{"id":93012,"date":"2023-04-02T15:39:43","date_gmt":"2023-04-02T13:39:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=93012"},"modified":"2023-04-02T15:40:02","modified_gmt":"2023-04-02T13:40:02","slug":"nr-28-2023","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/04\/02\/nr-28-2023\/","title":{"rendered":"Nr 28 2023"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Merkuriussonden p\u00e5 W-bloggens v\u00e4rstalista<\/h2>\n\n\n\n<p>N\u00e4r  Cassiopeia-bloggen firades p\u00e5 senaste ASTB-m\u00f6tet i torsdags (30.3) p\u00e5 Tycho Brahe-obsis &#8211; tack f\u00f6r alla \u00f6verraskningar och appl\u00e5der! &#8211; s\u00e5 kom Messenger, Merkuriussonden, med bland de tio &#8220;v\u00e4rsta&#8221; prestationerna och uppt\u00e4ckterna under W-bloggens existens sen 2010. <a href=\"Nhttps:\/\/solarsystem.nasa.gov\/missions\/messenger\/in-depth\/ASA:s hemsida h\u00e4r.\" title=\"\">NASA:s hemsida h\u00e4r<\/a>, Johns Hopkins-universitetets <a href=\"https:\/\/messenger.jhuapl.edu\/\" title=\"\">h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/MASCS50Mono_2500.png\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/MASCS50Mono_2500-1024x1024.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-93015\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/MASCS50Mono_2500-1024x1024.png 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/MASCS50Mono_2500-300x300.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/MASCS50Mono_2500-150x150.png 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/MASCS50Mono_2500-768x768.png 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/MASCS50Mono_2500-1536x1536.png 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/MASCS50Mono_2500-2048x2048.png 2048w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Merkurius i ultraviolett och infrar\u00f6tt. Bildk\u00e4lla: NASA<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Den ende svenske astronom som forskat p\u00e5 Merkurius \u00e4r <strong>Johan Warell<\/strong>, och det var en bjudande plikt att be honom kommentera sondens uppt\u00e4ckter. H\u00e4r f\u00f6ljer Johans sammanfattning i ett specialmail som l\u00e4stes upp:<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\"><strong>&#8220;Kul\u00a0att\u00a0du\u00a0fr\u00e5gar\u00a0om\u00a0detta!<\/strong>\u00a0Det\u00a0viktigaste\u00a0var\u00a0f\u00f6rst\u00e5s\u00a0en\u00a0h\u00f6guppl\u00f6st\u00a0kartl\u00e4ggning\u00a0av\u00a0planeten,<br>s\u00e4rskilt\u00a0dess\u00a0&#8220;obekanta&#8221;\u00a0sida,\u00a0och\u00a0en\u00a0topografisk\u00a0mappning\u00a0med\u00a0radar.\u00a0Fotometriska\u00a0filter<br>i\u00a0diskriminativa\u00a0v\u00e5gl\u00e4ngder\u00a0gjorde\u00a0det\u00a0m\u00f6jligt\u00a0att\u00a0best\u00e4mma\u00a0halter\u00a0av\u00a0viktiga\u00a0bergartsbildande<br>oxider,\u00a0men\u00a0entydiga\u00a0resultat\u00a0om\u00a0mineralogisk\u00a0sammans\u00e4ttning\u00a0uteblev\u00a0pga\u00a0starka\u00a0rymdv\u00e4dringseffekter,<br>som\u00a0kraftigt\u00a0s\u00e4nker\u00a0kontrasten\u00a0p\u00e5\u00a0absorptionsbanden\u00a0(redan\u00a0k\u00e4nt\u00a0fr\u00e5n\u00a0jordbaserade\u00a0observationer,<br>tex\u00a0mina\u00a0egna).\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\"><strong>Det\u00a0konstaterades\u00a0att\u00a0vulkanism<\/strong>\u00a0var\u00a0mycket\u00a0mer\u00a0omfattande\u00a0\u00e4n\u00a0man\u00a0hade\u00a0sett i\u00a0Mariner\u00a010-data\u00a0och\u00a0p\u00e5gick\u00a0b\u00e5de\u00a0f\u00f6re\u00a0och\u00a0efter\u00a0Calorisbass\u00e4ngens\u00a0bildning\u00a0f\u00f6r\u00a03,5\u00a0miljarder<br>\u00e5r\u00a0sedan.\u00a0Lavasl\u00e4tterna\u00a0\u00e4r\u00a0dock\u00a0s\u00e5\u00a0j\u00e4rnfattiga\u00a0att\u00a0de\u00a0inte\u00a0kontrastm\u00e4ssigt\u00a0skiljer\u00a0sig\u00a0fr\u00e5n<br>de\u00a0\u00e4ldre\u00a0h\u00f6gplat\u00e5erna\u00a0till\u00a0skillnad\u00a0fr\u00e5n\u00a0fallet\u00a0med\u00a0m\u00e5nen.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\"><strong>Det\u00a0uppt\u00e4cktes\u00a0en\u00a0stor\u00a0variation<\/strong>\u00a0i\u00a0den\u00a0geologiska\u00a0aktiviteten\u00a0och\u00a0kemiska\u00a0skillnader\u00a0kunde<br>konstateras\u00a0mellan\u00a0olika\u00a0skikt\u00a0i\u00a0skorpan,\u00a0vilket\u00a0ocks\u00e5\u00a0var\u00a0lite\u00a0ov\u00e4ntat.\u00a0Vattenb\u00e4rande\u00a0mineraler<br>bekr\u00e4ftades\u00a0i\u00a0skuggor\u00a0i\u00a0kratrar\u00a0vid\u00a0norra\u00a0polen,\u00a0och\u00a0ytan\u00a0bekr\u00e4ftades\u00a0vara\u00a0ov\u00e4ntat\u00a0sulfidrikt,<br>ett\u00a0l\u00e4ttflyktigt\u00a0material\u00a080\u00a0g\u00e5nger\u00a0vanligare\u00a0\u00e4n\u00a0i\u00a0jordskorpan.\u00a0<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\"><strong>N\u00e5gon\u00a0best\u00e4mning\u00a0av\u00a0haltenj\u00e4rnoxid\u00a0<\/strong>som\u00a0var\u00a0b\u00e4ttre\u00a0\u00e4n\u00a0den\u00a0jag\u00a0gjorde\u00a0med\u00a0svenska\u00a0solteleskopet\u00a0kunde inte\u00a0g\u00f6ras,\u00a0den uppskattade\u00a0medelhalten\u00a0ligger\u00a0fortfarande\u00a0kring\u00a01-2%\u00a0j\u00e4mf\u00f6rt\u00a0med\u00a020%\u00a0i\u00a0m\u00e5nens\u00a0lavasl\u00e4tter.&#8221;<\/p>\n\n\n\n<p>Johan fick en appl\u00e5d efter uppl\u00e4sningen av mailet!<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-full\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/image.png\"><img decoding=\"async\" width=\"320\" height=\"480\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/image.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-93019\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/image.png 320w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/image-200x300.png 200w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><\/figure><\/div>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Johan Warell vid sitt teleskop i Skurup. Johan \u00e4r idag ESO-kommunikat\u00f6r och en av landets ledande amat\u00f6rastronomer &#8211; och doktorerad astronom.<\/em> <em>Bildk\u00e4lla: ESO<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Gullan sj\u00f6ng p\u00e5 ASTB-tr\u00e4ff<\/h2>\n\n\n\n<p>Att <strong>Gullan Bornemark<\/strong> blir hedersdoktor vid Lunds universitet \u00e4r v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt, menar <strong>Anders Nyholm.<\/strong> Och drar sig till minnes att han sett Gullan i en <em>Cassiopeia<\/em>-\u00e5rsbok. <\/p>\n\n\n\n<p>&#8211; Fann henne p\u00e5 nytt i <em>Cassiopeia<\/em> \u00e5rg\u00e5ng 20, sid. 9. D\u00e4r vi f\u00e5r veta att hon, vid sup\u00e9n efter ASTB-m\u00f6tet 23 november 1962, ackompanjerade s\u00e5ng av kantor <strong>Gustaf Fryks\u00e9n<\/strong>. Dessutom l\u00e4ste hon <em>Vintergatan<\/em> av <strong>Zacharias Topelius.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Anders tycker att det kan vara dags att bjuda in henne till ett nytt ASTB-m\u00f6te. <\/p>\n\n\n\n<p>&#8211; Den &#8220;str\u00e5liga stj\u00e4rnebron&#8221; av Topelius t\u00e5l gott ett varv till, om hon k\u00e4nner f\u00f6r att l\u00e4sa den igen.<\/p>\n\n\n\n<p>Notabelt \u00e4r att Gullan \u00e4r dotter till <strong>Helge Bohlin<\/strong>, som i m\u00e5nga \u00e5r var ordf\u00f6rande i v\u00e5rt Tycho Brahe-s\u00e4llskap.<\/p>\n\n\n\n<p>Men Gullans dotter<strong> Eva Bornemark<\/strong>  har vi excellenta f\u00f6rbindelser. Hon \u00e4r ofta p\u00e5 W-bloggsredakt\u00f6rens boende och ackompanjerar vid andakterna. Vi pratar ofta om mor och morfar Helge.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/305033300_10159654607613645_3605037049596574239_n-1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"768\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/305033300_10159654607613645_3605037049596574239_n-1-1024x768.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-93022\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/305033300_10159654607613645_3605037049596574239_n-1-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/305033300_10159654607613645_3605037049596574239_n-1-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/305033300_10159654607613645_3605037049596574239_n-1-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/305033300_10159654607613645_3605037049596574239_n-1-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/04\/305033300_10159654607613645_3605037049596574239_n-1.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Gullan omgiven t v av Eva Bornemark, t h Cecilia Anderberg. Bildk\u00e4lla: Facebook<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Merkuriussonden p\u00e5 W-bloggens v\u00e4rstalista N\u00e4r Cassiopeia-bloggen firades p\u00e5 senaste ASTB-m\u00f6tet i torsdags (30.3) p\u00e5 Tycho Brahe-obsis &#8211; tack f\u00f6r alla \u00f6verraskningar och appl\u00e5der! &#8211; s\u00e5 kom Messenger, Merkuriussonden, med bland de tio &#8220;v\u00e4rsta&#8221; prestationerna och uppt\u00e4ckterna under W-bloggens existens sen 2010. NASA:s hemsida h\u00e4r, Johns Hopkins-universitetets h\u00e4r. Merkurius i ultraviolett och infrar\u00f6tt. Bildk\u00e4lla: NASA Den&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/04\/02\/nr-28-2023\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 28 2023<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93012"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=93012"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93012\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":93023,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93012\/revisions\/93023"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=93012"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=93012"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=93012"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}