{"id":93966,"date":"2023-08-30T21:59:16","date_gmt":"2023-08-30T19:59:16","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=93966"},"modified":"2023-09-01T10:30:31","modified_gmt":"2023-09-01T08:30:31","slug":"nr-62-2023","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/08\/30\/nr-62-2023\/","title":{"rendered":"Nr 62 2023"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n\n

Nytt “ASTB-teleskop” snart p\u00e5 plats i Skarpn\u00e4ck<\/h2>\n\n\n\n

Fr\u00e5n ASTB:s nord\u00f6stra h\u00f6rna i Skarpn\u00e4ck, Stockholm, rapporterar v\u00e5r legendariske aktivist Carsten Nilsson<\/strong> att han \u00c4NTLIGEN f\u00e5tt fart p\u00e5 bygget av sitt observatorium. Plattform l\u00e4ggs just nu p\u00e5 en horisontell del av sl\u00e4nten i tr\u00e4dg\u00e5rden d\u00e4r hans teleskop (en f\u00f6delsedagsg\u00e5va) ska f\u00e5 sitt hem.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Foto: Mycket privat<\/em><\/p>\n\n\n\n

– Invigning, troligen med planetkamera,  i slutet av september.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00f6ljer bygget allt eftersom. First light n\u00e5n g\u00e5ng i h\u00f6st\/vinter 2023.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

P\u00e5 andra sidan jordklotet, i Chile, byggs parallellt med “Skarpn\u00e4ck Observatory” ESO:s Extremely Large Telescope (ELT<\/a>), vars st\u00e5lkonstruktion nu n\u00e5tt \u00e5ttio-nittio meters h\u00f6jd. Bygget anses nu vara till femtio procent p\u00e5 plats.<\/p>\n\n\n\n

ELT blir med sin gigantiska spegel p\u00e5 39 meters diameter v\u00e4rldens st\u00f6rsta teleskop.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Bildk\u00e4lla: ESO<\/em><\/p>\n\n\n\n

Full- och superm\u00e5nar p\u00e5 rad fram\u00f6ver<\/h2>\n\n\n\n

Stj\u00e4rnkompisen Jan-\u00c5ke Nordgren<\/strong> ger oss f\u00f6ljande fullm\u00e5nekalender fram\u00f6ver:<\/p>\n\n\n\n

1 augusti 2023 – klockan 20:33 (Superm\u00e5ne) <\/p>\n\n\n\n

31 augusti 2023 – klockan 03:37 (Superm\u00e5ne)<\/p>\n\n\n\n

29 september 2023 – klockan 11:58 <\/p>\n\n\n\n

28 oktober 2023 – klockan 22:24 <\/p>\n\n\n\n

27 november 2023 – klockan 10:16 <\/p>\n\n\n\n

27 december 2023 – klockan 01.34<\/p>\n\n\n\n

Och som Jan-\u00c5ke p\u00e5pekar: Den som \u00e4r uppe i natt och kommande n\u00e4tter uppt\u00e4cker att m\u00e5nen ligger v\u00e4ldigt n\u00e4ra ljusstarka Saturnus. Ett snyggt superpar!<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

\u00c4ven fr\u00e5n internationella rymdstationen kan superm\u00e5nen sk\u00e5das. S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g det ut 2016, ESA-astronauten Thomas Pesquet tog bilden<\/em><\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r TT:s Isak Fritzon<\/strong> ber\u00e4ttade Peter Linde<\/strong>, v\u00e5r ordf i ASTB\/SAS, f\u00f6ljande om superm\u00e5nefenomenet:<\/p>\n\n\n\n

“Att m\u00e5nen uppfattas som s\u00e5 stor, hela sju procent st\u00f6rre, beror p\u00e5 att m\u00e5nens bana runt jorden \u00e4r oval, snarare \u00e4n helt rund.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 N\u00e4r m\u00e5nen \u00e4r som n\u00e4rmast jorden och det sammanfaller med fullm\u00e5ne, kallas det f\u00f6r \u201dsuperm\u00e5ne\u201d, s\u00e4ger Peter Linde, docent i astronomi och ordf\u00f6rande i Svenska astronomiska s\u00e4llskapet.<\/p>\n\n\n\n

Dessutom ligger fullm\u00e5nen l\u00e5gt \u00f6ver horisonten s\u00e5 h\u00e4r under sensommaren, vilket p\u00e5verkar hur den uppfattas.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Man har referenspunkter med tr\u00e4d, eller byggnader. S\u00e5 det uppst\u00e5r en synvilla, vilket g\u00f6r att den ser st\u00f6rre ut.<\/p>\n\n\n\n

St\u00f6rst chans f\u00f6r att se fenomenet \u00e4r i norra Norrland, men det ser \u00e4ven hoppfullt ut f\u00f6r v\u00e4stkusten och Sk\u00e5ne \u00e4ven om dis och dimma kan p\u00e5verka sikten.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Chansen att se den \u00e4r ganska stor, egentligen ju l\u00e4ngre norrut man kommer i landet, s\u00e4ger SMHI:s meteorolog Emma H\u00e4renstam.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Har du tur kan du ocks\u00e5 f\u00e5 syn p\u00e5 planeten Saturnus som kommer se ut som en ljussvag stj\u00e4rna precis ovanf\u00f6r m\u00e5nen.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Totalt sett blir det ett vackert sk\u00e5despel. Det \u00e4r mycket vackrare att se m\u00e5nen n\u00e4ra horisonten j\u00e4mf\u00f6rt med n\u00e4r den befinner sig h\u00f6gt p\u00e5 himmeln, s\u00e4ger astronomen Peter Linde.<\/p>\n\n\n\n

Att tv\u00e5 fullm\u00e5nar intr\u00e4ffar under samma m\u00e5nad kallas \u201dbl\u00e5 m\u00e5ne\u201d. Senast 1 augusti var det fullm\u00e5ne \u2013 och d\u00e5 dessutom superm\u00e5ne. Fenomenet \u201dbl\u00e5 superm\u00e5ne\u201d, tv\u00e5 superm\u00e5nar inom en m\u00e5nad, kommer inte att intr\u00e4ffa igen f\u00f6rr\u00e4n 2037.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 \u201dOnce in a blue moon\u201d \u00e4r ju ett tales\u00e4tt p\u00e5 engelska och inneb\u00f6rden \u00e4r inte att m\u00e5nen \u00e4r bl\u00e5 utan att det blir tv\u00e5 fullm\u00e5nar under samma m\u00e5nad, s\u00e4ger Peter Linde.”<\/p>\n\n\n\n

Pulsarg\u00e5ta l\u00f6st<\/h2>\n\n\n\n

Genom en omfattande observationskampanj med tolv teleskop p\u00e5 marken och i rymden, inklusive tre av Europeiska sydobservatoriets (ESO) anl\u00e4ggningar, har astronomer lyckats f\u00f6rst\u00e5 det m\u00e4rkliga beteendet hos en pulsar, en extremt snabbt roterande d\u00f6d stj\u00e4rna. Det underliga objektet v\u00e4xlar mellan mycket snabbt mellan tv\u00e5 ljusstyrkel\u00e4gen, en process som hittills inte har kunnat f\u00f6rklaras. Men nu har astronomer funnit att pl\u00f6tsliga utkast av material fr\u00e5n pulsaren under mycket korta tidsperioder orsakar det m\u00e4rkliga beteendet.<\/p>\n\n\n\n

ESO:s pressmess h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nytt “ASTB-teleskop” snart p\u00e5 plats i Skarpn\u00e4ck Fr\u00e5n ASTB:s nord\u00f6stra h\u00f6rna i Skarpn\u00e4ck, Stockholm, rapporterar v\u00e5r legendariske aktivist Carsten Nilsson att han \u00c4NTLIGEN f\u00e5tt fart p\u00e5 bygget av sitt observatorium. Plattform l\u00e4ggs just nu p\u00e5 en horisontell del av sl\u00e4nten i tr\u00e4dg\u00e5rden d\u00e4r hans teleskop (en f\u00f6delsedagsg\u00e5va) ska f\u00e5 sitt hem. Foto: Mycket privat –… L\u00e4s mer »Nr 62 2023<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93966"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=93966"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93966\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":93991,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/93966\/revisions\/93991"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=93966"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=93966"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=93966"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}