{"id":95469,"date":"2024-04-17T18:34:57","date_gmt":"2024-04-17T16:34:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=95469"},"modified":"2024-04-17T18:36:37","modified_gmt":"2024-04-17T16:36:37","slug":"nr-32-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/04\/17\/nr-32-2024\/","title":{"rendered":"Nr 32 2024"},"content":{"rendered":"\n

Popul\u00e4r Astronomis chefredakt\u00f6r disputerar<\/h2>\n\n\n\n

Katrin Ros<\/strong>, som \u00e4r redakt\u00f6r f\u00f6r Popul\u00e4r Astronomi<\/em>, samlar krafterna inf\u00f6r sin doktorshandling som l\u00e4ggs fram i Lund 26 april kl 13.00-16.00. Plats:Lundmarksalen i “gamla” Astronomihuset.<\/p>\n\n\n\n

Avhandlingen b\u00e4r titeln “The role of ice in planet formation” och finns att l\u00e4sa i Lunds universitets forskningsportal.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Fakultetens opponent \u00e4r Doctor Sebastiaan Krijt,<\/strong> University of Exeter, UK.<\/p>\n\n\n\n

Som vanligt numera ing\u00e5r i avhandlingen \u00e4ven en popul\u00e4rvetenskaplig sammanfattning – p\u00e5 svenska! Den \u00e5terkommer vi till.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Bildkl\u00e4lla: X.com<\/em><\/p>\n\n\n\n

En tid d\u00e5 naturvetenskap och kultur gick hand i hand<\/h2>\n\n\n\n

\u00c4nnu en ny bok fr\u00e5n Bengt Gustavsson<\/strong>: N\u00e4rda av samma l\u00e4ngtan <\/em>(Fri Tankes f\u00f6rlag).<\/p>\n\n\n\n

Vi saxar fr\u00e5n f\u00f6rlagets pressrelis:<\/p>\n\n\n\n

Hur kom det sig att konst och vetenskap utvecklades samtidigt och explosionsartat i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet? Banbrytande vetenskapliga uppt\u00e4ckter skedde j\u00e4msides med en nydanande kreativitet inom bildkonsten och litteraturen. I en ny bok utforskar f\u00f6rfattaren och astronomen Bengt Gustavsson <\/strong>hur \u00f6msesidiga influenser mellan konst och vetenskap kom till uttryck.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 Min f\u00f6rhoppning \u00e4r att den h\u00e4r boken kan locka n\u00e5gon att se n\u00e4rmare p\u00e5 de konstverk som jag kommer att ber\u00f6ra. Eller att g\u00e5 in i de fascinerande teoriv\u00e4rldar som \u00f6ppnades under de f\u00f6rsta decennierna av 1900-talet. Och kanske kan vi f\u00e5 syn p\u00e5 nya f\u00f6rbindelser mellan konsterna och vetenskaperna, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt hj\u00e4lpa till att \u00f6verbrygga den klyfta som olyckligtvis delat v\u00e5r verklighet\u201d, s\u00e4ger Bengt Gustavsson.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n


I b\u00f6rjan av 1900-talet revolutionerades konsten och vetenskapen p\u00e5 samma g\u00e5ng. Modernismen som svepte genom litteraturen, musiken och bildkonsten sammanf\u00f6ll med den vetenskapliga omv\u00e4lvning som kvantmekaniken och relativitetsteorin innebar. Inom konsten f\u00f6rs\u00f6kte kubisterna f\u00f6rmedla en fj\u00e4rde dimension och sp\u00e5r av relativitetsteorin kunde anas i tidsf\u00f6rskjutningarna i James Joyce\u2019s <\/strong>Ulysses<\/strong><\/em>. Gav tidsandan upphov till en l\u00e4ngtan som n\u00e4rde b\u00e5de Albert<\/strong> Einsteins, Virginia Woolfs, Pablo Picassos<\/strong> och Arnold<\/strong> Sch\u00f6nbergs<\/strong> arbeten?
<\/p>\n\n\n\n

I astronomen Bengt Gustafssons flyh\u00e4nta studie \u00f6ver en radikal brytningstid m\u00f6ter vi f\u00f6rfattare, fysiker, konstn\u00e4rer, komposit\u00f6rer och astronomer i f\u00e4rd med att frig\u00f6ra sin skaparkraft fr\u00e5n traditionens bindningar. Det nya pekade mot det ok\u00e4nda. I f\u00f6rs\u00f6ken att f\u00e5nga det i ord och bilder slogs en tillf\u00e4llig bro \u00f6ver klyftan mellan kulturerna, den humanistiska och den naturvetenskapliga, d\u00e4r pionj\u00e4rernas v\u00e4gar korsade varandra.<\/p>\n\n\n\n

Ny Vens\u00e4song f\u00f6r Tycho<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5ra v\u00e4nner p\u00e5 Tycho Brahe-museet p\u00e5 Ven flaggar f\u00f6r den nya s\u00e4songen<\/a>, som drar ig\u00e5ng 1 maj.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Webinar om Musks satelliter (bl a)<\/h2>\n\n\n\n

EAS, den europeiska astronomiorganisationen, har sen 2019 engagerats i kampen f\u00f6r en m\u00f6rkare natthimmel med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 Starlink-konstellationernas negativa inflytande. Nu flaggar EAS f\u00f6r ett webinar i \u00e4mnet, tipsar Jesper Sollerman<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

Webinariet \u00e4ger rum 7 maj och alla i den astronomiska communityn \u00e4r v\u00e4lkomna att titta in om och lyssna p\u00e5 den europeiska expertisen p\u00e5 omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

F\u00f6ranm\u00e4lan h\u00e4r:

<\/em>https:\/\/unige.zoom.us\/webinar\/register\/WN_dE1LzL1QSWSbMovrFE37sQ#\/registration<\/a><\/p>\n\n\n\n

PS.<\/strong>

Samtidigt kan ber\u00e4ttas att EAS speciella Tycho Brahe<\/strong>-medalj f\u00f6r 2024 tilldelats Prof. Francesco Pepe<\/strong> (University of Geneva, Switzerland) f\u00f6r dennes spektroskopiska uppfinningar vilket m\u00f6jligg\u00f6r uppt\u00e4ckten och studier av exoplaneter med liten massa.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Popul\u00e4r Astronomis chefredakt\u00f6r disputerar Katrin Ros, som \u00e4r redakt\u00f6r f\u00f6r Popul\u00e4r Astronomi, samlar krafterna inf\u00f6r sin doktorshandling som l\u00e4ggs fram i Lund 26 april kl 13.00-16.00. Plats:Lundmarksalen i “gamla” Astronomihuset. Avhandlingen b\u00e4r titeln “The role of ice in planet formation” och finns att l\u00e4sa i Lunds universitets forskningsportal. Fakultetens opponent \u00e4r Doctor Sebastiaan Krijt, University of Exeter, UK.… L\u00e4s mer »Nr 32 2024<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95469"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=95469"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95469\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95493,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95469\/revisions\/95493"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=95469"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=95469"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=95469"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}