{"id":9439,"date":"2010-12-13T22:06:39","date_gmt":"2010-12-13T21:06:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9439"},"modified":"2010-12-13T23:01:43","modified_gmt":"2010-12-13T22:01:43","slug":"nr-229-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/13\/nr-229-2010\/","title":{"rendered":"Nr 229 2010"},"content":{"rendered":"<h2>Asteroiden \u00e4r en &#8211; komet!<\/h2>\n<p>Asteroiden 596 Sheila l\u00e4r nu\u00a0 klassas om till en &#8211; komet. Ett nytt  Pluto-fall? Njae, fullt s\u00e5 dramatiskt \u00e4r det inte, men sp\u00e4nnande \u00e4nd\u00e5.<a href=\"http:\/\/www.universetoday.com\/\" target=\"_self\"> F\u00f6r pl\u00f6tsligt b\u00f6rjade himlakroppen visa tecken p\u00e5 utbrott<\/a>,  rapporterar <em>Universe Today<\/em>. \u00c4ldre bilder fr\u00e5n i h\u00f6stas visade en  stj\u00e4rnlik skapelse, men sedan 3 december har Sheila b\u00e5de \u00f6kat i  ljusstyrka och f\u00e5tt n\u00e5got som misst\u00e4nkt liknar en koma och en svans.<\/p>\n<p>Teorier om att vi ser rymdsplitter efter tv\u00e5 himlakroppar som kolliderat har ventilerats tidigare men\u00a0 har \u00f6vergetts.<\/p>\n<figure id=\"attachment_9462\" aria-describedby=\"caption-attachment-9462\" style=\"width: 580px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/596-Scheila-580x3731.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-9462\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/596-Scheila-580x3731.jpg\" alt=\"\" width=\"580\" height=\"373\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/596-Scheila-580x3731.jpg 580w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/596-Scheila-580x3731-300x192.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 580px) 100vw, 580px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9462\" class=\"wp-caption-text\">H\u00f6g svansf\u00f6ring fr\u00e5n Sheila! Foto; Peter Lake<\/figcaption><\/figure>\n<p>Fakta i korthet:<\/p>\n<p><strong>* Sheila uppt\u00e4cktes 1906 av A Kopff<\/strong> i Heidelberg och namngavs efter en kvinnlig bekant.<\/p>\n<p><strong>* Fenomenet \u00e4r inte unikt<\/strong> utan p\u00e5minner mycket om 133P\/Elst-Pizarro, som  uppt\u00e4cktes 1979. Himlakroppen f\u00f6rsvann men \u00e5teruppt\u00e4cktes 1996.  Beteckning 1996N2. Samma \u00e5r b\u00f6rjade himlakroppen visa egenskaper som  p\u00e5minner om en komet.<\/p>\n<p><strong>* Detta upprepades 2002.<\/strong><\/p>\n<p><strong>* Nu kallas objektet komet <\/strong>och b\u00e4r katalogbeteckningen 133P\/Elst-Pizarro\u00a0 efter de tv\u00e5 astronomer som f\u00f6rst uppt\u00e4ckte det kometliknande utbrotten.<\/p>\n<p><strong>* Himlakroppen klassas i dag som en MBC<\/strong>, en  Main Belt Comet &#8211;\u00a0 d\u00e4rf\u00f6r att den ligger innanf\u00f6r Jupiters bana i det  klassiska asteroidb\u00e4ltet.<\/p>\n<p><strong>* Utforskarna  av planetsystemets f\u00f6delse<\/strong> har f\u00e5tt en ny typ, en tredje typ\u00a0  himlakroppar att f\u00f6rs\u00f6ka passa in i sina skapelseteorier ut\u00f6ver f\u00f6rem\u00e5len i Oorts kometmoln och Kuipersb\u00e4ltets objekt.<\/p>\n<p>Enligt experterna kommer Sheila sannolikt att d\u00f6pas om och heta  n\u00e5nting p\u00e5 Larson efter Lunar and Planetary Laboratory-astronomen Steve M  Larson, som kommit den sp\u00e4nnande &#8220;ombildningen&#8221; p\u00e5 sp\u00e5ren.<\/p>\n<h2>Bloggen om Niels Bohr&#8230;<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/bohr-lg1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-9464\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/bohr-lg1-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"90\" height=\"90\" \/><\/a>&#8230; och hans och familjens flykt \u00f6ver \u00d6resund 1943 lockar m\u00e5nga l\u00e4sare, det vet jag. Den finns att l\u00e4sa p\u00e5 W-bloggen nr 222.<\/p>\n<p>P\u00e5 <a href=\"http:\/\/www.nbi.ku.dk\/hhh\/\" target=\"_self\">Niels Bohr Institutets hemsida finns en hygglig sammanfattning<\/a> av den store danskens liv och g\u00e4rning; d\u00e4r kan \u00e4ven l\u00e4sas om stora  danskar som HC \u00d6rsted och en viss Tycho Brahe,\u00a0 om Bengt Str\u00f6mgren, Erik  H\u00f6g m fl.<\/p>\n<p>P\u00e5 NBI forskas i astronomiskt mycket sp\u00e4nnande saker.<\/p>\n<h2>G\u00e5r det att stj\u00e4la en dv\u00e4rgplanet?<\/h2>\n<p>De som l\u00e4ste f\u00f6rra bloggen om hur Caltech-astronomen <a href=\"http:\/\/jameswight.wordpress.com\/2010\/03\/04\/did-spanish-astronomers-steal-planet\/\" target=\"_self\">Mike Browns databas hackades av konkurrerande astronomer, kan l\u00e4sa hela historien h\u00e4r<\/a>. Sajten refererar partsinlagorna, men n\u00e5tt \u00e4r ju inte helt friskt h\u00e4r fr\u00e5n den spanska sidan. Mike Brown har l\u00e4xat upp dem om den vetenskapliga hederskodexens ABC.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">N\u00e4r IAU best\u00e4mt sig fick i alla\u00a0 h\u00e4ndelser himlakroppen 2003 EL61 den formella beteckningen 136108 Haumea. Haumea, med tv\u00e5 m\u00e5nar dessutom,\u00a0 \u00e4r en s\u00e5 kallad\u00a0 &#8220;plutoid&#8221; bland dv\u00e4rgplaneterna och Kupierb\u00e4ltesobjekten (KBO) bortom Neptunus, har en stark ellipsoid form (pga h\u00f6g rotationshastighet?).<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">Wikipedia s\u00e4ger i alla fall s\u00e5 mycket som att himlakroppen uppt\u00e4cktes 2004 av Mike Brown &amp; Co och att spanjoren J L Ortis &amp; Co\u00a0 p\u00e5st\u00e5ende om samma sak 2005 \u00e4r &#8220;contested&#8221; &#8211; ifr\u00e5gasatt.<\/p>\n<p style=\"text-align: left;\">H\u00e4r \u00e4r den aktuella KBO-st\u00e4llningen (obs. bilden skapad innan Xena\/Eris storlek ifr\u00e5gasatts, detta\u00a0 efter m\u00e4tningar efter en ockultation av en 17 magn-stj\u00e4rna 6 november i \u00e5r) :<\/p>\n<figure id=\"attachment_9455\" aria-describedby=\"caption-attachment-9455\" style=\"width: 450px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/haumea_nasa_big.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-large wp-image-9455\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/haumea_nasa_big-1024x972.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"427\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/haumea_nasa_big-1024x972.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/haumea_nasa_big-300x285.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9455\" class=\"wp-caption-text\">Ill: NASA<\/figcaption><\/figure>\n<h2>Senaste nytt om Betlehemsstj\u00e4rnan<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/cover.gif\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-9467\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/cover.gif\" alt=\"\" width=\"217\" height=\"333\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/cover.gif 310w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/cover-195x300.gif 195w\" sizes=\"(max-width: 217px) 100vw, 217px\" \/><\/a>Jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag trodde inte att det gick att komma p\u00e5 n\u00e5tt  &#8220;nytt&#8221; om Betlehemsstj\u00e4rnan. Men den brittiske astronomen Mark Kidger kom f\u00f6r ett antal \u00e5r sen p\u00e5 p\u00e5 en, vad jag vet, helt ny kandidat:<\/p>\n<p>Den novaliknande stj\u00e4rnan DO Aquilae (tidigare kallad &#8220;Wolfs variabel&#8221;).<\/p>\n<p>Kidger tycker sig se likheter positionsm\u00e4ssigt mellan denna stj\u00e4rna  och en kinesisk nystj\u00e4rna, som syntes\u00a0 4-5 \u00e5r f Kr. Stj\u00e4rnan flammade  upp 1925, den syntes aldrig f\u00f6r blotta \u00f6gat, och den kan mycket v\u00e4l ha  briserat kraftigare tidigare i historien.<\/p>\n<p>F\u00f6ljer vi de tre vise m\u00e4nnens resa under ett antal veckor och stj\u00e4rnhimlens vridning, kan stj\u00e4nan ha &#8220;r\u00f6rt sig&#8221; i biblisk riktning och dess h\u00f6jd \u00f6ver Betlehems horisont, runt 50 gr, har gjort den starkt synlig. Om den nu briserade!<\/p>\n<p>I minimum \u00e4r DO Aquilae en 18 magn-stj\u00e4rna, i max ligger den runt 8,6 app magn. Forskning p\u00e5 tidigt 90-tal utpekade DO Aquilae som en typisk &#8220;f\u00f6rm\u00f6rkelsenova&#8221;, allts\u00e5 ing\u00e5ende i ett tr\u00e5ngt bin\u00e4rt system med perioden 0,16 dygn.<\/p>\n<p>Bristolf\u00f6dde Mark Kidger, idag verksam f\u00f6r ESA i Spanien tror jag,\u00a0 skrev en hel bok om sin Betlehemsstj\u00e4rna 1999. <a href=\"http:\/\/www.observadores-cometas.com\/index.htm\" target=\"_self\">Hans komet- och asteroid-sajt finns h\u00e4r.<\/a> Och varf\u00f6r skulle\u00a0 han inte ha skrivit en s\u00e4kert mycket trevlig bok om fysik och &#8211; cricket?<\/p>\n<h2>Nu n\u00e4r Geminiderna&#8230;<\/h2>\n<p>&#8230; \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng och v\u00e4dret \u00e4r ok f\u00f6r spanande uteliv, \u00e4r jag mer eller mindre d\u00e4ckad i en taskig\u00a0 f\u00f6rkylning. Typiskt! Sn\u00f6rvl&#8230;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Asteroiden \u00e4r en &#8211; komet! Asteroiden 596 Sheila l\u00e4r nu\u00a0 klassas om till en &#8211; komet. Ett nytt Pluto-fall? Njae, fullt s\u00e5 dramatiskt \u00e4r det inte, men sp\u00e4nnande \u00e4nd\u00e5. F\u00f6r pl\u00f6tsligt b\u00f6rjade himlakroppen visa tecken p\u00e5 utbrott, rapporterar Universe Today. \u00c4ldre bilder fr\u00e5n i h\u00f6stas visade en stj\u00e4rnlik skapelse, men sedan 3 december har Sheila&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/13\/nr-229-2010\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 229 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9439"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9439"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9439\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9479,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9439\/revisions\/9479"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9439"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9439"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9439"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}