{"id":93550,"date":"2023-06-27T15:53:39","date_gmt":"2023-06-27T13:53:39","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=93550"},"modified":"2023-06-27T17:34:36","modified_gmt":"2023-06-27T15:34:36","slug":"nr-50-2023","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/06\/27\/nr-50-2023\/","title":{"rendered":"Nr 50 2023"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n\n

John Blacks ber\u00e4kning bevisad med hj\u00e4lp av James Webb-teleskopet<\/h2>\n\n\n\n

Grattis till v\u00e5r svenskamerikanske radioastronom John Black!<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r det?<\/p>\n\n\n\n

Festf\u00f6rem\u00e5let \u00e4r just nu i Bretagne med kollegan och hustrun Cathy Horrelou<\/strong>, f\u00f6r n\u00e5gon timma sedan kopplade han av i hamnen och s\u00e5g, som riktiga forskare alltid g\u00f6r, bara fram\u00e5t, aldrig bak\u00e5t. Tack till Cathy f\u00f6r bildbeviset!<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

F\u00f6r en stund sedan kom Chalmers med denna pressrelase:<\/p>\n\n\n\n

En avg\u00f6rande pusselbit f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur liv kan uppst\u00e5 i universum har nu uppt\u00e4ckts med hj\u00e4lp av James Webb-teleskopet. Redan f\u00f6r fem decennier sedan r\u00e4knade Chalmersastronomen John Black <\/strong>ut att kolmolekylen CH3+ skulle kunna vara en f\u00f6reg\u00e5ngare till de mer komplexa molekyler som utg\u00f6r grunden till allt liv. Nu har astronomer f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00e5tt syn p\u00e5 den efters\u00f6kta molekylen i stj\u00e4rnfabriken Orionnebulosan, 1350 ljus\u00e5r bort.  <\/p>\n\n\n\n

I veckans nummer av tidskriften Nature <\/a>ber\u00e4ttar forskarteamet bakom uppt\u00e4ckten hur de sp\u00e5rat ljus fr\u00e5n kolmolekylen till ett ungt solsystem d\u00e4r nya planeter kan h\u00e5lla p\u00e5 att bildas. P\u00e5 bilder tagna med teleskopet syns en ljuspunkt i kanten av en m\u00f6rk skiva av damm. <\/p>\n\n\n\n

\u2013 Denna uppt\u00e4ckt \u00e4r s\u00e4rskilt sp\u00e4nnande f\u00f6r mig eftersom jag hj\u00e4lpte till att f\u00f6ruts\u00e4ga molekylens avg\u00f6rande roll i interstell\u00e4r kemi i b\u00f6rjan av 1970-talet. Det \u00e4r f\u00f6rst nu, genom den kombinerade kapaciteten hos James Webb-teleskopet i rymden och laboratorier p\u00e5 jorden, som den \u00e4ntligen kunde identifieras, s\u00e4ger John Black, professor emeritus i radioastronomi vid institutionen f\u00f6r rymd-, geo- och milj\u00f6vetenskap p\u00e5 Chalmers.  <\/p>\n\n\n\n

Bakom uppt\u00e4ckten ligger ett stort forskarlag, lett av den franska astronomen Olivier Bern\u00e9,<\/strong> i vilket John Black ing\u00e5r. Framsteget beskrivs ocks\u00e5 i ett internationellt pressmeddelande <\/a>fr\u00e5n den europeiska rymdorganisationen ESA. <\/p>\n\n\n\n

M\u00e4tningarna gjordes delvis med instrumentet Miri ombord p\u00e5 James Webb-teleskopet. En del av tekniken i Miri \u00e4r utvecklad av svenska forskare vid bland annat Stockholms universitet och Chalmers. <\/p>\n\n\n\n

Molekylen CH3+ best\u00e5r av en kolatom och tre v\u00e4teatomer. Den kallas \u00e4ven metylkatjonen; plustecknet visar att molekylen \u00e4r positivt laddad, och d\u00e4rmed en jon.  <\/p>\n\n\n

\n
\"\"\/<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Bildk\u00e4lla: ESA\/Webb, NASA, CSA, M. Zamani (ESA\/Webb), the PDRs4All ERS Team<\/em><\/a><\/a><\/p>\n\n\n\n

I den engelska releasen fr\u00e5n ESA\/Webb s\u00e4gs att katjonen \u00e4r “the cornerstone of interstellar organic chemistry”.Denna katjon beh\u00f6ver energirik ultraviolett str\u00e5lning f\u00f6r att bildas men det \u00e4r i infrar\u00f6tt som James Wwebb-teleskopet gjort genombrottet.<\/p>\n\n\n\n

Nu har molekylen identifierats i en protoplanet\u00e4r skiva runt en ung stj\u00e4rna i Orion-nebulosan t, en liten r\u00f6d dv\u00e4rg kallad d203-506, p\u00e5 1350 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd. <\/p>\n\n\n\n

Radioastronomer, James Webb-folket, labbaserade spektroskopister m fl har deltagit i uppt\u00e4ckten.<\/p>\n\n\n\n

Senaste ESO-nytt om “The smiling cat”…<\/h3>\n\n\n\n

… finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

\n