{"id":94416,"date":"2023-10-31T17:44:49","date_gmt":"2023-10-31T16:44:49","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=94416"},"modified":"2023-10-31T17:44:50","modified_gmt":"2023-10-31T16:44:50","slug":"nr-77-2023","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/10\/31\/nr-77-2023\/","title":{"rendered":"Nr 77 2023"},"content":{"rendered":"\n

Jupiter spektralanalyserad fr\u00e5n Malm\u00f6<\/h2>\n\n\n\n

Hans Hilderfors <\/strong>st\u00e5r f\u00f6r dagens prestation, en spektralstudie och dito -m\u00e4tning av Jupiter:<\/p>\n\n\n\n

Ljuset som vi ser fr\u00e5n v\u00e5ra planeter \u00e4r som bekant reflekterat solljus. Naturligt i solljuset finns de s\u00e5 kallade Fraunhoferska spektrallinjerna.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r solljuset reflekteras p\u00e5 Jupiters yta p\u00e5verkas v\u00e5gl\u00e4ngden beroende p\u00e5 Jupiters rotation. Delar av planetytan som r\u00f6r sig mot oss skiftar v\u00e5gl\u00e4ngden mot bl\u00e5tt och delar som r\u00f6r sig fr\u00e5n oss mot r\u00f6tt.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r l\u00e5ga hastigheter \u00e4r v\u00e5gl\u00e4ngdsskiftet \u0394\u03bb = (V x  \u03bb)\/C d\u00e4r V = hastigheten och C = ljusets hastighet i vakuum ( 300 000 km\/s).<\/p>\n\n\n\n

Jag tog med en spaltspektrometer ett spektrum fr\u00e5n Jupiter 2023-10-30. Teleskopet justerades s\u00e5 att spalten l\u00e5g \u00f6ver Jupiters ekvator, se bild 1<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n

Spektrumet visar i princip bilder p\u00e5 spalten uppdelad i v\u00e5gl\u00e4ngd.<\/p>\n\n\n\n

Bild 2<\/strong> visar delar av detta spektrum vid de Fraunhoferska linjerna D1 och D2. Man ser att dessa linjer lutar p\u00e5 grund av dopplerskift. Mittpunkten har inget dopplerskift medan \u00e4ndarna skiftat mot r\u00f6tt respektive bl\u00e5tt p\u00e5 grund av Jupiters rotation. Linjerna som inte lutar kommer fr\u00e5n absorption i jordatmosf\u00e4ren.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag m\u00e4ter p\u00e5 originalbilden f\u00e5r jag dopplerskiftet mellan \u00e4ndarna till cirka 1,08\u00c5.<\/p>\n\n\n\n

Jupiters radialhastighet V blir d\u00e5  \u00bc x (300 000 x 1,08)\/5895 = 13,7km\/s.<\/p>\n\n\n\n

(1\/4 eftersom vi m\u00e4ter dopplerskiftet tv\u00e5 g\u00e5nger, en f\u00f6r varje sida, men ocks\u00e5 eftersom skiftet \u00e4r dubbelt p\u00e5 var sida p\u00e5 grund av reflektionen)<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Vi vet att Jupiter roterar ett varv p\u00e5 9,84h, enkelt att m\u00e4ta visuellt i teleskop.<\/p>\n\n\n\n

Jupiters diameter blir d\u00e5 enligt min m\u00e4tning (13,7 x 9,84 x 3600 )\/\u03c0 = 154 000 km.<\/p>\n\n\n\n

Enligt mer tillf\u00f6rlitliga k\u00e4llor \u00e4r det riktiga v\u00e4rdet 139 822 km.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5ledes \u201dbara\u201d fel med cirka 10% viket \u00e4r bra f\u00f6r en s\u00e5 pass grov uppskattning som min utrustning ger.<\/p>\n\n\n\n

Jag uppskattar os\u00e4kerheten f\u00f6r denna m\u00e4tmetod med min utrustning till cirka +\/- 20%.<\/p>\n\n\n\n

Utrustning:\u00a0 <\/p>\n\n\n\n

Liten refraktor 11cm vid f\/11 med barlow.<\/p>\n\n\n\n

Spektrometer: Shelyak UVEX med gitter 1800 linjer\/mm<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jupiter spektralanalyserad fr\u00e5n Malm\u00f6 Hans Hilderfors st\u00e5r f\u00f6r dagens prestation, en spektralstudie och dito -m\u00e4tning av Jupiter: Ljuset som vi ser fr\u00e5n v\u00e5ra planeter \u00e4r som bekant reflekterat solljus. Naturligt i solljuset finns de s\u00e5 kallade Fraunhoferska spektrallinjerna. N\u00e4r solljuset reflekteras p\u00e5 Jupiters yta p\u00e5verkas v\u00e5gl\u00e4ngden beroende p\u00e5 Jupiters rotation. Delar av planetytan som r\u00f6r… L\u00e4s mer »Nr 77 2023<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94416"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=94416"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94416\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":94419,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94416\/revisions\/94419"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=94416"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=94416"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=94416"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}