{"id":9536,"date":"2010-12-15T18:01:42","date_gmt":"2010-12-15T17:01:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9536"},"modified":"2010-12-16T10:07:44","modified_gmt":"2010-12-16T09:07:44","slug":"nr-231-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/15\/nr-231-2010\/","title":{"rendered":"Nr 231 2010"},"content":{"rendered":"<h2>Chalmers satsar p\u00e5 export<\/h2>\n<figure id=\"attachment_9537\" aria-describedby=\"caption-attachment-9537\" style=\"width: 552px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/alma-chajnantor-690-X-330-px.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-9537\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/alma-chajnantor-690-X-330-px.jpg\" alt=\"\" width=\"552\" height=\"264\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/alma-chajnantor-690-X-330-px.jpg 690w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/alma-chajnantor-690-X-330-px-300x143.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 552px) 100vw, 552px\" \/><\/a><figcaption id=\"caption-attachment-9537\" class=\"wp-caption-text\">Uppst\u00e4llningen i Chile. Foto: ALMA<\/figcaption><\/figure>\n<p style=\"text-align: left;\">Svensk spetskunskap och dito framkantsteknik \u00e4r eftertraktad, bevisat av att v\u00e4rldens just nu k\u00e4nsligaste mottagare f\u00f6r radiov\u00e5gor med v\u00e5gl\u00e4ngd kring 1,5 millimeter har levererats fr\u00e5n Chalmers till det internationella ALMA-observatoriet i norra Chile. Den svenska tekniken \u00e4r en viktig del i den framtida utrustningen f\u00f6r  observatoriet ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array), en  gigantisk uppst\u00e4llning av slutligen 66 antenner i Atacama\u00f6knen.<\/p>\n<p>Detta <a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/sv\/nyheter\/Sidor\/Svensk-mottagare-ska-jaga-universums-vatten-i-Chile.aspx\" target=\"_self\">ber\u00e4ttar en release fr\u00e5n Chalmers,<\/a> ur vilken saxas f\u00f6ljande:<\/p>\n<p><strong>\u221a Att v\u00e4l p\u00e5 plats i Atacama-\u00f6knen<\/strong>, 5000 meter \u00f6ver havet, kommer mottagaren att g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r forskare att kartl\u00e4gga vatten i v\u00e5r n\u00e4rmaste del av universum.<\/p>\n<p><strong> \u221a Att den kommer att ge en helt ny bild<\/strong> av de mest avl\u00e4gsna galaxerna.<\/p>\n<p><strong>\u221a Att Chalmersgruppen \u00e4r ett av\u00a0 sex forskarteam<\/strong> i v\u00e4rlden som f\u00e5tt kontrakt att ta fram mottagare till ALMA.<\/p>\n<p><strong>\u221a Att mottagaren utnyttjar den mycket torra luften<\/strong> p\u00e5 ALMA:s observationsplats  f\u00f6r att klara n\u00e5got som tidigare varit f\u00f6rbeh\u00e5llet rymdsonder: att  observera str\u00e5lning fr\u00e5n vattenmolekyler i v\u00e5r galax och bortom den.<\/p>\n<p><strong>\u221a Att med Chalmers mottagare p\u00e5 plats <\/strong>kommer ALMA att kunna g\u00f6ra skarpare  bilder \u00e4n n\u00e5gonsin av vatten i rymden. Ut\u00f6ver dess betydelse f\u00f6r liv  spelar vatten en viktig roll i bildandet av stj\u00e4rnor och planetsystem.<\/p>\n<p>&#8211; Onsala rymdobservatorium och Chalmers spelar en nyckelroll i att utveckla den teknik som kommer att leda till viktiga uppt\u00e4ckter om v\u00e5rt kosmiska ursprung, s\u00e4ger Hans Olofsson, professor i astronomi vid Chalmers och f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Onsala rymdobservatorium.<\/p>\n<p>L\u00e4nkar med central information:<br \/>\n<a href=\"http:\/\/www.almaobservatory.org\/\" target=\"_self\">ALMA:s internationella hemsida<\/a> och <a href=\" http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/astronomy\/teles-instr\/alma.html\" target=\"_self\">ALMA p\u00e5 svenska hos ESO<\/a>:<br \/>\n<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/inside-tap-water-ph0625.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-9539\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/inside-tap-water-ph0625-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"105\" height=\"105\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/inside-tap-water-ph0625-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/inside-tap-water-ph0625-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/inside-tap-water-ph0625.jpg 682w\" sizes=\"(max-width: 105px) 100vw, 105px\" \/><\/a>Om vatten i kosmos finns naturligtvis mycket att s\u00e4ga. Molekylerna finns i de interstell\u00e4ra molnen som is vid typiska temper som minus 250 gr C och \u00e4r ju med i f\u00f6rspelet kring protostj\u00e4rnors tillkomst. N\u00e5n forskare p\u00e5st\u00e5r att tunna H2O-skikt fungerar som tv\u00e4ttsvampar, i vars h\u00e5ligheter kolmonoxid och andra molekyler kan kila in och sen tar, i takt med att partikelklumpar b\u00f6rjar formas, fysiken med magnetf\u00e4lt och kemin \u00f6ver.<\/p>\n<p>I slutet av 90-talet v\u00e4ckte det viss munterh&#8230; , jag menar uppm\u00e4rksamhet, n\u00e4r vattenmolekyler uppt\u00e4cktes p\u00e5 &#8211; solen! Visserligen i form av \u00e5nga i relativt svala solfl\u00e4ckar, men i alla fall.<\/p>\n<h2>Praktfullt &#8220;cykelhjul&#8221; \u00f6ver Malm\u00f6<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/3702_Ksryrihjul.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-9549\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/3702_Ksryrihjul-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"105\" height=\"105\" \/><\/a>Aprop\u00e5 solhalon \u00f6ver Stockholms horisont (se f\u00f6rra bloggen), s\u00e5 kunde i g\u00e5r kv\u00e4ll\u00a0 observanta Malm\u00f6bor se en praktfull m\u00e5nhalo, ett rej\u00e4lt &#8220;cykelhjul&#8221; som mina \u00f6gon i Kvarnby (= Anna-Mi Wendel) inrapporterar.<\/p>\n<p>M\u00e5nhalon har precis som solhalon med ljusbrytningar i hexagonala iskristaller att g\u00f6ra, f\u00f6retr\u00e4desvis i h\u00f6gt bel\u00e4gna cirrusmoln.<\/p>\n<p>Radien vid en perfekt m\u00e5nhalo ska ha en vinkel p\u00e5 22 grader.<\/p>\n<h2>F\u00f6rsta \u00d6resunds-flygningen&#8230;<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/ThoseMagnificentMen_1162.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-9564\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/ThoseMagnificentMen_1162.jpg\" alt=\"\" width=\"145\" height=\"178\" \/><\/a>&#8230; 1910 var ju ingenting att fira tyckte Malm\u00f6 kommun och sabbade veteranflygarnas stolta planer i somras. Men vi kan i alla fall l\u00e4sa om Robert Svendsens pionj\u00e4rflygning i <em>Limhamniana 2010<\/em>, \u00e5rsboken f\u00f6r Limhamns Museif\u00f6renng, i vilken min gamle KvP-kollega S-O Gunnarsson ber\u00e4ttar den sp\u00e4nnande storyn och dragkampen mellan den tidens fantastiska m\u00e4n och deras flygande maskiner. Till sist drog danske Svendsen l\u00e4ngsta str\u00e5et och gratulerades efter\u00e5t av sin svenske konkurrent, flygarbaronen Carl Cederstr\u00f6m, med orden:<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">&#8211; God dag, din j\u00e4vel. Det g\u00f6r mig ont att du kom f\u00f6rst, men du ska ha tack \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r ditt d\u00e5d,<\/span><\/p>\n<p>Ett uttalande fullt i klass med Harlow Shapleys n\u00e4r han fick brevet av Edwin Hubble i vilket denne skrev om sin cepheiduppt\u00e4ckt i M31:<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">&#8211; H\u00e4r \u00e4r brevet som har f\u00f6rst\u00f6rt mitt universum!<\/span><\/p>\n<p><strong>PS.<\/strong><\/p>\n<p>Julkul i hemmabion:<em> Those Magnficient Men in their Flying Machines<\/em> \u00e4r fortfarande en av de allra roligaste filmer jag sett, tack vare sk\u00e5disar som Terry-Thomas, Robert Morley, Gert Fr\u00f6be et al.<span style=\"text-decoration: underline;\"> <\/span>Magnifikt! B\u00f6r v\u00e4l numera \u00e4ven finnas i Blu-Ray?<span style=\"text-decoration: underline;\"><br \/>\n<\/span><\/p>\n<h2>Werner Aspenstr\u00f6ms annorlunda stj\u00e4rndikt<\/h2>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/IG_081230_4058.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-9553 alignleft\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/IG_081230_4058.jpg\" alt=\"\" width=\"243\" height=\"362\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/IG_081230_4058.jpg 485w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/IG_081230_4058-202x300.jpg 202w\" sizes=\"(max-width: 243px) 100vw, 243px\" \/><\/a><\/span>Harry Martinson var inte helt ensam inom den svenska lyriken att fascineras av astronomi. S\u00e5 ock Werner Aspenstr\u00f6m.<\/p>\n<p>S\u00e5 h\u00e4r lyder Aspenstr\u00f6ms dikt <em>Israpport<\/em> (ing\u00e5r i den postumt utgivna diktsamlingen med samma namn 1997):<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">S\u00e4ngliggande, tjudrad med tv\u00e5 slangar,<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">f\u00f6rs\u00f6ker jag f\u00f6rest\u00e4lla mig o\u00e4ndligheten.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">Jag lyfter av taket p\u00e5 sjukhuset<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">som astronomen nattetid \u00f6ppnar observatoriets kupol.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">Evigheten har inte \u00e4ndrat sig mycket<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">sedan jag sist hade den i tankarna:<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">vith\u00e5rig, utan rynkor, varken man eller kvinna.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">L\u00e5ngt ute p\u00e5 o\u00e4ndlighetens isvidd<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">ser astronomen n\u00e5gon n\u00e4rma sig.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">Det \u00e4r hans hustru, hon andas lugnt.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">\u00c4ven det hon b\u00e4r i handen andas,<\/span><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\">ett br\u00f6d, nybakat, med korinter i.<\/span><\/p>\n<h2>Nu \u00e4r det jul igen i rymden<\/h2>\n<p>W-bloggens vice Christian Vestergaard har korpgluggarna \u00f6ppna och tipsar om f\u00f6ljande hyperaktuella motiv:<\/p>\n<div>I konstellationen Enh\u00f6rningen &#8211; ca 10 grader \u00f6ster  om Betelgeuse &#8211; kan man studera b\u00e5de Julgranshopen,  Konnebulosan. b\u00e5da med namnet NGC 2264, R\u00e4vp\u00e4lsnebulosan samt  Sn\u00f6flingehopen &#8211; den sistn\u00e4mnda endast i infrar\u00f6tt.<\/div>\n<div>&#8211; Bilden, tagen av ESO i Chile, fann jag p\u00e5 <a href=\"http:\/\/www.utahskies.org\/news\/2008\/12\/christmasTreeClusterParanal.jpg\" target=\"_self\">den  amerikanska\u00a0sajten\u00a0utahskies.org <\/a>som bek\u00e4mpar problemet med  ljusf\u00f6roreningarna<span style=\"font-family: Arial; font-size: x-small;\">.<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/christmasTreeClusterParanal.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-9545 aligncenter\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/christmasTreeClusterParanal.jpg\" alt=\"\" width=\"512\" height=\"586\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/christmasTreeClusterParanal.jpg 800w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/12\/christmasTreeClusterParanal-262x300.jpg 262w\" sizes=\"(max-width: 512px) 100vw, 512px\" \/><\/a><\/span><\/div>\n<div>\n<h2>UFO-syndromet synat<\/h2>\n<p>Senaste <em>Popul\u00e4r Astronomi<\/em> granskar \u00e4ven UFO-fenomenet och utv\u00e4rderingen av Peter Ekberg har jag ingenting emot. \u00c4nda sen jag l\u00e4ste George Adamskis b\u00f6cker p\u00e5 50-talet har jag undrat: Varf\u00f6r bes\u00f6kte utomjordingarna alltid Adamski, som bodde vid foten av Mount Palomar, men aldrig astronomerna p\u00e5 v\u00e4rldens st\u00f6rsta\u00a0 observatorium n\u00e5gra mil l\u00e4ngre bort? Var de s\u00e5 korkade att de fl\u00f6g 1000-tals ljus\u00e5r f\u00f6r att snubbla \u00f6ver m\u00e5lsn\u00f6ret och missa att prata med Edwin Hubble, Alan Sandage, Fritz Zwicky m fl?<\/p>\n<h2>Niels Bohr-artikeln&#8230;<\/h2>\n<\/div>\n<div>.. i W-bloggen 222 ligger nu i tv\u00e5 varianter uppe t h. Det \u00e4r bara att klicka in sig.<\/div>\n<div><span style=\"font-family: Arial; font-size: x-small;\"><br \/>\n<\/span><\/div>\n<div><span style=\"font-family: Arial; font-size: x-small;\">Ohahhahaha<br \/>\n<\/span><\/div>\n<div><span style=\"font-family: Arial; font-size: x-small;\"><span style=\"font-family: Palatino Linotype; color: #000080;\"> <\/span><\/span><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Chalmers satsar p\u00e5 export Svensk spetskunskap och dito framkantsteknik \u00e4r eftertraktad, bevisat av att v\u00e4rldens just nu k\u00e4nsligaste mottagare f\u00f6r radiov\u00e5gor med v\u00e5gl\u00e4ngd kring 1,5 millimeter har levererats fr\u00e5n Chalmers till det internationella ALMA-observatoriet i norra Chile. Den svenska tekniken \u00e4r en viktig del i den framtida utrustningen f\u00f6r observatoriet ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array),&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/15\/nr-231-2010\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 231 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9536"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9536"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9536\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9577,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9536\/revisions\/9577"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9536"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9536"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9536"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}