{"id":9480,"date":"2010-12-14T17:27:04","date_gmt":"2010-12-14T16:27:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9480"},"modified":"2010-12-14T21:06:44","modified_gmt":"2010-12-14T20:06:44","slug":"nr-230-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/14\/nr-230-2010\/","title":{"rendered":"Nr 230 2010"},"content":{"rendered":"

Rena trolleriet fr\u00e5n e-MERLIN<\/h2>\n

\"\"<\/a>De sju brittiska samverkande radioteleskopen som ing\u00e5r i det fantastiska komplexet\u00a0 e-MERLIN<\/a> har nu b\u00f6rjat leverera. Tala om trollkarlar och magik!<\/p>\n

Testbilden i radiov\u00e5gl\u00e4ngder, om man v\u00e5gar kalla den s\u00e5, \u00e4r av den ber\u00f6mda\u00a0 dubbelkvasaren – “The Double Quasar”, “The Twin Quasar” – som visar p\u00e5 Einstein-gravitation ute i universum. En kvasar, som drivs av ett massivt svart h\u00e5l, ligger, tror en del forskare, 9 miljarder ljus\u00e5r bort. Denna lastgamla kvasar ligger i verkligheten bakom en stor galax, men Einsteins rymdkr\u00f6kning g\u00f6r att kvasaren \u00e4nd\u00e5 kommer fram i tv\u00e5 versioner genom gravitationslinsen.<\/p>\n

Den stora jetstr\u00e5len t v rusar i v\u00e4g i n\u00e4stan ljusets hastighet. Dess l\u00e4ngd \u00e4r minst 150 000 ljus\u00e5r, men eftersom jetstr\u00e5len \u00e4r riktad mot oss kan den rentav vara fem ggr l\u00e4ngre. Jfr med Vintergatans utstr\u00e4ckning p\u00e5 100 000 ljus\u00e5r.<\/p>\n

Bilden, fuskf\u00e4rger f\u00f6rst\u00e5s (ju vitare, desto intensivare str\u00e5lning),\u00a0 baserad\u00a0 p\u00e5 “bara” radiostr\u00e5lning ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: Jodrell Bank Centre for Astrophysics, University of Manchester <\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rklaringen av vad det \u00e4r vi ser, har du h\u00e4r:\"\"<\/a><\/p>\n

\u00c4nnu b\u00e4ttre blir det om vi kopplar ihop e-MERLINs radiokarta med h\u00f6guppl\u00f6sta visuella filterbilder tagna av HST, Hubble-rymdteleskopet. D\u00e5 f\u00e5r vi fram denna dramatiska komposition:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Avst\u00e5ndet mellan kvasarerna p\u00e5 himlavalvet uppskattas till 6 b\u00e5gsekunder. Avst\u00e5ndet mellan galaxen och den undre kvasaren \u00e4r cirka 1 b\u00e5gsekund. Foto: Jodrell Bank Centre for Astrophysics, University of Manchester\/HST<\/figcaption><\/figure>\n

e-MERLIN-forskarna anser sig ocks\u00e5 ha s\u00e4krat radioemission fr\u00e5n ett svart h\u00e5l i galaxen, som ligger cirka 3,7 miljarder ljus\u00e5r fr\u00e5n oss i Ursa Major\/Stora Bj\u00f6rnen.<\/p>\n

Radioteleskopen som ing\u00e5r i e-MERLIN samverkar via optisk fiber-teknik\u00a0 \u00f6ver en diameter p\u00e5 220 km. Klassiska Jodrell Bank sitter som spindeln i n\u00e4tet och samlar ihop tr\u00e5darna.<\/p>\n

e-MERLIN har en egen hemsida<\/a>. Radioeteleskopens utplacering i den brittiska geografin har vi h\u00e4r:\"\"<\/a><\/p>\n

Open Library har godbitar<\/h2>\n

Den som sl\u00e5r in “astronomy” p\u00e5 Open Librarys sajt <\/a>uppt\u00e4cker att d\u00e4r ligger m\u00e4ngder av e-b\u00f6cker och v\u00e4ntar p\u00e5 att bara l\u00e4sas direkt p\u00e5 sk\u00e4rmen eller plockas ner. T ex finns d\u00e4r en rar klassiker som Agnes M Clerkes bok The Herschels and Modern Astronomy<\/em> fr\u00e5n 1895.<\/p>\n

Solhalon i Stockholm<\/h2>\n

Det har tagits en hel del godk\u00e4nda bilder p\u00e5 solhalon \u00f6ver ett vintrigt Stockholm h\u00e4romsistens, och bilden nedan har min kompis Gunnar Bernstrup med p\u00e5 sin senaste roliga blogg 14 december (http:\/\/gunnarbernstrup.wordpress.com)<\/a>. Bilden har Gunnar\u00a0 f\u00e5tt fr\u00e5n en kamrat i kungliga huvudkommunen.\"\"<\/a><\/p>\n

Fenomenet 2010 kan n\u00e4stan j\u00e4mf\u00f6ras med det halofenomen, som dokumenterades p\u00e5 Gustav Vasas tid 1535\u00a0 och som h\u00e4nger i Storkyrkan. V\u00e4dersolstavlan snyggades till i anslutning till kronprinsessans br\u00f6llop tidigare i \u00e5r.<\/p>\n

Den finns en del gemensamma saker 1535 och 2010: Bisolarna \u00e4r med – likas\u00e5\u00a0 de l\u00e4tta molnen\"\"<\/a><\/p>\n

WikiLeaks st\u00e4ller till det<\/h2>\n

Det f\u00f6rv\u00e5nar mig att WikiLeaks inte har haft n\u00e5got att s\u00e4ga om t ex NASA, men det f\u00f6rv\u00e5nar mig inte att samma NASA fr\u00e5n och med nu kommer att sk\u00e4rpa s\u00e4kerhetst\u00e4nket<\/a>. \u00c4ven NASA har en r\u00e4nnil hemligst\u00e4mplat material, och det vill man inte ha ut. NASA-anst\u00e4llda erinras om att s\u00e5 kallad “classfied information… even if posted in the public domain, remains classified and should not be accessed, downloaded, copied, or retransmitted utilizing government IT resources or equipment\u201d<\/span>.<\/p>\n

NASA har ocks\u00e5 gjort det sv\u00e5rare f\u00f6r WikiLeaks att hacka in sig p\u00e5 rymdstyrelsens olika datorer.<\/p>\n

Det vore fruktansv\u00e4rt tr\u00e5kigt om WikiLeaks avsl\u00f6janden skulle leda till att NASA blir mindre \u00f6ppet mot omv\u00e4rlden.<\/p>\n

Popul\u00e4r Astronomi nr 4<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag gillar blandningen i senaste numret. Stort och sm\u00e5tt, inomvetenskapligt och allm\u00e4nkulturellt, i en sk\u00f6n blandning, “Robert Cummings mixture”.<\/p>\n

Bland saker som jag inte visste var att Odin, v\u00e5r huvudsakligen svenska atmosf\u00e4rsatellit, dokumenterade vattenmolnet runt Hartley 2-kometen tidigare i h\u00f6stas.<\/p>\n

Jag vet att lundaastronomerna h\u00e5ller p\u00e5 med mycket sp\u00e4nnande projekt, och det \u00e4r bara att lapa i sig av Daniel Ad\u00e9ns artikel om dv\u00e4rgsf\u00e4roid-galaxer (dSph-galaxer). Dessa \u00e4r extremt ljussvaga och sv\u00e5rf\u00e5ngade men lika extremt intressanta med sin m\u00f6rka materia f\u00f6r den galaktiska ekvationen. Endast ett 30-tal \u00e4r hittills k\u00e4nda p\u00e5 Vintergatans hemmaplan.<\/p>\n

Till den “astrokulturella” sf\u00e4ren i numret h\u00f6r l\u00e4sv\u00e4rda och kloka recensioner av Ian McEwans nya roman Hetta<\/em>, Harry Martinsons Aniara <\/em>p\u00e5 Stockholms stadsteater och intervjun med filmregiss\u00f6ren Anders \u00d6hman (I rymden finns inga k\u00e4nslor<\/em>).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rena trolleriet fr\u00e5n e-MERLIN De sju brittiska samverkande radioteleskopen som ing\u00e5r i det fantastiska komplexet\u00a0 e-MERLIN har nu b\u00f6rjat leverera. Tala om trollkarlar och magik! Testbilden i radiov\u00e5gl\u00e4ngder, om man v\u00e5gar kalla den s\u00e5, \u00e4r av den ber\u00f6mda\u00a0 dubbelkvasaren – “The Double Quasar”, “The Twin Quasar” – som visar p\u00e5 Einstein-gravitation ute i universum. En… L\u00e4s mer »Nr 230 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9480"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9480"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9480\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9535,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9480\/revisions\/9535"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9480"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9480"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9480"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}