![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/Andromeda_gendler_s60.jpg\")
<\/a>1885 briserade en nova i Andromedasystemet M31. Flera observat\u00f6rer sl\u00e5ss om den postuma \u00e4ran av att f\u00f6rst ha sett stj\u00e4rnan 17-19 augusti, men 20 augusti s\u00e5gs stj\u00e4rnsm\u00e4llen definitivt av tyskf\u00f6dde Emst Hartwig vid d\u00e5varande Dorpat-observatoriet i Estland (Dorpat \u00e4r Tartu idag). Den r\u00f6df\u00e4rgade stj\u00e4rnan n\u00e5dde magn 5,85 som ljusast – precis synligt f\u00f6r blottat \u00f6gat. I februari 1890 l\u00e5g stj\u00e4rnan p\u00e5 magn 16, sen var den i princip om\u00f6jlig att detektera l\u00e4ngre.<\/p>\nKatalogbeteckningen\u00a0 blev snabbt S Andromeda.<\/p>\n
Tv\u00e5 fr\u00e5gor debatterades tidigt i d\u00e5varande forskarled:<\/p>\n
* L\u00e5g stj\u00e4rnsm\u00e4llen i riktning<\/strong> mot nebulosan eller l\u00e5g den inb\u00e4ddad i sj\u00e4lva nebulosan?<\/p>\n * Om nebulosan inte var en vanlig nebulosa i Vintergata<\/strong>n utan, som en del avancerade astronomer t\u00e4nkte,\u00a0 en vintergats-\u00f6, en\u00a0 galax, l\u00e5ngt ut och novan l\u00e5g i denna galax – vad var det d\u00e5 f\u00f6r sorts explosion?<\/p>\n F\u00f6rst runt 40 \u00e5r efter sm\u00e4llen kunde Knut Lundmark och andra sl\u00e5 fast att dels var M31 <\/strong><\/span>en galax typ Vintergatan p\u00e5 minst 600 000 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd, dels var S Andromeda<\/strong><\/span> med n\u00f6dv\u00e4ndighet ett exempel p\u00e5 en v\u00e5ldsammare sorts novor \u00e4n de “vanliga” novorna – en supernova. Av samma klass som Tychos Stella Nova 1572\u00a0 och Keplers Nova 1604.<\/p>\n Jag har fr\u00e5n och till jagat uppdaterad info om S Andromedae, och faktiskt hittat en del intressanta data p\u00e5 det fantastiska n\u00e4tet.<\/p>\n Lite summering:<\/p>\n * Supernovaresterna i M31 kunde\u00a0 identifieras genom Fe-bandet\u00a0 mer \u00e4n 100 \u00e5r senare av astronomen R A Fesen, A S J Hamilton och deras\u00a0 kolleger<\/a>. De anv\u00e4nde sig av CCD-studier med hj\u00e4lp av Mayall-teleskopet (4 m) vid Kitt Peak, och 1988 hittade de en j\u00e4rnrik SNR p\u00e5 den misst\u00e4nkta platsen.<\/p>\n * \u00c5r 2000 kopplades Hubble-teleskopet, HST, in i arbetet <\/a>med diverse filter.<\/p>\n * Storleken p\u00e5 SNR:et visade sig vara 070\u00b1005 b\u00e5gsekunder.<\/p>\n * J\u00e4rnhalten i SNR:et bed\u00f6mdes ligga\u00a0 n\u00e5nstans mellan 0,1 till 1,0 solmassor.<\/p>\n * Supernovarestens reella storlek: 2.5\u00b10.4 pc p\u00e5 ett avst\u00e5nd av\u00a0 725\u00b170 kpc. (SNR ligger n\u00e4rmare oss \u00e4n galaxens k\u00e4rna, ca 778 \u00b1 17 kpc.)<\/p>\n * Medelexpansionshastigheten (“average expansion velocity”):\u00a0 11,000\u00b12000 km per sekund.<\/p>\n * Supernovan \u00e4r av typen SNIa (vit dv\u00e4rg-kollaps).<\/p>\n Jag vet i skrivande stund inte om man forskar vidare p\u00e5 S Andromeda, sannolikt \u00e4r det s\u00e5,\u00a0 men det k\u00e4nns ju ganska gott att v\u00e5ra proffsv\u00e4nner sen 10-talet \u00e5r tillbaka hittat fram till resterna av “Lundmarks nova”,\u00a0 den f\u00f6rsta supernovasm\u00e4llen som observerades utanf\u00f6r Vintergatans r\u00e4jong. Och att\u00a0 huvuduppt\u00e4ckaren\u00a0 dessutom var verksam p\u00e5 andra sidan \u00d6stersj\u00f6n! Postg\u00e5ngen var inte p\u00e5 Hartwigs sida, uppenbarligen inte heller hans chef d\u00e4r. Men till sist tr\u00e4ngde informationen \u00e4nd\u00e5 fram, och alla astronomer som kunde riktade sina teleskop mot Andromeda. \u00c4vens\u00e5 i Sverige.<\/p>\n Den historiskt orienterade rekommenderas denna SAO\/NASA-sajt, d\u00e4r\u00a0 G de Vaucoleurs och H G Corwin Jr:s historiska \u00f6versikt 1985\u00a0 med titeln\u00a0 S Andromedare 1885: A Centennial Review<\/em> \u00e5terfinns<\/a>. H\u00e4r diskuteras alla aspekter av supernovan, den komplicerade uppt\u00e4cktshistorien, ljuskurvan, spektrum, klassificering, gash\u00f6ljets expansion m m. Noteras b\u00f6r att lundaastronomerna Nils Hansson och G\u00f6sta Lyng\u00e5 hj\u00e4lpte till att gr\u00e4va fram Nils Dun\u00e9rs lundaobservationer av novan – \u00e4ven i Uppsala hade C V L Charlier studerat fenomenet.<\/p>\n S Andromedae \u00e4r v\u00e4rd att h\u00e5lla i minnet.<\/p>\n “… att v\u00e4nda en vetenskaplig v\u00e4rldsopinion \u00e4r ingen s\u00f6ndagspromenad, det kan Arvid Carlsson vittna om.”<\/strong><\/span><\/p>\n – Fr\u00e5n Carl Olof B\u00f6rjesons medicinblogg<\/a>, I dag s\u00f6ndag 5.12\u00a0 skriver Sk\u00e5nska Dagbladets <\/em>mellansk\u00e5nske kr\u00f6nik\u00f6r om Svenska Astronomiska S\u00e4llskapets fina pris till Frida Stenebo (se blogg 217).<\/p>\n \u00c4ven Rune Fogelquists astronomiska almanacka f\u00f6r 2011 f\u00e5r ett hedersomn\u00e4mnande av SkD:s s\u00f6ndagskr\u00f6nik\u00f6r (se blogg 217).<\/p>\n Och p\u00e5 tal om kalendrar… The Planetary Society Blog<\/a> har en kul och annorlunda adventskalender, som jag hittat genom tips fr\u00e5n Tora Greve.<\/p>\n G\u00e5rdagsluckan 4 december med det gigantiska “skoavtrycket” p\u00e5 Mars kommer\u00a0 fr\u00e5n HIRISE p\u00e5 Mars Reconnaissance Orbiter och \u00e4r ett best\u00e4llningsarbete av bloggredakt\u00f6ren Emily Lakdawalla.<\/p>\n \n Storleken \u00e4r som bekant inte alltid avg\u00f6rande, men ibland undrar man ju. Bertil Falk har hittat en mycket pedagogisk Youtube-snutt<\/a>, d\u00e4r vi kan j\u00e4mf\u00f6ra solens storlek med andra, st\u00f6rre stj\u00e4rnors.<\/p>\n Bamsebamsen i filmen utg\u00f6rs av monstret VY Canis Majoris, en r\u00f6d superj\u00e4tte eller en r\u00f6d hyperj\u00e4tte vars volym \u00e4r drygt 9 miljarder g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n solens. Den stj\u00e4rnan \u00e4r inte att\u00a0 leka med!<\/p>\n R\u00f6da hyperj\u00e4ttar <\/span>(se f\u00f6rra notisen) \u00e4r en sak.<\/p>\n Det finns\u00a0 betydligt fler stj\u00e4rnor i v\u00e5rt kosmos \u00e4n vi trott tidigare, och det orsakar problem f\u00f6r de astronomiska skolboksf\u00f6rfattarna. Det \u00e4r astronomprofessorn\u00a0 Pieter van Dokkum, Yale University,\u00a0 som\u00a0 med kolleger och med de stora Hawaii-teleskopen drastiskt ut\u00f6kat antalet stj\u00e4rnor i kosmos – med minst tre!<\/p>\n Det \u00e4r de elliptiska galaxerna och deras inneh\u00e5ll av r\u00f6da dv\u00e4rgar <\/span> som sp\u00f6kar, och pl\u00f6tsligt m\u00e5ste ju ocks\u00e5 v\u00e5rt universum v\u00e4ga en bra bit mer \u00e4n tidigare. Kan man tycka. 100-1000 ggr fler r\u00f6da dv\u00e4rgar finns \u00e4n sollika stj\u00e4rnor.<\/p>\n Notabelt: Pieter van Dookum har, som m\u00e5nga astronomer, ov\u00e4ntade sidointressen. F\u00f6r hans del handlar det om fotografering och insekter. Trollsl\u00e4ndans livscykel ing\u00e5r d\u00e4r! Kolla den unge professorns insektssajt <\/a>som b\u00e4r den sympatiska titeln nearbyuniverse.com<\/span>.<\/p>\n Ja, vad ska man tro? I en som det verkar\u00a0 trov\u00e4rdig ins\u00e4ndare i senaste Weekend Avisen <\/em>skrivs om den bortg\u00e5ngne danske l\u00e4raren och latinaren Carsten L Henrichssen som\u00a0 researchade bl a i Stockholm och som menade att Tychos h\u00f6gmod vs den unge kungen Christian IV var grunden till Tychos\u00a0 fall. Dessutom nonchalerade Tycho sin uppgift som v\u00e4rd, t ex n\u00e4r skottarnas kung Jakob\/James (bilden t v)\u00a0 bes\u00f6kte Ven. Detta retade uppenbarligen Christian IV till vansinne, eftersom det var en plikt f\u00f6r adeln – efter kunglig befallning – att st\u00e4lla upp som v\u00e4rdar f\u00f6r g\u00e4stande kungligheter.<\/p>\n S\u00e5 m\u00e4rkligt att det inte st\u00e5r n\u00e5gonting om denna incident varken hos J L E Dreyer eller i Wilhelm Norlinds stora Tycho Brahe<\/em>-bok; snarast verkar skotten ha stortrivts hos Tycho f\u00f6r p\u00e5 Uraniborg h\u00e4ngde ett portr\u00e4tt av Tychos brevv\u00e4n, den skotske poeten och humanisten\u00a0 George Buchanan (den unge kungens l\u00e4rare!) , och det portr\u00e4ttet ska majest\u00e4tet glatt ha saluterat. De hade koncilianta meningutbyten om det copernikanka systemet. Dessutom skrev han ett par v\u00e4nliga rader i Tychos g\u00e4stbok.<\/p>\n N\u00e5got \u00e4r fel i historieskrivningen. \u00c4r det ins\u00e4ndarskribenten i WA<\/em> som r\u00f6rt ihop \u00e4pplen och p\u00e4ron?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Obs. Intresserade av bloggdokumentet om Niels Bohr och familjen Bohrs flykt \u00f6ver \u00d6resund 1943,\u00a0 rekommenderas scrolla ner till blogg nr 222. Vad vet vi om “125-\u00e5ringen” S Andromeda? 1885 briserade en nova i Andromedasystemet M31. Flera observat\u00f6rer sl\u00e5ss om den postuma \u00e4ran av att f\u00f6rst ha sett stj\u00e4rnan 17-19 augusti, men 20 augusti s\u00e5gs stj\u00e4rnsm\u00e4llen… L\u00e4s mer »Nr 223 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9236"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9236"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9236\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9293,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9236\/revisions\/9293"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9236"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9236"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9236"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/a>Bra sagt!<\/h2>\n
\nCarl Olof har intervjuat v\u00e5r senaste svenske Nobelpristagare,\u00a0 Arvid Carlsson, som gener\u00f6st ber\u00e4ttar om v\u00e4gen f\u00f6r att inte s\u00e4ga uppf\u00f6rsbacken till Nobelpriset. Hela intervjun kommer i medicintidningen Sant\u00e9 <\/a>om en vecka.<\/p>\nFrida i Sk\u00e5nska Dagbladet<\/h2>\n
Annorlunda adventskalender<\/h2>\n
<\/a>Big is beautiful!<\/h2>\n
<\/a>R\u00f6da dv\u00e4rgar och trollsl\u00e4ndor<\/h2>\n
<\/a>Tycho en arrogant – drummel?<\/h2>\n
\n
<\/a><\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n