{"id":94953,"date":"2024-02-04T19:40:04","date_gmt":"2024-02-04T18:40:04","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=94953"},"modified":"2024-02-05T04:42:52","modified_gmt":"2024-02-05T03:42:52","slug":"nr-8-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/02\/04\/nr-8-2024\/","title":{"rendered":"Nr 8 2024"},"content":{"rendered":"<p><strong><span style=\"font-size: 18pt;\">Forskaruppmaning: Forts\u00e4tt jakten p\u00e5 supernovor som expanderar!<\/span><\/strong><\/p>\r\n\r\n<p>Vi (det vill s\u00e4ga alla v\u00e5ra duktiga astrofotografer) har f\u00e5tt ett trevligt uppdrag av v\u00e5r supernovaprofessor i Stockholm <strong>Jesper Sollerman<\/strong>: Dokumentera fler supernovarester \u00e4n Krabbnebulosan, s\u00f6k visa hur bubblorna expanderar \u00f6ver realtid. Jesper s\u00e4nde med en bild p\u00e5 &#8220;Krabban&#8221; fr\u00e5n 2017 och en fr\u00e5n slutet av 2023, b\u00e4gge tagna p\u00e5 Palomar Mountain i Californien av den ber\u00f6mda SN-j\u00e4garen Zwicky Transient Facility-kameran (ZTF) som t\u00e4cker hela himlen.<\/p>\r\n<p>Ordet till Jesper:<\/p>\r\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/02\/04\/nr-8-2024\/img_0358-1\/\" rel=\"attachment wp-att-94957\"><img decoding=\"async\" class=\"wp-image-94957 aligncenter\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/IMG_0358-1.jpg\" alt=\"\" width=\"803\" height=\"1071\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/IMG_0358-1.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/IMG_0358-1-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 803px) 100vw, 803px\" \/><\/a><\/p>\r\n<p>&#8211; Men ZTF har s\u00e5klart mer, n\u00e4stan 1000 bilder mellan dessa \u00e5r.\u00a0\u00a0 Man skulle allts\u00e5 kunna g\u00f6ra en riktig film d\u00e4r man ser inte bara expansionen utan \u00e4ven fluktuationerna i synkrotronnebulosan, kanske till och med i f\u00e4rg.\u00a0 S\u00e5dant \u00e4r proffsastronomerna alltf\u00f6r upptagna f\u00f6r att ta tag i, men det finns s\u00e4kert andra som kan?\u00a0 Amat\u00f6rastronomerna idag \u00e4r ju experter \u00e4ven p\u00e5 bildbehandling&#8230;\u00a0\u00a0<\/p>\r\n<p>&#8211; Och det finns flera planetariska nebulosor eller stj\u00e4rnbildningsomr\u00e5den d\u00e4r man kan f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra liknande.\u00a0 Ett upprop?<\/p>\r\n<p>Vi har m\u00e5nga duktiga astrofotografer i v\u00e5ra led, som bekant, och flera av dem har varit verksamma i flera \u00e5r s\u00e5 att m\u00f6jligheten att se f\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6ver tid finns d\u00e4r. P\u00e5 Wikipedia kan t ex ses hur <strong>Tycho Brahes<\/strong> sv\u00e5rf\u00e5ngade SN-sm\u00e4ll 1572 expanderar i Vintergatan.<\/p>\r\n<p>P\u00e5 mig, som den amat\u00f6ramat\u00f6r jag \u00e4r numera, verkar det som om det n\u00e4stan vore l\u00e4ttare att m\u00e4ta spektroskopiskt hur expansionen \u00e4ger rum hos m\u00e5nga av dessa oroliga objekt.<\/p>\r\n<p>&nbsp;<\/p>\r\n<h2 class=\"wp-block-heading\"><strong>\u00c5RETS CRAFOORDPRISTAGARE SER IN I STJ\u00c4RNORNA OCH BESKRIVER GEOMETRISKA FORMER\u00a0<\/strong><\/h2>\r\n<p>\u00c5rets Crafoordpristagare i astronomi respektive matematik har gett oss ny kunskap om saker det m\u00e4nskliga \u00f6gat inte kan uppfatta. <strong>Douglas Gough, J\u00f8rgen Christensen-Dalsgaard\u00a0<\/strong>och <strong>Conny Aerts<\/strong>\u00a0har utarbetat metoder f\u00f6r att avsl\u00f6ja hemligheter om solens och stj\u00e4rnornas inre. <strong>Claire Voisin<\/strong> har specialiserat sig p\u00e5 algebraisk geometri, med vars hj\u00e4lp det g\u00e5r att beskriva former som \u00e4r om\u00f6jliga att visualisera.<\/p>\r\n<p>Astronomerna presenteras s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.crafoord.se\/crafoordska-stiftelsen\/styrelsen\/\">Crafoords hemsida:\u00a0<\/a><\/p>\r\n<p><strong>Douglas Gough<\/strong>, University of Cambridge, Storbritannien,\u00a0<strong>J\u00f8rgen Christensen-Dalsgaard<\/strong>, Aarhus Universitet, Danmark,\u00a0och\u00a0<strong>Conny Aerts<\/strong>, KU Leuven, Belgien tilldelas Crafoordpriset i astronomi 2024<\/p>\r\n<blockquote class=\"wp-block-quote\">\r\n<p><em>\u00a0\u201df\u00f6r utvecklingen av metoderna f\u00f6r asteroseismologi och deras till\u00e4mpningar f\u00f6r studiet av solens och andra stj\u00e4rnors uppbyggnad.\u201d<\/em>\u00a0<\/p>\r\n<\/blockquote>\r\n<p>Seismologer f\u00e5r kunskap om jordens inre genom att studera jordklotets skakningar i samband med jordb\u00e4vningar. De tre pristagarna har uppt\u00e4ckt att det \u00e4r m\u00f6jligt att anv\u00e4nda likartade metoder inom astronomin. Solen och stj\u00e4rnorna kan unders\u00f6kas genom att f\u00f6lja r\u00f6relser p\u00e5 ytan orsakade av sv\u00e4ngningar liknande ljudv\u00e5gor i deras inre. Det kallas asteroseismologi.\u00a0<\/p>\r\n<p><div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"The Crafoord Prize in Astronomy 2024\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/FOyH1ylIbGI?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" allowfullscreen><\/iframe><\/div><\/p>\r\n<p>N\u00e4r Douglas Gough startade det teoretiska arbetet fokuserade han p\u00e5 solen. Han fick snart hj\u00e4lp av sin doktorand J\u00f8rgen Christensen-Dalsgaard som tillsammans med hundratals andra forskare satte upp ett n\u00e4tverk av s\u00e5 kallade GONG-teleskop. Samarbetet resulterade i helt nya uppt\u00e4ckter, som att solens inre roterar annorlunda \u00e4n dess yttre h\u00f6lje.<\/p>\r\n<p>Conny Aerts ville anv\u00e4nda samma metod f\u00f6r att l\u00e4ra sig mer om stj\u00e4rnor l\u00e5ngt borta. Med hj\u00e4lp av den nya tekniken kan forskarna nu m\u00e4ta stj\u00e4rnornas radie och inre sammans\u00e4ttning samt f\u00e5 en mer precis uppfattning om hur gamla de \u00e4r.<\/p>\r\n<p>\u201dBlinka lilla stj\u00e4rna d\u00e4r, hur jag undrar VAD du \u00e4r\u201d lyder texten till en k\u00e4nd barns\u00e5ng. \u00c4ven de sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i ljusstyrka hos stj\u00e4rnan som vi uppfattar beror p\u00e5 v\u00e5gr\u00f6relserna i dess inre.\u00a0\u00a0\u00a0<\/p>\r\n<p>\u2013\u00a0Genom att etablera ett helt nytt forskningsf\u00e4lt d\u00e4r man studerar stj\u00e4rnornas sm\u00e5 blinkningar ger pristagarna oss f\u00f6ruts\u00e4ttningar att hitta svaret p\u00e5 fr\u00e5gan i visan. Dels l\u00e4r vi oss mer om stj\u00e4rnornas struktur och rotation, dels l\u00e4r vi oss om v\u00e5r egen Vintergatas historia, s\u00e4ger <strong>Bengt Gustafsson,<\/strong> professor emeritus i teoretisk astrofysik vid Uppsala universitet och en av ledam\u00f6terna i priskommitt\u00e9n.<\/p>\r\n\r\n\r\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Forskaruppmaning: Forts\u00e4tt jakten p\u00e5 supernovor som expanderar! Vi (det vill s\u00e4ga alla v\u00e5ra duktiga astrofotografer) har f\u00e5tt ett trevligt uppdrag av v\u00e5r supernovaprofessor i Stockholm Jesper Sollerman: Dokumentera fler supernovarester \u00e4n Krabbnebulosan, s\u00f6k visa hur bubblorna expanderar \u00f6ver realtid. Jesper s\u00e4nde med en bild p\u00e5 &#8220;Krabban&#8221; fr\u00e5n 2017 och en fr\u00e5n slutet av 2023, b\u00e4gge&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/02\/04\/nr-8-2024\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 8 2024<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"off","neve_meta_content_width":70,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94953"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=94953"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94953\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":94969,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/94953\/revisions\/94969"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=94953"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=94953"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=94953"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}