![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/20240323__07A9641-5.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\n<\/p>\n\n\n\n
Tv\u00e5 b\u00f6cker som varmt rekommenderas<\/h2>\n\n\n\n
W-bloggen bad Kjell Werner<\/strong>, v\u00e5r gamle ASTB:are (sekreterare i m\u00e5nga \u00e5r) recensera tv\u00e5 b\u00f6cker han l\u00e5nat p\u00e5 Malm\u00f6 stadsbibliotek:<\/p>\n\n\n\n \u201dIs God a Mathematician?\u201d<\/em>av Mario Livio, 2009.<\/p>\n\n\n\n Mario Livio<\/strong> \u00e4r forskare inom astrofysik och kosmologi och har skrivit flera b\u00f6cker om matematik ur olika aspekter.<\/p>\n\n\n\n Den h\u00e4r boken tar upp den intressanta fr\u00e5gan ifall alla de matematiska samband filosofer, matematiker och vetenskapsm\u00e4n uppt\u00e4ckt g\u00f6mmer en djupare sanning om naturens uppbyggnad. Kan det vara s\u00e5 att de matematiska formlerna ligger \u2019inb\u00e4ddade\u2019 i naturen, eftersom de s\u00e5 v\u00e4l beskriver materiens uppf\u00f6rande, eller \u00e4r det bara s\u00e5 att m\u00e4nniskan har uppfunnit matematiska samband som r\u00e5kar g\u00e5 att applicera p\u00e5 olika f\u00f6reteelser i naturen?<\/p>\n\n\n\n Livio citerar bl.a. Einstein,<\/strong> som en g\u00e5ng undrade: \u201dHur \u00e4r det m\u00f6jligt att matematik, en produkt av m\u00e4nskligt t\u00e4nkande, oberoende av erfarenhet, \u00e4r s\u00e5 utomordentligt v\u00e4l anpassad till den fysiska verkligheten?\u201d<\/p>\n\n\n F\u00f6r att diskutera de h\u00e4r tankarna beskriver Livio matematikens utveckling fr\u00e5n Pythagoras <\/strong>och Platon<\/strong>, via Descartes, Kepler <\/strong>och Newton <\/strong>till Russell, G\u00f6del och Tegmark<\/strong>, hela tiden med ett \u00f6ga p\u00e5 deras \u00e5sikter ifall matematiken \u00e4r en \u201duppt\u00e4ckt\u201d eller \u201duppfinning\u201d.<\/p>\n\n\n\n Speciellt noterar Livio tv\u00e5 aspekter p\u00e5 matematikens f\u00f6rm\u00e5ga att beskriva naturen omkring oss.<\/p>\n\n\n\n Den f\u00f6rsta kallar han den \u2019aktiva\u2019 och inneb\u00e4r att vetenskapen hittat samband som f\u00f6rklarar observerade fenomen, t.ex. Newtons r\u00f6relselagar och Maxwells elektromagnetiska ekvationer.<\/p>\n\n\n\n Den andra aspekten kallar han den \u2019passiva\u2019 och, anser Livio, \u00e4r den mest anm\u00e4rkningsv\u00e4rda. Den teoretiska matematiken har utvecklat vackra formler och samband, vilka man inte trodde hade n\u00e5gon praktisk till\u00e4mpning. Emellertid har m\u00e5nga av dessa, decennier och ibland \u00e5rhundranden senare, visat sig perfekt beskriva nya vetenskapliga uppt\u00e4ckter. Livio menar att det inte finns n\u00e5got entydigt svar p\u00e5 fr\u00e5gan var matematiken kommer ifr\u00e5n, men citerar avslutningsvis Bernard Russell, som sagt att s\u00e5dana fr\u00e5gor b\u00f6r studeras, inte f\u00f6r att ge ett definitivt svar (vilket oftast \u00e4r om\u00f6jligt), utan f\u00f6r att det ger oss \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else och vidgat perspektiv p\u00e5 universums storhet.<\/p>\n\n\n Om tidens uppkomst<\/em> av Thomas Hertog, 2023<\/p>\n\n\n\n Thomas Hertog <\/strong>\u00e4r professor i teoretisk fysik och tidigare n\u00e4ra samarbetspartner med Stephen Hawking.<\/strong> Hertog deltog aktivt i Hawkings arbete fr\u00e5n 1998 och till dennes d\u00f6d 2018. Parallellt med beskrivningen av de olika teorierna och deras bakgrund ger Hertog oss glimtar av Hawkings oerh\u00f6rda drivkraft, nyfikenhet, intelligens och humor.<\/p>\n\n\n\n Det g\u00e5r inte att p\u00e5 n\u00e5gra rader sammanfatta dessa djupsinniga och revolutionerande teorier, s\u00e5 jag n\u00f6jer mig med att lista n\u00e5gra nyckelbegrepp.<\/p>\n\n\n\n N\u00e5gra utsagor jag s\u00e4rskilt f\u00e4ste mig vid:<\/p>\n\n\n\n Boken speglar Hawkings sant m\u00e4nskliga perspektiv och avslutas med hans avskedbudskap som bl.a. s\u00e4ndes ut i rymden: Det \u00e4r inte kul att bli en gammal brun dv\u00e4rg i Vintergatans stj\u00e4rnmyller. Framf\u00f6r allt \u00e4r det ensamt. Hubble-forskarna har dragit slutsatsen att m\u00e5nga bruna dv\u00e4rgar (de \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n Jupiter men blir inte inte energialstrande stj\u00e4rnor) b\u00f6rjar sitt liv i par men under \u00e5rmiljonernas lopp splittras de och blir solit\u00e4rer.<\/p>\n\n\n\n Pressrelisen h\u00e4r.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" J\u00e4tteutbrott p\u00e5 solen I g\u00e5r 23.3 pl\u00e5tade Bengt R\u00f6nde vid 14-tiden denna j\u00e4ttegrupp solfl\u00e4ckar p\u00e5 solytan: Gruppen \u00e4r 200 000 km bred, som drygt halva avst\u00e5ndet mellan jorden och m\u00e5nen. Maffigt, h\u00e4lsar Bengt. Tv\u00e5 b\u00f6cker som varmt rekommenderas W-bloggen bad Kjell Werner, v\u00e5r gamle ASTB:are (sekreterare i m\u00e5nga \u00e5r) recensera tv\u00e5 b\u00f6cker han l\u00e5nat p\u00e5 Malm\u00f6 stadsbibliotek: \u201dIs God a Mathematician?\u201dav Mario Livio, 2009. Mario Livio \u00e4r forskare inom… L\u00e4s mer »Nr 23 2024<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95295"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=95295"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95295\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95307,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95295\/revisions\/95307"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=95295"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=95295"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=95295"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n
Ja, i vissa fall har formlerna antytt fenomen, som borde g\u00e4lla och som sedan verkligen visat sig st\u00e4mma!
N\u00e5gra exempel: Riemanns arbeten kring 1850 med icke-euklidisk geometri visade sig ge Einstein de verktyg han beh\u00f6vde f\u00f6r utvecklandet av sin relativitetsteori. Vandermondes teori om knutar p\u00e5 1700-talet kunde f\u00f6rklara egenskaper hos Dna-molekyler och utveckla id\u00e9er om str\u00e4ngteori inom kvantfysiken!<\/p>\n\n\n\n<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n
Hans bok \u00e4r en svindlande och ibland inte helt l\u00e4ttsm\u00e4lt genomg\u00e5ng av de senaste teorierna inom kvantfysik, tidens och universums uppkomst och utveckling, kvantgravitation samt observat\u00f6rens betydelse f\u00f6r hur v\u00e5rt universum kan uppfattas.<\/p>\n\n\n\n\n
\n
\u201dN\u00e4r vi betraktar jorden fr\u00e5n rymden ser vi oss sj\u00e4lva som en enhet. Vi ser enheten, inte skiljelinjerna. Det \u00e4r en enkel bild och dess budskap \u00e4r \u00f6vertygande: en planet, en m\u00e4nsklighet. V\u00e5ra enda gr\u00e4nser \u00e4r v\u00e5rt s\u00e4tt att betrakta oss sj\u00e4lva. Vi m\u00e5ste bli v\u00e4rldsmedborgare.
L\u00e5t oss arbeta tillsammans f\u00f6r att g\u00f6ra den framtiden till en plats vi vill bes\u00f6ka.\u201d<\/p>\n\n\n\nEnsamma gamlingar i Vintergatan<\/h2>\n\n\n\n