Tack till pensionerade professorsv\u00e4nnen i Helsinki Kalevi Mattil<\/strong>a som s\u00e4nt oss h\u00e4r p\u00e5 W-bloggen hans och hans tyske kollega Dietrich Lemkes<\/strong> artikel i tyska Sterne und Weltraum <\/em>fr\u00e5n i h\u00f6stas, en synpunktsrik och pedagogiskt upplagd artikel om de m\u00f6rka fl\u00e4ckarnas natur. I fokus st\u00e5r E E Barnard <\/strong>(Yerkes) och Max Wolf <\/strong>(Heidelberg), b\u00e4gge var tidigt med hj\u00e4lp av mindre vidvinkelsteleskop p\u00e5 systematisk jakt efter de mystiska – visuella, optiska – m\u00f6rka fl\u00e4ckarna i Vintergatan. Wolf satsade p\u00e5 att fl\u00e4ckarna var skymmande gas-och dammoln, Barnard trodde i stort sett hela sitt liv att det verkligen r\u00f6rde sig, objektivt sett, om stj\u00e4rnfattiga omr\u00e5den. Wolfs konkreta moln fanns inte riktigt i hans sinnev\u00e4rld.<\/p>\n\n\n\n Kalevi noterar:<\/p>\n\n\n\n – Det r\u00e5kade vara s\u00e5 att Wolf bes\u00f6kte f\u00f6r exakt 100 \u00e5r sedan p\u00e5 inbjudan av C V L Charlier <\/strong>Lund och Stockholm. I februari 1923 hade ocks\u00e5 Barnard just d\u00f6tt. Wolf h\u00f6ll f\u00f6redrag om sin nya metod f\u00f6r uppskattning av absorptionen i m\u00f6rka moln, med hj\u00e4lp av den s.k. Wolf-kurvan. <\/p>\n\n\n\n – Axel Corlin <\/strong>ber\u00e4ttade om bes\u00f6ket i ett brev till Lundmark (i Californien), och vi citerar hans brev i artikeln. Lundmark arbetade ju ocks\u00e5 med m\u00f6rka moln och interstell\u00e4r absorption, han hade ocks\u00e5 en karta och katalog av m\u00f6rka moln – gjord tillsammans med Philibert Jacques Melotte<\/strong>. Wolfs f\u00f6redrag publicerades p\u00e5 svenska i Popul\u00e4r Astronomisk Tidskrift<\/em> i 1923. <\/p>\n\n\n\n L\u00e5t oss titta p\u00e5 en klassisk Max Wolf-bild av det som vi idag menar \u00e4r en supernovarest (en del av Sl\u00f6jnebulosan) i Svanens\/Cygnus stj\u00e4rnbild:<\/p>\n\n\n\n Fotot togs med en 6-tummare, ett optiskt k\u00e4nsligt Voigtl\u00e4nder “Portr\u00e4ttlinsteleskop\/kamera” (f\/5, ca 70 kvadratgraders himmelst\u00e4ckning). N\u00e4r Max Wolf m\u00e4tte p\u00e5 bilden uppt\u00e4ckte han att p\u00e5 b\u00e4gge sidor av sl\u00f6jan var det samma stj\u00e4rnt\u00e4thet ner till magnitud 11, sen m\u00f6rknade det betydligt (ca 60 procent) p\u00e5 den v\u00e4nstra sidan. Gr\u00e4nsen f\u00f6r m\u00e4tningarna l\u00e5g vid 17-18 magnituden. Samma fenomen noterade vid Nordamerikanebulosan; svenskv\u00e4nnen Wolf skapade rent av Wolfkurvan d\u00e4r man kunde f\u00f6lja skillnaden mellan ljusa obesl\u00f6jade och m\u00f6rkare besl\u00f6jade partier i Vintergatan. Detta m\u00f6jliggjorde f\u00f6r astronomerna att g\u00e5 vidare f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 de m\u00f6rka Vintergatsinslagens natur. Bl a avst\u00e5nden om man k\u00e4nde till stj\u00e4rnornas parallaxer.<\/p>\n\n\n\n Borta i USA arbetade parallellt med Max Wolf E E Barnard<\/strong>, som b\u00f6rjat sin karri\u00e4r i en fotofirma. S\u00e5 han visste allt om pl\u00e5tar och kameror och till hans uppt\u00e4ckter, n\u00e4r han lockats till Yerkes, h\u00f6rde hur han identifierade nebulositeten kring Plejaderna,<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r r\u00e4tt roligt att l\u00e4sa hur de b\u00e4gge, amerikanen och tysken, fightades om diverse prioriteter, men faktum \u00e4r att det blev allt st\u00f6rre och n\u00e4rmare v\u00e4nner med tiden. Trots f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Det var till och med s\u00e5 att Barnard rekommenderade \u00f6verborgm\u00e4staren i Heidelberg att se nu till att det byggs ett rej\u00e4lt observatorium med teleskop till Max Wolf. Vilket ocks\u00e5 skedde genom tillkomsten av K\u00f6nighstuhl. <\/p>\n\n\n\n Andra astrofotografiskt verksamma astronomer\/amat\u00f6rastronomer kom ocks\u00e5 in i bilden, bl a Sir Isaac Roberts<\/strong>. Notabelt \u00e4r att i SuW-<\/em>artikeln citeras vad Axel Corlin skrev till Knut Lundmark <\/strong>(som var borta i USA, Californien) om ett f\u00f6redrag som Wolf h\u00f6ll inf\u00f6r Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet 1923. I Popul\u00e4r Astronomisk Tidskrift, <\/em>d\u00e4r hans f\u00f6redrag refererades, skriver Wolf om Vintergatans “stj\u00e4rnfattiga kanaler” och “m\u00f6rka moln vilka inte r\u00f6ja sin n\u00e4rvaro p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n just d\u00e4rigenom att de avsk\u00e4rma de bakom dem befintliga stj\u00e4rnornas ljus”.<\/p>\n\n\n\n Max Wolf har en mycket en sp\u00e4nnande id\u00e9 (ASTB-biblioteket sitter p\u00e5 tidskriften): Kan det rentav vara s\u00e5 att vi mot Vintergatans ljusa stj\u00e4rnstr\u00e5k har fri utsikt medan utsikten “upp\u00e5t och ned\u00e5t” best\u00e5r av “v\u00e4ldiga r\u00f6kmoln”? Fr\u00e5gan t\u00e5lde att st\u00e4llas och \u00e4r inte alls ologisk, snarare tv\u00e4rsom. Den legendariske visuellt arbetande katolikastronomen Fader Hagen drev tesen men kritiserades av Lundmark (ingen extinktion kunde noteras vid polerna t ex). Kort tid efter Stockholmsf\u00f6redraget stod det klart: De absorberande molnen finns i Vintergatans mittstr\u00e5k och Vintergatan \u00e4r en galax som miljoner andra. Omr\u00e5dena mot Vintergatans nord- och sydpol \u00e4r s\u00e5 gott som tomma p\u00e5 stj\u00e4rnor men desto fler ickeskymda galaxer syns. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r IR-optiken kom in i bilden f\u00f6rsvann id\u00e9n om h\u00e5l i Vintergatan. H\u00e5len var, det vet vi idag, stj\u00e4rnbildande gas- och moln. <\/p>\n\n\n\n Och Barnard? Jo, han bidrog borta p\u00e5 Yerkes med att kartl\u00e4gga de m\u00f6rka omr\u00e5dena och gav ut ett par flotta och dyra atlasar. Han var extremt aktsam om sina pl\u00e5tar och kopior och blev som alla, n\u00e4r hans Vintergatsfotografier en g\u00e5ng skulle skickas p\u00e5 lastbil, uppbragt n\u00e4r lastbilen utsattes f\u00f6r beskjutning under en gangsteruppg\u00f6relse i Chicago. De kulh\u00e5lf\u00f6rsedda pl\u00e5tarna blev rariteter och visades f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n\n\n\n I sin artikel 1923 undrar Max Wolf vad som skulle h\u00e4nda om solen med jorden passerade genom ett m\u00f6rkt moln. Han f\u00f6rutsp\u00e5dde en ny istid!<\/p>\n\n\n\n Wolfs favoritinstrumentering s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r. Det bidrog b\u00e5de till jakten p\u00e5 Vintergatans moln men ocks\u00e5 till uppt\u00e4ckten av kometer och asteroider. Om teleskopet kan l\u00e4sas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Historisk tillbakablick: N\u00e4r gangstrar sk\u00f6t itu astronomiska pl\u00e5tar i Chicago Den moderna astronomin har k\u00e4nnetecknats av ett par sp\u00e4nnande strider bland forskarna. Striden om galaxernas natur h\u00f6r dit. V\u00e5r egen ASTB-skapare Knut Lundmark spelade stor roll i den striden f\u00f6r hundra \u00e5r. En annan strid handlade om de m\u00f6rka fl\u00e4ckarnas natur i Vintergatan – var… L\u00e4s mer »Nr 4 2023<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92410"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=92410"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92410\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":92441,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92410\/revisions\/92441"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=92410"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=92410"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=92410"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/01\/IMG_4196-2-scaled.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n<\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"