika, ursprungliga planetsystem omkring sig.<\/p>\n\n\n\n
andel av planetsystemen havererade p\u00e5 grund av att andra stj\u00e4rnor fr\u00e5n
hopen sveper f\u00f6rbi p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll och st\u00f6r planetbanorna s\u00e5 att systemet bryter
samman<\/p>\n\n\n\n
risken \u00e4r stor f\u00f6r de s.k. isj\u00e4ttarna (Uranus och Neptunus) hamnar i mycket
avl\u00e4gsna banor eller kastas ut fr\u00e5n solsystemet. Detta \u00e4r viktigt f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5
observationerna av s.k. fri-flytande exoplaneter, som inte verkar ha n\u00e5gon
riktig moderstj\u00e4rna.”<\/p>\n\n\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n
har att g\u00f6ra med livets utveckling p\u00e5 jorden. Vi tog inte jordklotet med i v\u00e5ra
ber\u00e4kningar, men man kan fr\u00e5ga sig om jorden hade kunnat bildas och f\u00e5tt
en livsv\u00e4nlig bana i ett havererat system. Svaret \u00e4r nog att det hade kunnat
g\u00e5 i de flesta fallen, men det finns \u00e4ven havererade system d\u00e4r ingen
planet hade kunnat erbjuda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r uppkomsten och utvecklingen
av liv.<\/p>\n\n\n\n
kanske. Vi vet ju att m\u00e4nsklighetens existens bygger p\u00e5 en l\u00e5ng serie av
lyckliga omst\u00e4ndigheter under hela solsystemets livstid. Hade inte impakten
vid krita\/terti\u00e4r-gr\u00e4nsen intr\u00e4ffat och slagit ut dinosaurierna f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r
sedan s\u00e5 hade d\u00e4ggdjuren missat chansen att ta \u00f6ver. Hade inte jorden och
m\u00e5nen blivit till en dubbelplanet s\u00e5 hade livet f\u00e5tt ett helvete med en instabil
jordaxel, osv osv.<\/p>\n\n\n\n
kunde ha g\u00e5tt helt p\u00e5 tok.”<\/p>\n\n\n\n<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n\n\n<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n