![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/IMG_3942-7.jpg\")
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\nPS 1.<\/strong><\/p>\n\n\n\n ASTB:aren Mikael Bengtsson <\/strong>gick lite mera i clinch med n\u00e5gra av Jupiters stora m\u00e5nar \u00e4ven synliga:<\/p>\n\n\n\n PS 2.<\/strong><\/p>\n\n\n\n Samtidigt i Beddingestrand, under b\u00f6rjan av en fest. Claes Westlin<\/strong>, fotograf. Alla undrade vad det var de s\u00e5g:<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5ga: Ockulterade Venus verkligen ingen av Jupiters yttre m\u00e5nar?<\/p>\n\n\n\n … rapporteras fr\u00e5n Mt Hindby, Hans Hilderfors <\/strong>Malm\u00f6-obsis: NGC 2146 – den dammiga handens galax<\/p>\n\n\n\n – Denna lite underliga, skeva atypiska stavgalax ligger n\u00e4ra Polaris vid Giraffens stj\u00e4rnbild. Man tror att den kanske uppkom av tv\u00e5 galaxer som f\u00f6r l\u00e4nge sedan kolliderat och nu \u00e4r i slutfasen av sammanslagningen.<\/p>\n\n\n\n – Stoftstr\u00e5ken som syns i ena spiralarmen \u00f6ver galaxens centrum tycks enligt en del likna ett handskelett, d\u00e4rav det engelska smeknamnet Dusty Hand Galaxy. Stj\u00e4rnnybildningen \u00e4r h\u00f6g och den klassas som en s\u00e5 kallad starburst galaxy. Avst\u00e5ndet uppskattas till 70 milj ljus\u00e5r och r\u00f6relsehastigheten bort fr\u00e5n oss \u00e4r 893 km\/s.<\/p>\n\n\n\n Bildf\u00e4lt: 17′ x 13′<\/p>\n\n\n\n Datum: 2023-02-26 Malm\u00f6<\/p>\n\n\n\n Exponering: L 120 x 60s R,G,B 30 x 60s Summa: 3h 30m<\/p>\n\n\n\n Optik: Refraktor 130 f\/4,5 med Monokrom CMOS och filterhjul<\/p>\n\n\n\n Jesper Sollerman<\/strong>, v\u00e5r professorskompis och ledande supernovaforskare i Stockholm, har fortfarande sina gamla murveltakter i sig, bevisat av rapporten i Forskning & Framsteg<\/em><\/a> om det fantastiska “B\u00e5de tid och rum”-projektet Legacy Survey of Space and Time (LSST) – en genomm\u00f6nstring av stj\u00e4rnhimlen som det nya Vera Rubin-teleskopet med hj\u00e4lp av sin gigapixelkamera ska g\u00f6ra under kommande decennium. <\/p>\n\n\n\n – Vi astronomer kommer kunna l\u00e4gga ihop alla bilder till en mycket djup bild av hela det fr\u00e5n Chile observerbara universum. Att en bild av rymden \u00e4r djup betyder att den kan visa ljussvaga objekt som ligger l\u00e5ngt bort. Under den tio\u00e5riga insamlingsperioden kommer vi dessutom kunna h\u00e5lla koll p\u00e5 himlafenomen som varierar i tid, transienter som kort flammar upp och falnar igen. Det r\u00f6r sig om supernovaexplosioner, men \u00e4ven variabla stj\u00e4rnor och allt annat som kan t\u00e4nkas dyka upp. I praktiken blir det som en film \u00f6ver universum.<\/p>\n\n\n\n Jesper p\u00e5pekar ocks\u00e5:<\/p>\n\n\n\n – Det har hamrats och snickrats i tio \u00e5r i den chilenska Atacama\u00f6knen. Med en spegel p\u00e5 8,4 meter i diameter kommer det f\u00e4rdigst\u00e4llda Vera Rubin Observatory vara ett av de st\u00f6rsta teleskopen i v\u00e4rlden. De f\u00f6rsta bilderna f\u00f6rv\u00e4ntas komma i \u00e5r, 2023. Men det \u00e4r inte den stora spegeln eller den v\u00e4l valda observatorieplatsen p\u00e5 2 800 meters h\u00f6jd som f\u00e5r v\u00e4rldens astronomer att tappa hakan \u2013 det \u00e4r kameran. Tre miljarder pixlar g\u00f6r den till v\u00e4rldens st\u00f6rsta kamera \u2013 den v\u00e4ger n\u00e4stan tre ton. D\u00e5 den varje minut under tio \u00e5rs tid ska fotografera en stor del av stj\u00e4rnhimlen kommer datam\u00e4ngderna r\u00e4knas i hundratals petabytes (1 petabyte = 1015<\/sup> bytes). Varje bild t\u00e4cker ungef\u00e4r 10 kvadratgrader, en extrem vidvinkel f\u00f6r ett s\u00e5dant stort teleskop.<\/p>\n\n\n\n Snart levereras the first light.<\/em> Bildk\u00e4lla: Vera Rubin Observatory \/ NSF \/ AURA \/ O. Rivera<\/em><\/p>\n\n\n\n V\u00e4rldens st\u00f6rsta kameralins… Bildk\u00e4lla: SAFRAN<\/em><\/p>\n\n\n\n Aprop\u00e5 ovanst\u00e5ende: Stockholmskosmologen Hiranya Peiris<\/strong>, som arbetar mycket med Vera Rubin-observatoriets kommande program, har utsetts till professor i astrofysik vid Institute of Astronomy, Cambridge. <\/p>\n\n\n\n Hiranya Peiris har vid ett flertal tillf\u00e4llen prisats f\u00f6r sina banbrytande vetenskapliga insatser. Notera globen nedan, som visar fl\u00e4ckstrukturerna i universums kosmiska mikrov\u00e5gsbakgrund. En s\u00e5n glob vill man ju ha st\u00e5ende vid nattduksbordet.<\/p>\n\n\n\n Cambridges pressrelease \u00e5terfinns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\nEn liten galax fr\u00e5n den g\u00e5ngna s\u00f6ndagens f\u00e5ngst…<\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/figure>\n\n\n\nV\u00e4rldens st\u00f6rsta kamera snart p\u00e5 plats<\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\nHon blir professor i Cambridge<\/h2>\n\n\n\n