{"id":9388,"date":"2010-12-11T17:27:36","date_gmt":"2010-12-11T16:27:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9388"},"modified":"2010-12-11T17:31:18","modified_gmt":"2010-12-11T16:31:18","slug":"nr-227-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/11\/nr-227-2010\/","title":{"rendered":"Nr 227 2010"},"content":{"rendered":"

L\u00e4stips: Niels Bohr-bloggen finns p\u00e5 nr 222.<\/h3>\n

Vulkanen i M87<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Utbrottet i M87: Ju r\u00f6dare, desto hetare, ju bl\u00e5are, desto kallare. Bild: X-ray: NASA\/CXC\/KIPAC\/N. Werner et al Radio: NSF\/NRAO\/AUI\/W. Cotton <\/figcaption><\/figure>\n

Mikro- och makrokosmos… Eyjafjallaj\u00f6kull p\u00e5 Island var en sak – men Chandra-satellitens r\u00f6ntgenbilder och VLA-radioastronomerna gemensamma uppt\u00e4ckt tidigare i h\u00f6st<\/a> av en galaktisk “supervulkan” i M87 g\u00e5r inte heller av f\u00f6r hackor. Det vi ser \u00e4r kall gas, som borde klumpa sig till stj\u00e4rnor, men som i st\u00e4llet\u00a0 genom h\u00e4ftiga, energirika partiklar fr\u00e5n ett svart h\u00e5l lyfts upp i galaxens “atmosf\u00e4r” och d\u00e4r skapar chockv\u00e5gor i \u00f6verljudshastigheter. Just s\u00e5dana chockv\u00e5gor, fast ofantligt mycket blygsammare, \u00a0 har iakttagits p\u00e5 den isl\u00e4ndska vulkanen. S\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relsen t\u00e5l att g\u00f6ras.\"\"<\/a><\/p>\n

M87 ligger 50 miljoner ljus\u00e5r bort och ing\u00e5r i den galaxrika Virgo-hopen.<\/p>\n

Allt ljus p\u00e5 solen<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det har kommit en helt fantastisk bok om solen i\u00a0 kulturhistorien, religionen, konsten, dikten. energitekniken… astronomin! F\u00f6rfattaren heter Richard Cohen och bokens titel \u00e4r Chasing the Sun: The Epic Story of the Star That Gives Us Life<\/em>.<\/p>\n

Boken, ska s\u00e4gas, har en stark\u00a0 anglosaxisk slagsida, men det g\u00f6r inte mig n\u00e5nting. Under \u00e5tta \u00e5rs forskande bes\u00f6kte Richard Cohen ett 20-tal l\u00e4nder och ber\u00e4ttar t ex om soluppg\u00e5ng \u00f6ver den slumrande Fuji-vulkanen i Japan och solnedg\u00e5ngar vid Varanasi, Ganges. Solf\u00f6rm\u00f6rkelser, bes\u00f6k p\u00e5 solobservatorier m m. Till och med solbadandets historia kartl\u00e4ggs.<\/p>\n

Lite ov\u00e4ntade fakta:<\/p>\n

* Tjugo nationer har solen <\/strong>som symbol p\u00e5 sina flaggor.<\/p>\n

* Det guld som solens k\u00e4rnkraft <\/strong>producerar motsvarar ett kilometers djupt t\u00e4cke \u00f6ver hela Skottland.<\/p>\n

* I Egypten startade redan 1912 en solkraftsanl\u00e4ggning<\/strong>, men f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget satte krokben f\u00f6r vidare utveckling.<\/p>\n

* Solen ligger 32 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n Vintergatans <\/strong>centrum, kring vilken solen snurrar ett varv p\u00e5 200 miljone r\u00e5r.<\/p>\n

* En normal foton i solens k\u00e4rna<\/strong> har inte br\u00e5ttom. Det tar den 150 000 \u00e5r att n\u00e5 ytan.<\/p>\n

Vill du h\u00f6ra Mr Cohen l\u00e4sa ur\u00a0 inledningen till sin fantastiska bok. g\u00e5 in p\u00e5 denna Vanity Fair-sajt<\/a>.<\/p>\n

Syrgas p\u00e5 Rhea<\/h2>\n

Cassini-sonden forts\u00e4tter leverera fantastiska uppt\u00e4cker. Nu har sonden\u00a0 hitta b\u00e5de syre\u00a0 och koldioxid i Saturnus-m\u00e5nen Rheas tunna atmosf\u00e4r.<\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen som syre har identifierats s\u00e5 direkt och konkret i en annan himlakropps atmosf\u00e4r.<\/p>\n

Louis XV ingen motvillig “astro-monark”<\/h2>\n
\"\"<\/a>
M\u00e5nen visar sig i den astronomiska klockan p\u00e5 Versailles. <\/figcaption><\/figure>\n

Paris-turister rekommenderas den stora vetenskapshistoriska utst\u00e4llningen i Versailles Sciences et curiosit\u00e9s \u00e0 la Cour de Versailles<\/em><\/a> (st\u00e5r till 27 februari n\u00e4sta \u00e5r). Mycket handlar trevligt nog om astronomi och de franska astronomernas onekligen\u00a0 stora framg\u00e5ngar p\u00e5 1600- och 1700-talen, mycket tack vare att de hade intresserade kungars \u00f6ron.<\/p>\n

Fr\u00e4mst av dessa astronomiintresserade monarker\u00a0 var Louis XV , som l\u00e4t plocka ner tavlor och flytta m\u00f6bler i rummen f\u00f6r att de vetenskapliga instrumenten skulle f\u00e5 plats. Tidens forskare k\u00e4nde sig hemma hos monarken och fick g\u00e5 och komma som de ville.<\/p>\n

En raritet p\u00e5 utst\u00e4llningen \u00e4r den astronomiska klocka, som kungen fick omkring 1750 och som utt\u00e4nktes, byggdes och konterfejades av trion Claude-Sim\u00e9on Passemant (1702-1769), Louis Dauthiau (1730-1809) och Jean-Jacques and Philippe Caffi\u00e9ri (1725-1772),<\/p>\n

Louis XV levde \u00e5ren 1710-1774 och \u00e4gde ett tag Europas st\u00f6rsta teleskop.<\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r jag inte\u00a0 kung????<\/p>\n

Prisad Frida<\/h2>\n

\u00c4ven Kv\u00e4llsposten uppm\u00e4rksammade i veckan som gick att Frida Stenebo, Ljungbyhed,\u00a0 f\u00e5tt ett fint pris av Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet.<\/p>\n

Fotobevis p\u00e5 nyaste exoplaneten<\/h2>\n

\u00c4r det inte lite svajigt i rapporteringen just nu av nya exoplaneter? Fr\u00e5getecken s\u00e4tts lika ofta som utropstecken kring de senaste uppt\u00e4ckterna, men kanske klarnar bilden allteftersom. Inga fr\u00e5getecken s\u00e4tts\u00a0 dock kring den nyligen uppt\u00e4ckta fj\u00e4rde planeten kring den ljusa stj\u00e4rnan HR 8799<\/a> 129 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss. HR 8799e ing\u00e5r i ett gasplanetkomplex om \u00e4r betydligt st\u00f6rre och tyngre \u00e4n v\u00e5rt eget med basen i Jupier\/Saturnus\/Uranus\/Neptunus. \u00c4ven HR8799-systemets tv\u00e5 hyperintressanta b\u00e4lten av klippiga och isiga asteroider\u00a0 \u00e4r maffigare \u00e4n v\u00e5rt eget.<\/p>\n

De fyra planeterna har massor 5-7 ggr st\u00f6rre \u00e4n Jupiters. Den senast uppt\u00e4ckta \u00e4r innerst och ligger p\u00e5 ett avst\u00e5nd fr\u00e5n hemmasolen\u00a0 som motsvarar en bana mellan Saturnus och Uranus “h\u00e4r hemma”.<\/p>\n

\"\"<\/a>
De fyra planeternas runt HR8799; e \u00e4r den innersta. Pilarna visar den f\u00f6rv\u00e4ntade banstr\u00e4ckningen under kommande tio \u00e5r. 20 AU = 20 ggr avst\u00e5ndet jorden-solen. Foto: NRC-HIA, C. Marois, and Keck Observatory<\/figcaption><\/figure>\n

Forskarteamet har letts av UCLA-astronomen Benjamin Zuckerman och teamet har k\u00f6rt h\u00e5rt med adaptiv optik med Keck II-teleskopet p\u00e5 Hawaii. Astronomer och ingenj\u00f6rer i gruppen h\u00e5ller som b\u00e4st p\u00e5 att ta fram en speciell exoplanet- “imager”, som ska placeras p\u00e5 Gemini-teleksopet i Chile n\u00e4sta \u00e5r. Med andra ord: Forts f\u00f6ljer!!!!<\/p>\n

HR8799e ing\u00e5r som en av de 506 godk\u00e4nda exoplaneterna i dag.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

L\u00e4stips: Niels Bohr-bloggen finns p\u00e5 nr 222. Vulkanen i M87 Mikro- och makrokosmos… Eyjafjallaj\u00f6kull p\u00e5 Island var en sak – men Chandra-satellitens r\u00f6ntgenbilder och VLA-radioastronomerna gemensamma uppt\u00e4ckt tidigare i h\u00f6st av en galaktisk “supervulkan” i M87 g\u00e5r inte heller av f\u00f6r hackor. Det vi ser \u00e4r kall gas, som borde klumpa sig till stj\u00e4rnor, men… L\u00e4s mer »Nr 227 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9388"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9388"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9388\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9414,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9388\/revisions\/9414"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9388"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9388"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9388"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}