{"id":94480,"date":"2023-11-10T14:54:20","date_gmt":"2023-11-10T13:54:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=94480"},"modified":"2023-11-10T14:55:02","modified_gmt":"2023-11-10T13:55:02","slug":"nr-80-2023","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2023\/11\/10\/nr-80-2023\/","title":{"rendered":"Nr 80 2023"},"content":{"rendered":"\n

<\/p>\n\n\n\n

Jupiter tar form inf\u00f6r TBO-festen<\/h2>\n\n\n\n

Hemma hos Carina <\/strong>och Peter Hemborg<\/strong> i Lund forts\u00e4tter v\u00e5rt skalenliga planetsystem att ta form. Peter har dokumenterat hustru Carinas arbete i tillverkningen av Jupitermodellen, och meningen \u00e4r att hela planetsystemet ska vara p\u00e5 plats p\u00e5 TBO i samband med obsis 50-\u00e5rsjubileum som \u00e4ger rum, gissningsvis, 10 december.<\/p>\n\n\n\n

Skalan blir 1:280 miljoner. Merkurius f\u00e5r diametern 1,8 cm och Jupiter 52 cm. Modellerna ska sannolikt h\u00e4nga i Stora Salen, ca 2,5 meter fr\u00e5n v\u00e4ggen som anv\u00e4nds f\u00f6r projektorbilder. <\/p>\n\n\n\n

– Vi har ocks\u00e5 pratat om att m\u00e5la en del av solen, p\u00e5 v\u00e4ggen runt pulsariet, som visar att solen \u00e4r 5 m i diameter i den h\u00e4r skalan, ber\u00e4ttar Carina.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Nils Celsius \u00f6de i SAS-f\u00f6redrag<\/h2>\n\n\n\n

21 november inbjuder SAS aka Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet oss till en tr\u00e4ff i Uppsala d\u00e5 astronomen Eric Stempels<\/strong>, v\u00e4lk\u00e4nd i v\u00e5r community (meteor\/meteoritbevakning \u00f6ver Sverige m m) lovat ber\u00e4tta om en historisk strid i Uppsala p\u00e5 1600-talet: Nils Celsius<\/strong> (Anders Celsius<\/strong> fader) och hans roll f\u00f6r att introducera Copernicus<\/strong> teorier i v\u00e5rt land. Det gick illa, vilket framg\u00e5r av boken Nils Celsius, kyrkan och naturvetenskapen<\/em>, som Eric Stempels f\u00f6rfattade h\u00e4rom \u00e5ret tillsammans med Erik B Karlsso<\/strong>n 2020. Se notis i Cassiopeiabloggen h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

SAS generalsekreterare Daniel Kiselman <\/strong> s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r:
– Vi\u00a0r\u00e4knar\u00a0med\u00a0att\u00a0kunna\u00a0s\u00e4nda\u00a0f\u00f6redraget\u00a0digitalt\u00a0men\u00a0att\u00a0vara\u00a0p\u00e5\u00a0plats \u00e4r\u00a0alltid\u00a0s\u00e4krast\u00a0och\u00a0b\u00e4st!<\/p>\n\n\n\n

Allts\u00e5: Kolla SAS hemsida f\u00f6r zoomkod m m.<\/p>\n\n\n\n

En utmanande stavspiral<\/h2>\n\n\n\n

Hur gamla \u00e4r egentligen stavspiralerna i galaxv\u00e4rlden? Mycket gamla enligt den g\u00e4ngse uppfattningen. Vintergatan \u00e4r en s\u00e5dan stavspiral, men nu st\u00e4lls modellerna p\u00e5 prov eftersom en stavspiral skapad bara n\u00e5gra miljarder \u00e5r efter BB (Big Bang) hittats av James Webb-teleskopet.<\/p>\n\n\n\n

Rapporten i Nature<\/em> h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Galaxen i fr\u00e5ga kallad ceers-212 tycks f\u00e4rdigutbildad redan vid z = 3, ungef\u00e4r 2 miljarder \u00e5r efter detta v\u00e5rt uiversums skapelse. Stj\u00e4rnmassan (M<\/em>\u2605<\/sub>\u2009=\u20093.9\u2009\u00d7\u2009109\u2009<\/sup>M<\/em>\u2299<\/sub>).<\/p>\n\n\n\n

Forskarna kallar galaxen en “progenitor of the Milky Way”.<\/p>\n\n\n\n

Videogodis fr\u00e5n Webb och Hubble<\/h2>\n\n\n\n
\n