![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/image-3.png\")
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\nBildk\u00e4lla: ESO\/Opitom et al.<\/em><\/p>\n\n\n\n Den f\u00f6rsta bilden togs 26 september 2022, strax f\u00f6re nedslaget, och den sista togs n\u00e4stan en m\u00e5nad senare, den 25 oktober. Under denna period utvecklades flera strukturer i molnet: klumpar, sprialer och en l\u00e5ng stoftsvans som str\u00e4cktes ut av solens str\u00e5lning. Den vita pilen visar riktningen mot solen.<\/p>\n\n\n\n Dimorphos kretsar kring den st\u00f6rre asteroiden Didymos. Den vita horisontella stapeln motsvarar en str\u00e4cka av 500 kilometer. Asteroiderna \u00e4r separerade med ungef\u00e4r 1 kilometer och kan inte ses som enskilda objekt p\u00e5 dessa bilder.<\/p>\n\n\n\n Strecken i bakgrunden \u00e4r utdragna stj\u00e4rnor som skapades d\u00e5 teleskopet f\u00f6ljde asteroidens r\u00f6relse \u00f6ver himlen.<\/p>\n\n\n\n Astronomen Mikael Granvik<\/strong>, verksam vid Lule\u00e5 tekniska universitet och universitetet i Helsingfors, initierade den polarimetriska studien. <\/p>\n\n\n\n – Vi visste inte exakt hur stora m\u00e4ngder stoft som skulle l\u00e4mna Dimorphos, men min tanke var att \u00e4ven om den var ytterst liten s\u00e5 borde stoftpartiklarna f\u00f6r\u00e4ndra polarisationen av solljuset som sprids fr\u00e5n fr\u00e4mst Didymos yta. Genom att m\u00e4ta polarisationsegenskaperna f\u00f6re och efter DART:s nedslag skulle vi kunna uppskatta m\u00e4ngden stoft som kollisionen slungade ut fr\u00e5n Dimorphos.<\/p>\n\n\n\n Men arbetet med att tolka dessa observationer \u00e4r inte slutf\u00f6rt och ytterligare kunskap om stoftets egenskaper kommer s\u00e4kert att erh\u00e5llas, till exempel genom att kombinera resultaten fr\u00e5n andra teleskop som observerade h\u00e4ndelsen. <\/p>\n\n\n\n – En l\u00e4ngre serie polarisationsm\u00e4tningar gjordes ocks\u00e5 vid Nordiska optiska teleskopet (NOT) p\u00e5 La Palma under min ledning. En numerisk modell av alla dessa m\u00e4tningar h\u00e5ller p\u00e5 att utvecklas av forskare fr\u00e5n Helsingfors universitet\u201d, till\u00e4gger Granvik.<\/p>\n\n\n\n Carl Olof B\u00f6rjeson <\/strong>har snappat upp att Scientic American<\/em> haft en artikel <\/a>om hur exoplaneters m\u00e5nar kan st\u00e4lla till det n\u00e4r de krockar med sin planet och d\u00e4rmed f\u00f6rst\u00f6r m\u00f6jligheterna f\u00f6r liv i v\u00e5r mening att skapas.<\/p>\n\n\n\n Jag tycker att detta lite grand skadar den \u00f6veroptimistiska tron p\u00e5 att liv n\u00e4rmast finns precis \u00f6verallt i universum. M\u00e5nfaran har inte riktigt kommit till tals tidigare.<\/p>\n\n\n\n V\u00e5r ASTB:are i norrled, Carsten Nilsson<\/strong> (Skarpn\u00e4ck), \u00e4r flitig seglare och tipsar om att Sk\u00e4rg\u00e5rdsstiftelsens tidskrift St\u00e5ngm\u00e4rket<\/em> har en entusiastisk rapport om stj\u00e4rnhimlens alla under – sedda fr\u00e5n i sk\u00e4rg\u00e5rdens ljusbefriade horisont.<\/p>\n\n\n\n St\u00e5ngm\u00e4rket \u00e4r Sk\u00e4rg\u00e5rdsstiftelsens eget magasin som utkommer fyra g\u00e5nger per \u00e5r och inneh\u00e5ller reportage och notiser om Sk\u00e4rg\u00e5rdsstiftelsens verksamhet och sk\u00e4rg\u00e5rden i stort.<\/p>\n\n\n\n Hela marsnumret av tidskriften g\u00e5r att ladda ner h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Fler bildbevis fr\u00e5n asteroidkrocken Denna bildserie fr\u00e5n dagens pressmess fr\u00e5n ESO, tagen med MUSE-instrumentet p\u00e5 ESO:s Very Large Telescope, visar utvecklingen av det stoftmoln som kastades ut n\u00e4r NASA:s DART-mission kolliderade med asteroiden Dimorphos. Bildk\u00e4lla: ESO\/Opitom et al. Den f\u00f6rsta bilden togs 26 september 2022, strax f\u00f6re nedslaget, och den sista togs n\u00e4stan en m\u00e5nad… L\u00e4s mer »Nr 26 2023<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92944"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=92944"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92944\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":92959,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/92944\/revisions\/92959"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=92944"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=92944"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=92944"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Faran med m\u00e5nar som krockar<\/h2>\n\n\n\n
Stj\u00e4rnhimlen synad fr\u00e5n sk\u00e4rg\u00e5rdens horisont<\/h2>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/download.png\")
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n