{"id":93866,"date":"2023-08-17T21:10:14","date_gmt":"2023-08-17T19:10:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=93866"},"modified":"2023-08-17T21:10:16","modified_gmt":"2023-08-17T19:10:16","slug":"nr-59-2023","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/08\/17\/nr-59-2023\/","title":{"rendered":"Nr 59 2023"},"content":{"rendered":"\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">&#8220;Zombiestj\u00e4rnan&#8221;: Ny stj\u00e4rntyp ger insikter om magnetarernas sv\u00e5rf\u00f6rklarade ursprung<\/h2>\n\n\n\n<p>Magnetarerna \u00e4r de starkaste magneterna i universum. Dessa supert\u00e4ta, d\u00f6da stj\u00e4rnor med extremt starka magnetf\u00e4lt finns i hela galaxen, men astronomerna f\u00f6rst\u00e5r inte exakt hur de bildas. Nu har forskare med hj\u00e4lp av teleskop runt hela jorden, d\u00e4ribland anl\u00e4ggningarna vid Europeiska sydobservatoriet (ESO), unders\u00f6kt en levande stj\u00e4rna som troligen kommer att utvecklas till en magnetar. D\u00e4rmed har en ny typ av stj\u00e4rna uppt\u00e4ckts \u2013 massiva magnetiska heliumstj\u00e4rnor \u2013 som hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 magnetarernas ursprung.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Trots att stj\u00e4rnan HD 45166<\/strong> har observerats i \u00f6ver hundra \u00e5r har dess underliga egenskaper inte kunnat f\u00f6rklaras med konventionella stj\u00e4rnmodeller. Ut\u00f6ver att stj\u00e4rnan ing\u00e5r i ett dubbelsystem, \u00e4r rik p\u00e5 helium och \u00e4r n\u00e5gra g\u00e5nger tyngre \u00e4n solen, har kunskapen om den varit mycket sparsam.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u201cDenna stj\u00e4rna blev lite<\/strong> av en fix id\u00e9 f\u00f6r mig\u201d s\u00e4ger<strong> Tomer Shenar<\/strong>, astronom vid Amsterdams universitet i Nederl\u00e4nderna och f\u00f6rstef\u00f6rfattare p\u00e5 studien av detta objekt som publiceras i dag i <em>Science<\/em>. \u201cTomer och jag kallar HD 45166 zombiestj\u00e4rnan\u201d s\u00e4ger <strong>Julia Bodensteiner<\/strong>, medf\u00f6rfattare och astronom vid ESO i Tyskland. \u201cInte bara f\u00f6r att stj\u00e4rnan \u00e4r s\u00e5 unik, utan f\u00f6r att jag sk\u00e4mtade om att den f\u00f6rvandlade Tomer till en zombie\u201d.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"New type of star gives clues to magnetars\u2019 origins (ESOcast 264 Light)\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/W9CRZhN6Vxw?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><strong>Shenar hade studerat <\/strong>liknande heliumrika stj\u00e4rnor tidigare och trodde att magnetf\u00e4lt kunde l\u00f6sa problemet. Man vet att magnetf\u00e4lt p\u00e5verkar stj\u00e4rnors beteende och detta skulle kunna f\u00f6rklara varf\u00f6r klassiska modeller inte kunde beskriva HD 45166, som ligger 3 000 ljus\u00e5r bort i Enh\u00f6rningens stj\u00e4rnbild. \u201cJag kommer ih\u00e5g att jag fick en insikt n\u00e4r jag l\u00e4ste forskningen: t\u00e4nk om stj\u00e4rnan \u00e4r magnetisk?\u201d s\u00e4ger Shenar, f\u00f6r n\u00e4rvarande vid Centre for Astrobiology i Madrid, Spanien.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Shenar och hans forskargrupp<\/strong> observerade stj\u00e4rnan med flera teleskop jorden runt. De huvudsakliga observationerna gjordes i februari 2022 med ett instrument p\u00e5 Canada-France-Hawaii Telescope som kan detektera och m\u00e4ta magnetiska f\u00e4lt. Forskarna anv\u00e4nde ocks\u00e5 arkivdata tagna med <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2313\/%20https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/lasilla\/mpg22\/feros\/\">FEROS<\/a>-instrumentet (Fiber-fed Extended Range Optical Spectrograph) p\u00e5 ESO:s <a href=\"https:\/\/eso.org\/public\/teles-instr\/lasilla\/\">La Sillaobservatorium<\/a> i Chile.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>N\u00e4r observationerna var gjorda<\/strong> bad Shenar sin forskarkollega <strong>Gregg Wade<\/strong>, expert p\u00e5 stj\u00e4rnors magnetf\u00e4lt vid Royal Military College i Kanada, att unders\u00f6ka datan. Wade bekr\u00e4ftade Shenars misstanke: \u201cJa min v\u00e4n, vad \u00e4n detta \u00e4r s\u00e5 \u00e4r det magnetiskt\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Forskarna fann att stj\u00e4rnan <\/strong>har ett extremt starkt magnetf\u00e4lt med en fl\u00f6dest\u00e4thet p\u00e5 inte mindre \u00e4n 43 000 <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Gauss_(enhet)\">gauss<\/a>, vilket inneb\u00e4r att HD 45166 \u00e4r den mest magnetiska massiva stj\u00e4rnan som man k\u00e4nner till. \u201cHela ytan p\u00e5 denna heliumstj\u00e4rna \u00e4r lika magnetisk som de <a href=\"https:\/\/spectrum.ieee.org\/a-beachhead-to-superstrong-magnetic-fields\">starkaste tillverkade magneterna<\/a>\u201d f\u00f6rklarar <strong>Pablo Marchant<\/strong>, astronom vid KU Leuven Institute of Astronomy i Belgien.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Observationen \u00e4r d\u00e4rmed<\/strong> den f\u00f6rsta av en massiv magnetisk heliumstj\u00e4rna. \u201cDet \u00e4r sp\u00e4nnande att hitta en ny typ av astronomiskt objekt, s\u00e4rskilt n\u00e4r det har varit fullt synligt hela tiden\u201d s\u00e4ger Shenar.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Stj\u00e4rnan ger ocks\u00e5<\/strong> ledtr\u00e5dar till hur magnetarer, kompakta d\u00f6da stj\u00e4rnor med ett magnetf\u00e4lt mer \u00e4n en miljon g\u00e5nger starkare \u00e4n det i HD 45166, bildas. Forskarnas ber\u00e4kningar visar att denna stj\u00e4rna troligen kommer att sluta sitt liv som magnetar. N\u00e4r den kollapsar under sin egen gravitation kommer magnetf\u00e4ltet att f\u00f6rst\u00e4rkas. Till slut blir stj\u00e4rnan en mycket kompakt k\u00e4rna med en magnetisk fl\u00f6dest\u00e4thet av omkring 100 000 miljarder gauss, och d\u00e4rmed den starkaste magneten i universum.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>Shenar och hans forskargrupp <\/strong>fann ocks\u00e5 att HD 45166 har mindre massa \u00e4n tidigare k\u00e4nt, omkring dubbelt s\u00e5 stor som solens, och att dess kompanjon kretsar mycket l\u00e4ngre bort \u00e4n tidigare k\u00e4nt. Dessutom indikerar studien att HD 45166 bildades genom att tv\u00e5 mindre heliumrika stj\u00e4rnor sm\u00e4lte samman. \u201cV\u00e5ra resultat v\u00e4nder upp och ner p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av HD 45166\u201d avslutar Bodensteiner.<\/p>\n\n\n\n<p>PS1.<\/p>\n\n\n\n<p>ESO:s pressmess<a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2313\/?lang\" title=\"\"> i sin  helhet \u00e5terfinns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>PS2.<\/p>\n\n\n\n<p>H\u00e4rom kv\u00e4llen kunde ses en repris p\u00e5 en fem minuters kortfilm p\u00e5 SVT om magnetarer. <a href=\"https:\/\/www.svtplay.se\/video\/eWXvDPM\/tank-om\/10-tank-om-universums-starkaste-magnetfalt-narmade-sig-jorden\" title=\"\">Finns h\u00e4r!<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>PS3.<\/p>\n\n\n\n<p>De b\u00e4gge huvudf\u00f6rfattarna har egna hemsidor d\u00e4r de presenterar sig sj\u00e4lva: Julia Bodensteiner <a href=\"https:\/\/juliabodensteiner.com\/\" title=\"\">h\u00e4r<\/a>, Tomer Shenar <a href=\"https:\/\/www.tomershenar.com\/\" title=\"\">h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Lundaforskare p\u00e5 myonjakt<\/h2>\n\n\n\n<p><strong>Mirja Mrkkula<\/strong> har l\u00e4st <em>DN<\/em> p\u00e5 n\u00e4tet. <a href=\"https:\/\/etidning.dn.se\/p\/dagens-nyheter\/2023-08-16\/a\/experiment-med-myoner-kan-ge-bevis-for-hittills-okanda-partiklar\/2357\/1050857\/42068741\" title=\"\">Rapport h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Astronomer p\u00e5 Stockholmsbes\u00f6k<\/h2>\n\n\n\n<p>Astronomen\/geodeten <strong>Ansgar Roth<\/strong> var en skicklig karikatyrtecknare, detta bevisat av hans ritarm\u00f6da 1938, d\u00e5 den internationella astronomunionen IAU m\u00f6ttes i Stockholm. Det var mycket br\u00e5k mellan v\u00e5r egen <strong>Knut Lundmark<\/strong> och <strong>Bertil Lindblad,<\/strong> professorn i Stockholm som h\u00f6ll i kongressen. Br\u00e5ket handlade bl a om Lundmark skulle visa astronomerna <strong>Tycho Brahes<\/strong> Ven, bl a f\u00f6r sina amerikanska v\u00e4nner. Lindblad konstrade och  Lundmark la i f\u00f6rbittring ner projektet. F\u00e5 om ens n\u00e5gon lundaastronom bes\u00f6kte Stockholm. Fr\u00e5nvaro noterades av<strong> Frida Palm\u00e9r<\/strong>, t ex.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/0116.4.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"904\" height=\"529\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/0116.4.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-93874\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/0116.4.jpg 904w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/0116.4-300x176.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/08\/0116.4-768x449.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 904px) 100vw, 904px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p>En del namn drar till sig uppm\u00e4rksamheten. <strong>Erwin Finlay-Freundtlich<\/strong> uppe t v var <strong>Albert Einsteins<\/strong> f\u00f6rtrogne (Einsteintornet i Potsdam), men hur var det med &#8220;Gubben i m\u00e5nen&#8221;, Hamburgprofessorn <strong>Richard Schorr<\/strong>? Han var aldrig nazistpartimedlem men lyckades under Hitlertiden f\u00f6rf\u00f6lja en del stackars astrologer &#8211; ja, astrologer &#8211; s\u00e5 sv\u00e5rt att de kastades i KZ-l\u00e4ger. N\u00e5gon tog dessutom livet av sig. Just d\u00e4rf\u00f6r har gator med Schorrs namn f\u00f6rsvunnit och ersatts med ett annat bekant namn &#8211;<strong> Bernard Schmidt,<\/strong> Schmidtteleskopets uppfinnare. <\/p>\n\n\n\n<p>Schorr hade heller inget emot att astrologib\u00f6cker br\u00e4ndes p\u00e5 b\u00e5l i Tredje riket.<\/p>\n\n\n\n<p>Schorrs attityd v\u00e4cker onekligen fr\u00e5gor om Tredje riket. <strong>Joseph Goebbels<\/strong> f\u00f6rbj\u00f6d horoskop i tidningarna men vapenbrodern, krigsf\u00f6rbrytare \u00e4ven han, <strong>Heinrich Himmler<\/strong> trodde mer eller mindre p\u00e5 &#8220;stj\u00e4rnorna&#8221;.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&#8220;Zombiestj\u00e4rnan&#8221;: Ny stj\u00e4rntyp ger insikter om magnetarernas sv\u00e5rf\u00f6rklarade ursprung Magnetarerna \u00e4r de starkaste magneterna i universum. Dessa supert\u00e4ta, d\u00f6da stj\u00e4rnor med extremt starka magnetf\u00e4lt finns i hela galaxen, men astronomerna f\u00f6rst\u00e5r inte exakt hur de bildas. Nu har forskare med hj\u00e4lp av teleskop runt hela jorden, d\u00e4ribland anl\u00e4ggningarna vid Europeiska sydobservatoriet (ESO), unders\u00f6kt en levande&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/08\/17\/nr-59-2023\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 59 2023<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93866"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=93866"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93866\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":93884,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93866\/revisions\/93884"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=93866"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=93866"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=93866"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}