{"id":93252,"date":"2023-05-17T20:20:27","date_gmt":"2023-05-17T18:20:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=93252"},"modified":"2023-05-17T20:20:38","modified_gmt":"2023-05-17T18:20:38","slug":"nr-39-2023","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/05\/17\/nr-39-2023\/","title":{"rendered":"Nr 39 2023"},"content":{"rendered":"\n

Radiosignaler avsl\u00f6jar supernovas ursprung<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

I det senaste numret av tidskriften Nature<\/em> avsl\u00f6jar astronomer fr\u00e5n Stockholms universitet ursprunget till en termonukle\u00e4r supernovaexplosion. Starka spektrallinjer fr\u00e5n helium och den f\u00f6rsta iakttagelsen fr\u00e5n en s\u00e5dan supernova i radiov\u00e5gor visar att en exploderande vit dv\u00e4rgstj\u00e4rna hade en heliumrik kompanjonstj\u00e4rna.<\/p>\n\n\n\n

Supernovor av typ Ia \u00e4r viktiga f\u00f6r astronomer eftersom de anv\u00e4nds f\u00f6r att unders\u00f6ka universums expansion. Ursprunget till dessa explosioner har dock f\u00f6rblivit oklart. \u00c4ven om det \u00e4r fastst\u00e4llt att explosionen beror p\u00e5 att en kompakt vit dv\u00e4rgstj\u00e4rna p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt samlar p\u00e5 sig materia fr\u00e5n en kompanjonstj\u00e4rna \u00e4r det inte k\u00e4nt exakt hur det g\u00e5r till. Den nya uppt\u00e4ckten av supernovan SN 2020eyj visar f\u00f6rekomsten av en kompanjon best\u00e5ende av helium som f\u00f6rlorade mycket av sin materia precis innan den vita dv\u00e4rgstj\u00e4rnans explosion.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 N\u00e4r vi s\u00e5g signaturerna av stark v\u00e4xelverkan med materien fr\u00e5n kompanjonstj\u00e4rnan f\u00f6rs\u00f6kte vi uppt\u00e4cka det \u00e4ven via radiov\u00e5gor, f\u00f6rklarar Erik Kool<\/strong>, post-doktor vid Institutionen f\u00f6r astronomi vid Stockholms universitet och huvudf\u00f6rfattare till studien.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Uppt\u00e4ckten av radiov\u00e5gorna \u00e4r de f\u00f6rsta som gjorts av en typ Ia-supernova – n\u00e5got som astronomer har f\u00f6rs\u00f6kt att g\u00f6ra i decennier.<\/p>\n\n\n\n

Supernova 2020eyj uppt\u00e4cktes med Zwicky Transient Facility-kameran p\u00e5 Palomarberget i Kalifornien, d\u00e4r Oskar Klein Centret vid Stockholms universitet \u00e4r medlemmar.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Fr v: Joel Johansson,<\/em> Erik Kool och Jesper Sollerman. Foto: SU<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det nordiska teleskopet p\u00e5 La Palma var sedan avg\u00f6rande f\u00f6r att f\u00f6lja upp denna supernova. Men \u00e4ven spektra fr\u00e5n det stora Keck-teleskopet p\u00e5 Hawaii visade den ovanliga heliumdominerade materian runt den exploderande stj\u00e4rnan, s\u00e4ger professor Jesper Sollerman<\/strong> vid Institutionen f\u00f6r astronomi som \u00e4r medf\u00f6rfattare till artikeln.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r helt klart en v\u00e4ldigt ovanlig typ av Ia-supernova, men fortfarande relaterad till de vi anv\u00e4nder f\u00f6r att m\u00e4ta universums expansion, till\u00e4gger Joel Johansson<\/strong> vid Fysikum.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Medan normala supernovor av typ Ia alltid verkar explodera med samma ljusstyrka, visar denna supernova att det finns m\u00e5nga olika s\u00e4tt som en vit dv\u00e4rgstj\u00e4rna kan explodera p\u00e5, till\u00e4gger han.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nk till artikeln i Nature<\/em>: https:\/\/www.nature.com\/articles\/s41586-023-05916-w<\/a><\/p>\n\n\n\n

Studien \u201dA radio-detected Type Ia supernova with helium-rich circumstellar material<\/em>\u201d \u00e4r publicerad i Nature och har letts av Erik Kool fr\u00e5n Institutionen f\u00f6r astronomi vid Stockholms universitet och beskriver den f\u00f6rsta radiodetektionen av en supernova av typ Ia. Medf\u00f6rfattare fr\u00e5n Stockholms universitet \u00e4r Joel Johansson, Jesper Sollerman, Steve Schulze, Peter Lundqvist, Sheng Yang och Conor Omand. <\/strong>Arbetet involverade forskare fr\u00e5n institutioner \u00f6ver hela v\u00e4rlden, d\u00e4ribland Caltech, Weizmann Institute, IAA-CSIC, NAOJ, Macquarie University och Trinity College Dublin.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Mass\u00f6verf\u00f6ring… Animation finns \u00e4ven. K\u00e4lla: Adam Makarenko\/W. M. Keck Observatory<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

BlackGEM drar ig\u00e5ng!<\/h2>\n\n\n\n

BlackGEM-n\u00e4tverket, som best\u00e5r av tre nya teleskop placerade vid ESO:s La Sillaobservatorium, har p\u00e5b\u00f6rjat sina observationer, ber\u00e4ttar ett pressmess<\/a>. Teleskopen kommer att s\u00f6ka efter kosmiska fenomen p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen som producerar gravitationsv\u00e5gor, som n\u00e4r neutronstj\u00e4rnor och svarta h\u00e5l sm\u00e4lter samman.<\/p>\n\n\n\n

Vissa kataklysmiska h\u00e4ndelser i universum, som kollisioner av svarta h\u00e5l eller neutronstj\u00e4rnor, skapar gravitationsv\u00e5gor<\/a>, krusningar i rumtiden. Observatorier som Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory<\/a> (LIGO) och Virgo Interferometer<\/a> \u00e4r konstruerade f\u00f6r att uppt\u00e4cka dessa v\u00e5gor. Men de kan inte lokalisera k\u00e4llan med h\u00f6g noggrannhet och inte heller detektera det kortvariga ljusskenet som s\u00e4nds ut vid kollisioner mellan neutronstj\u00e4rnor och svarta h\u00e5l. BlackGEM avs\u00f6ker snabbt stora omr\u00e5den av himlen f\u00f6r att hitta k\u00e4llorna till gravitationsv\u00e5gorna i synligt ljus. <\/p>\n\n\n\n

-Med BlackGEM \u00e4mnar vi skala upp studierna av kosmiska fenomen som ger upphov till b\u00e5de gravitationsv\u00e5gor och synligt ljus, s\u00e4ger Paul Groot <\/strong>vid Radbouduniversitet i Nederl\u00e4nderna, som leder projektet. <\/p>\n\n\n\n

-Kombinationen av dessa tv\u00e5 s\u00e4ger oss mycket mer om fenomenen \u00e4n bara det ena eller det andra.<\/p>\n\n\n\n

\n