{"id":95146,"date":"2024-02-29T12:45:12","date_gmt":"2024-02-29T11:45:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=95146"},"modified":"2024-02-29T12:45:39","modified_gmt":"2024-02-29T11:45:39","slug":"nr-17-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/02\/29\/nr-17-2024\/","title":{"rendered":"Nr 17 2024"},"content":{"rendered":"\n

Astronomer hittar vatten d\u00e4r nya planeter bildas<\/h2>\n\n\n\n

Ett internationellt forskarlag har hittat vatten\u00e5nga runt en ung solliknande stj\u00e4rna, exakt i de omr\u00e5den d\u00e4r planeter nu kan vara p\u00e5 v\u00e4g att bildas. Forskarnas studie visar hur vatten kan p\u00e5verka utvecklingen av ett planetsystem \u2013 precis som det gjorde i v\u00e5rt eget solsystem f\u00f6r flera miljarder \u00e5r sedan. Uppt\u00e4ckten har m\u00f6jliggjorts av instrument som har utvecklats bland annat p\u00e5 Chalmers.<\/p>\n\n\n\n

Studien, som publiceras idag (29.2) i\u00a0Nature Astronomy<\/em>, avsl\u00f6jar att stj\u00e4rnan\u00a0HL Tauri<\/em>\u00a0omges av minst tre g\u00e5nger s\u00e5 mycket vatten som i alla jordens hav. Vatten\u00e5ngan finns i den inre delen av en skiva av gas och stoft som omger stj\u00e4rnan. HL Tauri \u00e4r bara en miljon \u00e5r gammal, och ligger 450 ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden i stj\u00e4rnbilden Oxen.<\/p>\n\n\n\n

Forskarnas resultat pekar ut omr\u00e5den d\u00e4r vatten\u00e5ngan kan p\u00e5verka den kemiska sammans\u00e4ttningen i de planeter som kan bildas runt stj\u00e4rnan. Stoftkornen i skivan utg\u00f6r fr\u00f6n f\u00f6r planetbildning, genom att de kolliderar och klumpar ihop sig till allt st\u00f6rre kroppar som kretsar runt stj\u00e4rnan. Astronomerna tror att stoftpartiklarna f\u00e4ster b\u00e4ttre vid varandra i de omr\u00e5den d\u00e4r det \u00e4r tillr\u00e4ckligt kallt f\u00f6r vattnet att frysa \u2013 en idealisk plats f\u00f6r planetbildning.<\/p>\n\n\n\n

Tidigare har det inte varit m\u00f6jligt att kartl\u00e4gga hur vatten \u00e4r f\u00f6rdelat i en stabil och sval gas- och stoftskiva runt en ung stj\u00e4rna \u2013 den typ av skiva som erbjuder de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r planetbildning runt stj\u00e4rnor. Men nu g\u00e5r det att g\u00f6ra med superteleskopet Alma <\/em>i Chile.<\/p>\n\n\n\n

De nya observationerna gjordes med radiomottagare f\u00f6r tv\u00e5 olika frekvensomr\u00e5den \u2013 band 5 och 7. Almas band 5-mottagare har utvecklats vid Onsala rymdobservatorium p\u00e5 Chalmers, med bidrag fr\u00e5n European Southern Observatory (ESO).<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Alma \u00e4r den enda anl\u00e4ggningen i v\u00e4rlden som kan observera f\u00f6rdelningen av vatten i en sval planetbildande skiva, s\u00e4ger Wouter Vlemmings,<\/strong> professor i radioastronomi p\u00e5 Chalmers och medf\u00f6rfattare till studien. Tack vare band 5-mottagarna kan Alma nu observera i ett nytt frekvensomr\u00e5de, med huvudsyftet att just detektera och avbilda vatten i v\u00e5r del av universum.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Ett internationellt forskarlag har identifierat vatten\u00e5nga i en gas- och stoftskiva runt en ung stj\u00e4rna, exakt i de omr\u00e5den d\u00e4r planeter kan vara p\u00e5 v\u00e4g bildas. De bl\u00e5 omr\u00e5dena i bilden visar vatten\u00e5nga, i de nya observationerna som gjorts med teleskopet Alma. N\u00e4ra centrum av skivan och den unga stj\u00e4rnan \u00e4r gasen varmare och ljusare. Omr\u00e5dena i r\u00f6tt har observerats tidigare med Alma och visar f\u00f6rdelningen av stoft runt stj\u00e4rnan.
Bild: Alma (ESO\/NAOJ\/NRAO)\/S. Facchini m. fl.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Astronomer hittar vatten d\u00e4r nya planeter bildas Ett internationellt forskarlag har hittat vatten\u00e5nga runt en ung solliknande stj\u00e4rna, exakt i de omr\u00e5den d\u00e4r planeter nu kan vara p\u00e5 v\u00e4g att bildas. Forskarnas studie visar hur vatten kan p\u00e5verka utvecklingen av ett planetsystem \u2013 precis som det gjorde i v\u00e5rt eget solsystem f\u00f6r flera miljarder \u00e5r… L\u00e4s mer »Nr 17 2024<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95146"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=95146"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95146\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95151,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95146\/revisions\/95151"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=95146"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=95146"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=95146"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}