![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/howikilledpluto.jpg\")
<\/a><\/p>\nI USA och England har med stora lovord recenserats en bok av Caltech-astronomen Mike Brown, en bok med titeln How I Killed Pluto and Why It Had It Coming<\/em> – en bok om astronomen Browns liv och leverne och roll i st\u00f6rtandet av Pluto som planet. Det var Brown som 2005 genom uppt\u00e4ckten\u00a0 av Kuiper-b\u00e4ltestobjektet (KBO) Xena – sedermera omd\u00f6pt till Eris – ins\u00e5g att varken Pluto eller Eris kunde\u00a0 j\u00e4mf\u00f6ras med de \u00e5tta “riktiga” planeterna.<\/p>\n Brown p\u00e5pekar att de faktiskt h\u00e4nt f\u00f6rr att planeter tappat sin status. 1837 bestod solsystemet av 11 planeter, 1851 hade antalet \u00f6kat till 26. Vi pratar f\u00f6rst\u00e5s d\u00e5 om himlakroppar som i dag klassas som asteroider.<\/p>\n N\u00e4r IAU 2006 i Prag beslutade om Plutos \u00f6de, hade Brown och hans team f\u00f6rberett fyra olika sorters pressreleaser – beroende p\u00e5 utfallet av “domen”. Och domen innebar att en ny klass planeter, dv\u00e4rgplaneter, skapades, och d\u00e4r h\u00e5ller Pluto numera till. Officiellt.<\/p>\n Uppt\u00e4ckten av Eris skedde med Palomar-obervatoriets 48-tums Schmidt-teleskop, det som i dag b\u00e4r namnet The\u00a0 Samuel Oschin Telescope.<\/p>\n L\u00e4nge trodde planetforskarna i likhet med\u00a0 Mike Brown att Eris var st\u00f6rre \u00e4n Pluto, men den senaste tiden har pendeln sv\u00e4ngt igen – till Plutos f\u00f6rdel. S\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r om sista ordet \u00f6verhuvud taget \u00e4r sagt. Proffsens blogginl\u00e4gg pendlar fortfarande mellan “ja” och “nej” till Plutos planetstatus.<\/p>\n Desto allvarligare: Av bara farten ber\u00e4ttar Brown ocks\u00e5 i sin bok om hur spanska astronomer i samband med en annan KBO-uppt\u00e4ckt lyckades hacka sig in i hans och hans kollegers\u00a0 databas SMARTS och komma \u00f6ver observationsmaterial\u00a0 fr\u00e5n flera \u00e5r – kan astronomer verkligen vara s\u00e5 fuskiga? Kan man stj\u00e4la en dv\u00e4rgplanet? Mike Brown tar inte kuppen med en klackspark men han anser samtidigt\u00a0 att det \u00e4r b\u00e4ttre att ha r\u00e4tt \u00e4n att vara f\u00f6rst. De spanska astronomerna han avser, verksamma i Granada,\u00a0 hade bevisligen\u00a0 varit inne i Brown-teamets loggar och kollat. Och kunde sannolikt d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5st\u00e5 att de var “f\u00f6rst” med uppt\u00e4ckten av en KBO.<\/p>\n H\u00e4r ligger en andalusisk hund begraven!<\/p>\n Bra Mike Brown-sajt \u00e4r f\u00f6rresten denna.<\/a><\/p>\n Christian Vestergaard tipsar om en vacker filmsekvens fr\u00e5n Japan med n\u00e5gra av fjor\u00e5rets Geminider<\/a>,\u00a0 filmat av japanen Shusaku “Tagoshu” Tago<\/p>\n N\u00e4r NORDITA inbjuder en rad toppforskare inom den teoretiska fysiken<\/a> till Stockholm 28 februari-25 mars 2011, \u00e4r det \u00f6vergripande\u00a0 temat n\u00e5got s\u00e5 sp\u00e4nnande som “The Return of De Sitter”. Det l\u00e5ter som en matin\u00e9filmhj\u00e4ltes \u00e5twerkomst, men det\u00e4r f\u00f6rst\u00e5s allvarligare \u00e4n s\u00e5 och handlar om str\u00e4ngar, m\u00f6rk energi, kosmologiska konstanten och annat l\u00e4ttbegripligt.<\/p>\n Journalisten och pr\u00e4sten Helle Klein skrev f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan en Aftonbladet-kr\u00f6nika om sin ber\u00f6mde farfar, den teoretiske fysikern Oskar Klein, bland annat skrev hon s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n Obs. Niels Bohr-artikeln ligger p\u00e5 blogg 222. “Det var jag som m\u00f6rdade Pluto!” I USA och England har med stora lovord recenserats en bok av Caltech-astronomen Mike Brown, en bok med titeln How I Killed Pluto and Why It Had It Coming – en bok om astronomen Browns liv och leverne och roll i st\u00f6rtandet… L\u00e4s mer »Nr 228 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9416"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9416"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9416\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9438,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9416\/revisions\/9438"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9416"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9416"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9416"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Japansk Geminid-show<\/h2>\n
NORDITA samlar styrkorna<\/h2>\n
Mer om Oskar Klein (aprop\u00e5 blogg 226)<\/h2>\n
<\/a>“Klein h\u00f6rde till de teoretiska fysiker som tillsammans med Niels Bohr utvecklade och delvis ifr\u00e5gasatte Einsteins teorier. Den s\u00e5 kallade str\u00e4ng-teorin som i dag \u00e4r s\u00e5 p\u00e5 modet framf\u00f6rde exempelvis Klein redan p\u00e5 1920-talet.
\nJag f\u00f6rst\u00e5r inte s\u00e5 mycket av det d\u00e4r. \u00c4ven om Oskar var min farfar.
\nHade dock \u00f6nskat att jag var \u00e4ldre n\u00e4r han levde. D\u00e5 hade vi kunnat diskutera religion och fysik – n\u00e5got som farfar gjorde p\u00e5 1950-talet i en l\u00e5ng tidningsdebatt med filosofen Ingemar Hedenius. Farfar stod f\u00f6r linjen att tro inte alls beh\u00f6ver vara n\u00e5gon motsats till vetande. Han ville tv\u00e4rtom att fysikerna skulle f\u00f6ra dialog med filosofer, teologer och andra inom humaniora-vetenskaperna.
\nTv\u00e4rvetenskapliga samtal beh\u00f6ver vi mer av idag.
\nJag f\u00f6rst\u00e5r som sagt inte s\u00e5 mycket av den teoretiska fysiken. D\u00e4remot \u00e4r jag stolt \u00f6ver att farfar envetet k\u00e4mpade f\u00f6r att Nobelpriset i fysik skulle g\u00e5 till den kvinnliga super-fysikern Lise Meitner.
\nTyv\u00e4rr segrade d\u00e5, som nu, de patriarkala strukturerna. Priset gick till en man. Att Meitner var judinna i en tid av nazism och v\u00e4rldskrig gjorde nog inte saken b\u00e4ttre.
\nListan \u00f6ver Oskar Klein-minnesf\u00f6rel\u00e4sarna genom \u00e5ren \u00e4r f\u00f6rf\u00e4rande mansdominerad. Farfar v\u00e4nder sig nog lite bekymrad i sin grav.”<\/span><\/div>\nHubbles autograf<\/h2>\n<\/div>\n
<\/a><\/div>\n
\n<\/span><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"