{"id":92586,"date":"2023-02-04T11:33:45","date_gmt":"2023-02-04T10:33:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=92586"},"modified":"2023-02-04T11:46:54","modified_gmt":"2023-02-04T10:46:54","slug":"nr-12-2023","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/02\/04\/nr-12-2023\/","title":{"rendered":"Nr 12 2023"},"content":{"rendered":"\n

Perfekt halo<\/h2>\n\n\n\n

Jonathan Rockb\u00e4ck<\/strong> \u00e4r inte bara en coming tennisstar, han h\u00e5ller \u00e4ven \u00f6gonen riktade mot andra stj\u00e4rnor… bevisat av denna perfekta halo runt m\u00e5nen som han fotograferade h\u00e4rom kv\u00e4llen.<\/p>\n\n\n\n

Jonathan g\u00e5r p\u00e5 Polhemskolan i Lund – gymnasium med spetsutbildning bl a inom fysik – och hans farfar lystrar till namnet Calle Rockb\u00e4ck<\/strong>, gammal KvP-kollega.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Solen \u00f6ver Bhutan<\/h2>\n\n\n\n

Under sin vistelse i Bhutan nyligen kom ASTB:aren Bengt R\u00f6nde<\/strong> \u00e4ven att f\u00e5nga denna fina solbild fr\u00e5n en av h\u00f6jderna. Inga krusiduller bakom systemkameran CanonR5 med  500 mm objektiv. Naturens eget “filter” hj\u00e4lpte Bengt i form h\u00f6ga tunna moln. Oron i atmosf\u00e4ren ser vi som krusningar runt solskivan. <\/p>\n\n\n\n

Platsen var Chele La, den h\u00f6gsta punkt man kan ta sig med bil i Bhutan, 3988 m\u00f6h.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

H\u00e4rom dan kom Bengt och ett litet troget ASTB-g\u00e4ng att prata om astronomin i Bhutan, som f\u00f6refaller vara ett unikt, ganska slutet v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle med liten n\u00e4stintill obefintlig kriminalitet dessutom. N\u00e5gra astronomer k\u00e4nner vi inte till bland de drygt 700 000 inv\u00e5narna, men det \u00e4r klart att det m\u00e5ste finnas en och annan amat\u00f6rastronom.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Vit dv\u00e4rg m\u00e4tt och v\u00e4gd med hj\u00e4lp av mikrolinsning<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har astronomer anv\u00e4nt sig av ESA\/NASA\/HST – aka Hubbleteleskopet – f\u00f6r att m\u00e4ta massan hos en ensamvandrande vit dv\u00e4rg i Vintergatan: Massan uppg\u00e5r till 56 procent av solens massa, vilket \u00f6verenst\u00e4mmer v\u00e4l med r\u00e5dande teoribildningar.<\/p>\n\n\n\n

Pressmesset \u00e5terfinns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Tidigare fastst\u00e4llde forskarna vita dv\u00e4rgars massor genom studium av dubbelstj\u00e4rnsystem, h\u00e4r kom den gravitionella mikrolinsningen till bruk. G\u00e5 till pressmesset f\u00f6r att l\u00e4sa hur tekniken fungerar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n


Bildk\u00e4lla: NASA, ESA, P. McGill (Univ. of California, Santa Cruz and University of Cambridge), K. Sahu (STScI), J. Depasquale (STScI)<\/em><\/p>\n\n\n\n

\n