{"id":95046,"date":"2024-02-19T17:21:56","date_gmt":"2024-02-19T16:21:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=95046"},"modified":"2024-02-19T17:21:56","modified_gmt":"2024-02-19T16:21:56","slug":"nr-13-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/02\/19\/nr-13-2024\/","title":{"rendered":"Nr 13 2024"},"content":{"rendered":"\n<p><a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/archives\/images\/screen\/eso2402a.jpg\"><\/a><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>Kvasarnytt fr\u00e5n ESO:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-large-font-size\"><strong>Astronomer identifierar rekordobjekt<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Med hj\u00e4lp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer karakt\u00e4riserat en kvasar och funnit att den inte bara \u00e4r den ljusaste av sitt slag utan \u00e4ven ett av de mest lumin\u00f6sa objekten som n\u00e5gonsin observerats. Kvasarer \u00e4r de ljusa k\u00e4rnorna i avl\u00e4gsna galaxer och f\u00e5r sin energi fr\u00e5n supermassiva svarta h\u00e5l. Det svarta h\u00e5let i denna rekordkvasar blir motsvarande en solmassa tyngre varje dag och \u00e4r d\u00e4rmed det mest snabbv\u00e4xande svarta h\u00e5let man k\u00e4nner till.<\/p>\n\n\n\n<p>De svarta h\u00e5l som driver <a href=\"https:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Kvasar\">kvasarerna<\/a> samlar in materia fr\u00e5n sin omgivning i en process som s\u00e4nder ut enorma m\u00e4ngder str\u00e5lning, s\u00e5 mycket att kvasarerna tillh\u00f6r de ljusstarkaste objekten vi k\u00e4nner till. \u00c4ven mycket avl\u00e4gsna galaxer \u00e4r synliga fr\u00e5n jorden, och som en tumregel \u00e4r det de ljusaste som inneh\u00e5ller de mest snabbv\u00e4xande svarta h\u00e5len.<\/p>\n\n\n\n<p>\u201cVi har uppt\u00e4ckt det mest snabbv\u00e4xande svarta h\u00e5let hittills. Det har en massa motsvarande 17 miljarder solar och drar till sig en solmassa varje dygn. D\u00e4rmed \u00e4r det ett av de mest ljusstarka objekten i det k\u00e4nda universumet\u201d s\u00e4ger <strong>Christian Wolf,<\/strong> astronom vid Australian National University (ANU) och f\u00f6rstef\u00f6rfattare till en studie som publiceras i dag i <em>Nature Astronomy. <\/em>Kvasaren, som har beteckningen J0529-4351, ligger s\u00e5 l\u00e5ngt bort att dess ljus har f\u00e4rdats i 12 miljarder \u00e5r f\u00f6r att n\u00e5 oss.<\/p>\n\n\n\n<p>Det material som dras in mot det svarta h\u00e5let samlas till en skiva och uts\u00e4nder s\u00e5 mycket energi att J0529-4351 lyser 500 000 miljarder g\u00e5nger mer \u00e4n solen <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso2402\/?lang#1\">[1]<\/a>. \u201cAll denna str\u00e5lning uppst\u00e5r i en het ansamlingsskiva som \u00e4r sju ljus\u00e5r i diameter &#8211; vilket m\u00e5ste vara den st\u00f6rsta ansamlingsskivan i universum\u201d s\u00e4ger Samuel Lai, medf\u00f6rfattare och doktorand vid ANU. Sju ljus\u00e5r motsvarar 15 000 g\u00e5nger avst\u00e5ndet mellan solen och den yttersta planeten Neptunus, eller n\u00e4stan dubbla avst\u00e5ndet till solens n\u00e4rmaste stj\u00e4rngranne i Vintergatan.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Zooming in on the record-breaking quasar J0529-4351\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/1Z8E4spViHE?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p>Underligt nog g\u00f6mde sig denna rekordkvasar i det \u00f6ppna. \u201cDet \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nande att den hittills har varit ok\u00e4nd, n\u00e4r vi redan k\u00e4nner till en miljon mindre imponerande kvasarer. Den har bokstavligen tittat oss rakt i \u00f6gonen tills nu\u201d s\u00e4ger <strong>Christopher Ogen,<\/strong> medf\u00f6rfattare och astronom vid ANU. Han till\u00e4gger att objektet ses p\u00e5 bilder tagna under ESO:s Schmidt Southern Sky Survey, ett kartl\u00e4ggningsprojekt som inleddes 1980, men att den inte identifierades som en kvasar f\u00f6rr\u00e4n \u00e5rtionden senare.<\/p>\n\n\n\n<p>Att hitta kvasarer kr\u00e4ver noggranna observationella data \u00f6ver stora delar av himlen. De resulterande dataseten \u00e4r s\u00e5 stora att astronomer ofta anv\u00e4nder maskininl\u00e4rningsmodeller f\u00f6r att analysera dem och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt s\u00e4rskilja kvasarer fr\u00e5n andra himmelsobjekt. Men dessa modeller tr\u00e4nas med data f\u00f6r k\u00e4nda objekt vilket begr\u00e4nsar potentiellt intressanta objekt till s\u00e5dana som liknar de redan k\u00e4nda. Om en kvasar \u00e4r betydligt mer ljusstark \u00e4n andra som har observerats kan metoden missa den och klassificera den som en stj\u00e4rna ganska n\u00e4ra jorden.<\/p>\n\n\n\n<p>En automatiserad analys av data fr\u00e5n Europeiska rymdorganet ESA:s Gaiasatellit missade J0529-4351 p\u00e5 detta s\u00e4tt eftersom den ans\u00e5gs vara f\u00f6r ljus f\u00f6r att vara en kvasar, och f\u00f6reslog att objektet ist\u00e4llet var en stj\u00e4rna. Forskarna identifierade den som en avl\u00e4gsen kvasar s\u00e5 sent som f\u00f6rra \u00e5ret med hj\u00e4lp av observationer med ANU:s 2,3-metersteleskop vid Siding Springobservatoriet i Australien. Att identifiera denna kvasar som den mest ljusstarka som man k\u00e4nner till kr\u00e4vde dock st\u00f6rre teleskop och m\u00e4tningar med ett mer exakt instrument. <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/vlt-instr\/x-shooter\/\">Spektrografen X-shooter<\/a> vid ESO:s <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/\">VLT<\/a> i den chilenska Atacama\u00f6knen bidrog med avg\u00f6rande data.<\/p>\n\n\n\n<p>Det mest snabbv\u00e4xande svarta h\u00e5let i v\u00e4rldshistorien blir ett perfekt m\u00e5l f\u00f6r <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/vlt-instr\/gravity+\/\">GRAVITY+<\/a>, en uppgradering av ESO:s VLT Interferometer (<a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/teles-instr\/paranal-observatory\/vlt\/vlti\/\">VLTI<\/a>). Detta instrument konstruerades f\u00f6r att <a href=\"https:\/\/www.eso.org\/public\/announcements\/ann24002\/\">noggrant m\u00e4ta massan<\/a> hos svarta h\u00e5l, inklusive s\u00e5dana p\u00e5 stora avst\u00e5nd fr\u00e5n jorden. Dessutom kommer ESO:s Extremely Large Telescope (ELT), ett 39 meter stort teleskop som nu konstrueras i Atacama\u00f6knen, g\u00f6ra identifikation och karakt\u00e4risering av m\u00e4rkliga objekt som detta l\u00e4ttare.<\/p>\n\n\n\n<p>Att hitta och studera avl\u00e4gsna supermassiva svarta h\u00e5l kan ge ledtr\u00e5dar till n\u00e5gra av de stora fr\u00e5gor vi har om det unga universumet, som n\u00e4r de svarta h\u00e5len och deras v\u00e4rdgalaxer bildades och utvecklades. Men det \u00e4r inte den enda anledningen till varf\u00f6r Christian Wolf s\u00f6ker efter dem. \u201cPersonligen s\u00e5 gillar jag sj\u00e4lva letandet\u201d s\u00e4ger han. \u201cUnder n\u00e5gra minuter varje dag k\u00e4nner jag mig som ett barn igen, som att vara p\u00e5 skattjakt, och nu drar jag nytta av allt jag l\u00e4rt mig sedan dess\u201d.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Lite Zwicky-PR skadar aldrig<\/h2>\n\n\n\n<p>Den kontroversielle astronomen och astrofysikern<strong>  Fritz Zwicky<\/strong> &#8211; han som kunde f\u00e5tt ett antal nobelpris men aldrig fick det &#8211; har blivit n\u00e4stan synonym med ett av den nutida astronomins mest framg\u00e5ngsrika s\u00f6kprojekt n\u00e4r det g\u00e4ller supernovor. W-bloggens specielle kompis <strong>Jesper Sollerman<\/strong> kunde inte l\u00e5ta bli att tipsa oss om denna PR-film fr\u00e5n b\u00f6rjan av februari i \u00e5r: <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Discoveries with the Zwicky Transient Facility\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/JATbg70NZms?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Fint zoombes\u00f6k hos moderskeppet<\/h2>\n\n\n\n<p>Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet, moderskeppet i v\u00e5r astronomiska community i landet, g\u00e4stas h\u00e4rn\u00e4st av <strong>Jessica Abbott<\/strong> som f\u00f6rel\u00e4ser p\u00e5 temat &#8220;F\u00f6rest\u00e4llningar om habitat i rymden&#8221;:  Hur har man t\u00e4nkt kring m\u00f6jligheten till liv i rymden de senaste 150 \u00e5ren? Hur ser en biolog idag p\u00e5 utsikterna till uppt\u00e4ckten av utomjordiskt liv? <\/p>\n\n\n\n<p>Jessica \u00e4r universitetslektor i evolution\u00e4r ekologi vid Lunds universitet, k\u00e4nd bland annat fr\u00e5n SVT:s \u201dFr\u00e5ga Lund\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Tid:<\/em>\u00a0tisdag 20 februari, kl 19:00<br><em>Plats:<\/em>\u00a0S\u00e4nds via Zoom.<br><em>Hitta dit:<\/em>\u00a0L\u00e4nk och teknisk information meddelas ett par dagar i f\u00f6rv\u00e4g till dem som skrivit upp sig p\u00e5\u00a0<a href=\"https:\/\/www.astronomiska.se\/e-postlista-for-medlemsinfo\/\">epostlistan f\u00f6r medlemsinformation<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/livirymden-1024x353-1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"353\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/livirymden-1024x353-1.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-95082\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/livirymden-1024x353-1.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/livirymden-1024x353-1-300x103.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/livirymden-1024x353-1-768x265.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p>Nyligen bes\u00f6kte professor\u00b4n oss p\u00e5 v\u00e5r seniorf\u00f6rening i Malm\u00f6, Skogshill d\u00e4r jag bor, och st\u00e4llde sig sj\u00e4lv och oss andra fr\u00e5gan: Tror apor p\u00e5 Gud?<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">FN synar satellithotet<\/h2>\n\n\n\n<p>En gruppering inom FN har nu kommit s\u00e5 l\u00e5ngt att hotet mot astronomin fr\u00e5n diverse ljusf\u00f6rorenande satellitprojekt kommit upp p\u00e5 dagordningen:<a href=\" https:\/\/www.iau.org\/news\/pressreleases\/detail\/iau2401\/?lang\"> https:\/\/www.iau.org\/news\/pressreleases\/detail\/iau2401\/?lang<\/a><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Hon fick Caroline Herschel-medaljen<\/h2>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignright size-full\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/94878844-c9cc-4cf4-9599-705b8e7b69ca.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"200\" height=\"133\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/02\/94878844-c9cc-4cf4-9599-705b8e7b69ca.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-95084\"\/><\/a><\/figure><\/div>\n\n\n<p>Den s\u00e5 kallade Caroline Herschel-medaljen, som delas ut gemensamt \u00f6msevis av tyska och brittiska tungviktare (Royal Astronomical Society, Astronomische Gesellschaft), g\u00e5r 2024 till v\u00e4lk\u00e4nda Max Planck-astronomen <strong>Linda J Tacconi. <\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Utdelning p\u00e5 brittiska ambassaden i Berlin i slutet av mars.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-left\"><a href=\"https:\/\/astronomische-gesellschaft.de\/en\/News\/outstanding-role-in-astronomy-caroline-herschel-medal-awarded-to-linda-j-tacconi\" title=\"\">Alla fakta h\u00e4r.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kvasarnytt fr\u00e5n ESO: Astronomer identifierar rekordobjekt Med hj\u00e4lp av Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har astronomer karakt\u00e4riserat en kvasar och funnit att den inte bara \u00e4r den ljusaste av sitt slag utan \u00e4ven ett av de mest lumin\u00f6sa objekten som n\u00e5gonsin observerats. Kvasarer \u00e4r de ljusa k\u00e4rnorna i avl\u00e4gsna galaxer och f\u00e5r sin&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/02\/19\/nr-13-2024\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 13 2024<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95046"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=95046"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95046\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95086,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95046\/revisions\/95086"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=95046"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=95046"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=95046"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}