Supernovor, stj\u00e4rnor som exploderar, har l\u00e4nge varit k\u00e4nda f\u00f6r sina pl\u00f6tsliga ljusuppvisningar p\u00e5 natthimlen som sedan avtar inom n\u00e5gra veckor. Med dagens avancerade teleskop uppt\u00e4cker vi inte bara tusentals supernovor varje \u00e5r, utan ocks\u00e5 snabbare optiska transienter. Zwicky Transient Facility (ZTF) vid Palomar i Kalifornien identifierade objektet AT2022tsd i september f\u00f6rra \u00e5ret och det visade sig snart vara n\u00e5got ut\u00f6ver det vanliga f\u00f6r en supernova.<\/p>\n\n\n\n
![\"Illustration](\"https:\/\/www.su.se\/polopoly_fs\/1.690765!\/image\/image.jpg_gen\/derivatives\/landscape_690\/image.jpg\")
<\/p>\n\n\n\n
Konstn\u00e4rsbild av det flimrande svarta h\u00e5let AT2022tsd. K\u00e4lla: Robert Hurt, Caltech\/IPAC<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2013 Detta objekt var fr\u00e5n b\u00f6rjan ljusare och falnade snabbare \u00e4n typiska supernovor. Det inte bara str\u00e5lade i optiskt ljus utan var synligt \u00e4ven i radiov\u00e5gor och r\u00f6ntgenstr\u00e5lar, s\u00e4ger professor Anna Ho <\/strong>vid Cornell University och huvudf\u00f6rfattare till studien.<\/p>\n\n\n\n En ov\u00e4ntad uppt\u00e4ckt kom 100 dagar efter utbrottet n\u00e4r det av en slump uppt\u00e4cktes att objektet avger korta ljusglimtar. Under m\u00e5nader f\u00f6ljde en serie av flimrande ljus fr\u00e5n detta avl\u00e4gsna objekt, 4,4 miljarder ljus\u00e5r bort, d\u00e4r varje utbrott varade bara n\u00e5gra minuter och h\u00f6ll p\u00e5 i h\u00f6gst n\u00e5gra timmar.<\/p>\n\n\n\n En av medf\u00f6rfattarna till artikeln, Jesper Sollerman <\/strong>vid Stockholms universitet, utvecklar.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi anv\u00e4nde bland annat det nordiska teleskopet NOT p\u00e5 La Palma f\u00f6r att studera fenomenet. Det h\u00e4r \u00e4r ett unikt fenomen som aldrig tidigare observerats, delvis kanske f\u00f6r att det inte aktivt har letats efter.<\/p>\n\n\n\n Forskarna argumenterar f\u00f6r att detta fenomen kan kopplas till ett kompakt objekt, f\u00f6rmodligen ett litet svart h\u00e5l, som sporadiskt matas med gas. Denna uppt\u00e4ckt \u00f6ppnar m\u00f6jligheter f\u00f6r fler liknande objekt att uppt\u00e4ckas, nu n\u00e4r astronomer vet vad de ska leta efter.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Anna Ho vid Cornell. Bildk\u00e4lla: Jason Koski\/Cornell University<\/em><\/p>\n\n\n\n Artikeln med titeln “Minutes-duration optical Flares with Supernova luminosities” publicerades i Nature<\/em> 15 november 2023 och arbetet har letts av Anna Ho fr\u00e5n Cornell University i USA. Forskare fr\u00e5n Stockholms universitet, inklusive postdoktor Steve Schulze vid Fysikum, postdoktorerna Conor Omand och Priscila Pessi samt professor Jesper Sollerman vid Institutionen f\u00f6r astronomi, har bidragit till forskningen.<\/p>\n\n\n\n L\u00e4s Nature<\/em>artikeln h\u00e4r <\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Astronomer uppt\u00e4cker unikt flimrande svart h\u00e5l-fenomen Fr\u00e5n en relis i morse fr\u00e5n Stockholms universitet: Astronomer fr\u00e5n Stockholms universitet har spelat en viktig roll i en banbrytande studie publicerad i tidskriften Nature. Forskningen avsl\u00f6jar en f\u00e4ngslande uppt\u00e4ckt av en avl\u00e4gsen explosion som flimrar i optiskt ljus, ett fenomen som tros ha samband med ett litet svart… L\u00e4s mer »Nr 81 2023<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94504"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=94504"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94504\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":94510,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94504\/revisions\/94510"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=94504"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=94504"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=94504"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2023\/11\/1115_ho_0-1024x576.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n