{"id":95171,"date":"2024-03-04T09:59:44","date_gmt":"2024-03-04T08:59:44","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=95171"},"modified":"2024-03-04T09:59:46","modified_gmt":"2024-03-04T08:59:46","slug":"nr-19-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/03\/04\/nr-19-2024\/","title":{"rendered":"Nr 19 2024"},"content":{"rendered":"\n

Ny supersimulering av hur galaxer bildas<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan d\u00f6k Lunds universitet upp med nedanst\u00e5ende hyperintressanta pressmeddelande<\/a>, f\u00f6rfattat av Johan Joelsson<\/strong>. Santi Roca-F\u00e1brega <\/strong>g\u00e4stades oss p\u00e5 ASTB i slutet av november:<\/p>\n\n\n\n

Astronomer kan med hj\u00e4lp av superdatorer simulera hur galaxer bildats \u00e4nda sedan Big Bang f\u00f6r 13,8 miljarder \u00e5r sedan fram till idag. Men det finns en rad felk\u00e4llor. En internationell forskargrupp, ledd av Lunds universitet och Seoul National University, har i \u00e5tta \u00e5r anv\u00e4nt hundra miljoner datortimmar f\u00f6r att r\u00e5da bot p\u00e5 dessa.<\/p>\n\n\n\n

Under det senaste \u00e5rtiondet har det gjorts stora framsteg n\u00e4r det kommer till datorsimuleringar som p\u00e5 ett realistiskt s\u00e4tt kan ber\u00e4kna hur galaxer bildas. Dessa kosmologiska simuleringar \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av var galaxer, stj\u00e4rnor och planeter kommer ifr\u00e5n. Dock p\u00e5verkas f\u00f6ruts\u00e4gelserna fr\u00e5n s\u00e5dana modeller av begr\u00e4nsningar i simuleringarnas uppl\u00f6sning samt antaganden om en rad faktorer, s\u00e5 som exploderande stj\u00e4rnor, galaktiska utfl\u00f6den och stj\u00e4rnr\u00f6relser. F\u00f6r att minimera felk\u00e4llorna och f\u00e5 fram s\u00e4krare simuleringar har 160 forskare fr\u00e5n 60 l\u00e4ros\u00e4ten \u2013 under ledning av Santi Roca-F\u00e1brega<\/strong> vid Lunds universitet, Ji-hoon Kim<\/strong> vid Seoul National University och Joel R. Primack <\/strong>vid University of California \u2013 samarbetat och presenterar nu resultaten av sin f\u00f6rsta supersimulering.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Bildk\u00e4lla: Pressreleasen fr\u00e5n LU<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u2013 F\u00f6r att g\u00f6ra framsteg mot en teori om galaxbildning \u00e4r det avg\u00f6rande att j\u00e4mf\u00f6ra resultat och koder fr\u00e5n olika simuleringar. Detta har vi nu gjort genom att f\u00f6ra samman konkurrerande kodgrupper bakom v\u00e4rldens b\u00e4sta galaxsimulatorer i ett slags supersimulator, s\u00e4ger Santi Roca-F\u00e1brega, forskare i astrofysik.<\/p>\n\n\n\n

Nu publiceras tre artiklar fr\u00e5n detta samarbete, de s\u00e5 kallade CosmoRun-simuleringarna, i den vetenskapliga tidskriften\u00a0The Astrophysical Journal<\/em>. I dessa har forskarna analyserat bildandet av en galax med samma massa som Vintergatan. Simuleringen utg\u00e5r fr\u00e5n samma astrofysikaliska antaganden om ultraviolett bakgrundsstr\u00e5lning, gasavkylning, uppv\u00e4rmning samt stj\u00e4rnbildning. Med hj\u00e4lp av de nya resultateten kan forskarna sl\u00e5 fast att skivgalaxer som Vintergatan har bildats mycket tidigt i universums historia, helt i linje med observationer fr\u00e5n James Webb-teleskopet. De har ocks\u00e5 hittat en metod s\u00e5 att antalet satellitgalaxer \u2013 galaxer som kretsar kring st\u00f6rre galaxer \u2013 \u00f6verensst\u00e4mmer med observationer. Dessutom har forskarlaget avsl\u00f6jat hur gasen som omger galaxer \u00e4r nyckeln bakom realistiska simuleringar, snarare \u00e4n antalet och f\u00f6rdelningen av stj\u00e4rnor, n\u00e5got som tidigare varit standard.<\/p>\n\n\n\n

\"Datorsimulering<\/figure>\n\n\n\n

En del av det simulerade universumet. I mitten f\u00f6ds en galax genom gas som senare f\u00f6rvandlas till stj\u00e4rnor. Hela processen tar miljarder \u00e5r men simuleras p\u00e5 bara n\u00e5gra m\u00e5nader i superdatorer. Foto: The AGORA Collaboration<\/em><\/p>\n\n\n\n

\u2013 Arbetet har p\u00e5g\u00e5tt under de senaste \u00e5tta \u00e5ren och inneburit k\u00f6rning av hundratals simuleringar och anv\u00e4ndning av hundra miljoner timmar p\u00e5 superdatoranl\u00e4ggningar, s\u00e4ger Santi Roca-F\u00e1brega.<\/p>\n\n\n\n

Nu forts\u00e4tter resan mot att ytterligare f\u00f6rfina simuleringarna kring galaxbildningen. F\u00f6r varje teknisk landvinning hoppas Santi Roca-F\u00e1berga och hans kollegor kunna l\u00e4gga nya pusselbitar till den svindlande fr\u00e5gan kring universums och galaxernas f\u00f6delse och utveckling.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Det h\u00e4r \u00e4r startskottet f\u00f6r s\u00e4krare simuleringar av galaxbildning som i sin tur hj\u00e4lper oss att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 v\u00e5r hemgalax Vintergatan, s\u00e4ger Santi Roca-F\u00e1brega.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rutom Lunds universitet har ett 60-tal l\u00e4ros\u00e4ten och organisationer deltagit i arbetet.<\/p>\n\n\n\n

Studien publiceras som tre artiklar i The Astrophysical Journal,<\/em> h\u00e4r som e-print-versioner via ArXiv:<\/p>\n\n\n\n

\nhttps:\/\/arxiv.org\/abs\/2402.06202\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n
\nhttps:\/\/arxiv.org\/abs\/2402.05392\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n
\nhttps:\/\/arxiv.org\/abs\/2402.05246\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ny supersimulering av hur galaxer bildas F\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan d\u00f6k Lunds universitet upp med nedanst\u00e5ende hyperintressanta pressmeddelande, f\u00f6rfattat av Johan Joelsson. Santi Roca-F\u00e1brega g\u00e4stades oss p\u00e5 ASTB i slutet av november: Astronomer kan med hj\u00e4lp av superdatorer simulera hur galaxer bildats \u00e4nda sedan Big Bang f\u00f6r 13,8 miljarder \u00e5r sedan fram till idag. Men… L\u00e4s mer »Nr 19 2024<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95171"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=95171"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95171\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95180,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95171\/revisions\/95180"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=95171"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=95171"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=95171"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}