{"id":95559,"date":"2024-04-29T17:05:50","date_gmt":"2024-04-29T15:05:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=95559"},"modified":"2024-04-29T17:05:51","modified_gmt":"2024-04-29T15:05:51","slug":"nr-34-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/04\/29\/nr-34-2024\/","title":{"rendered":"Nr 34 2024"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Webb bryter ny mark &#8211; igen<\/h2>\n\n\n\n<p>\u00c4nnu en g\u00e5ng har Webb-teleskopet visat sin kvalitet: de skarpaste infrar\u00f6dbilderna hittills av den ikoniska H\u00e4sthuvudnebulosan i Orions stj\u00e4rnbild.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 den v\u00e4stra sidan av molekylmolnet kallat Orion B syns H\u00e4sthuvudet, som ligger ca 1300 ljus\u00e5r bort och in i Vintergatan. Fr\u00e5n b\u00f6rjan, om uttrycket till\u00e5ts, skapades nebulosan av ett kollapsande interstell\u00e4rt moln och lyser tack vare ljuset fr\u00e5n en n\u00e4rliggande mycket het stj\u00e4rna. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-7.png\"><img decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"402\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-7-1024x402.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-95575\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-7-1024x402.png 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-7-300x118.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-7-768x302.png 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/image-7.png 1280w\" sizes=\"(max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/a><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Bildk\u00e4llor: ESA\/Euclid\/Euclid Consortium\/NASA, image processing by J.-C. Cuillandre (CEA Paris-Saclay), G. Anselmi, NASA, ESA, and the Hubble Heritage Team (AURA\/STScI), ESA\/Webb, CSA, K. Misselt (University of Arizona) and A. Abergel (IAS\/University Paris-Saclay, CNRS), M. Zamani (ESA\/Webb)<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Mycket har h\u00e4nt h\u00e4r under \u00e5rmiljonernas lopp. Gasmolnen runt H\u00e4sthuvudet har f\u00f6rtunnats och uppl\u00f6sts, ett \u00f6de som \u00e4ven kommer att drabba sj\u00e4lva H\u00e4sthuvudets mera h\u00e5rda struktur. Livsl\u00e4ngden f\u00f6r H\u00e4sthuvudet uppskattas till ca fem miljoner \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p>Webbs IR-bilder fokuserar i detalj p\u00e5 aldrig tidigare observerade, miniskeenden p\u00e5 den upplysta randen av nebulositeten, h\u00e4r \u00e4r stark ultraviolett stj\u00e4rnstr\u00e5lning motorn bakom det vi ser.<\/p>\n\n\n\n<p>Webbs \u00a0<a href=\"https:\/\/esawebb.org\/about\/instruments\/miri\/\">MIRI<\/a>&#8211; \u00a0<a href=\"https:\/\/esawebb.org\/about\/instruments\/nircam-niriss\/\">NIRCam<\/a>-instrument\u00a0\u00e4r flitigt utnyttjade.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/esawebb.org\/news\/weic2411\/?lang\" title=\"\"> Hela pressrelisen h\u00e4r med bilder och videos..<\/a><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-embed is-type-video is-provider-youtube wp-block-embed-youtube wp-embed-aspect-16-9 wp-has-aspect-ratio\"><div class=\"wp-block-embed__wrapper\">\n<div class=\"nv-iframe-embed\"><iframe title=\"Pan: Horsehead Nebula (NIRCam image)\" width=\"1200\" height=\"675\" src=\"https:\/\/www.youtube.com\/embed\/Rj5D7IhUgZY?feature=oembed\" frameborder=\"0\" allow=\"accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share\" referrerpolicy=\"strict-origin-when-cross-origin\" allowfullscreen><\/iframe><\/div>\n<\/div><\/figure>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Bildk\u00e4lla: ESA\/Webb, NASA, CSA, K. Misselt (University of Arizona) and A. Abergel (IAS\/University Paris-Saclay, CNRS)<br>Music: Stellardrone &#8211; Twilight<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Vad f\u00e5r vi g\u00f6ra i rymden?<\/h2>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/avsnitt\/vad-far-vi-gora-i-rymden?fbclid=iwzxh0bgnhzw0cmtaaar2sdanremqu67dhzfssu-sq2yrjkkmn6_plzasadkfyb0kt0m2nccso6o4_aem_atb1r4x2i2arznybd-oqo_y5zl3rbycegwmymxf-wq4xfstnuqr03czu1inrt-a0vixpqcqebe4alrk6mlma-eis\" title=\"\">I radions Filosofiska rummet <\/a>diskuterades f\u00f6r en tid sedan vad vi f\u00e5r g\u00f6ra och inte g\u00f6ra i rymden.<a href=\"https:\/\/sverigesradio.se\/avsnitt\/vad-far-vi-gora-i-rymden\" title=\"\"> <\/a><\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e4nniskan \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att kolonisera rymden. M\u00e4ngder av satelliter skjuts upp, det finns planer p\u00e5 att \u00f6ppna gruvor p\u00e5 asteroider, inr\u00e4tta baser p\u00e5 m\u00e5nen och skicka m\u00e4nniskor till Mars. H\u00e4r finns stora intressen som r\u00f6r naturresurser, forskning, kommunikationer och s\u00e4kerhet. Vad har vi r\u00e4tt att g\u00f6ra i rymden, och vem ska f\u00e5 del av rymdens tillg\u00e5ngar?<\/p>\n\n\n\n<p>Vad h\u00e4nder om vi hittar liv d\u00e4rute? Vilka r\u00e4ttigheter har det livet, och vad g\u00f6r en s\u00e5dan uppt\u00e4ckt med v\u00e5r bild av oss sj\u00e4lva?<\/p>\n\n\n\n<p>Medverkande:<strong>&nbsp;Erik Persson<\/strong>, docent i filosofi vid Lunds universitet och forskningsinstitutet RISE och&nbsp;<strong>Sandra Siljestr\u00f6m<\/strong>, astrobiolog vid forskningsinstitutet RISE<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Limerick om Tyko<\/h2>\n\n\n\n<p>Dagens (29.4) namn \u00e4r Tyko, som han  ju ocks\u00e5 stavade sitt namn ibland, och dagen till \u00e4ra har <strong>Rolf Edling <\/strong>specialdiktat denna anakronistiska dikt om Ven-astronomen:<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\">Med kikaren st\u00e4lld p\u00e5 ett st\u00e4ll<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\">kollar Tyko sin himmel var kv\u00e4ll.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\">Han har numera som nes<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\">fin silverprotes<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\">den riktiga r\u00f6k i duell.<\/p>\n\n\n\n<p>Vari best\u00e5r anakronismen? Vi t\u00e4nker inte p\u00e5 &#8220;nes&#8221; som expertisen p\u00e5 forna spr\u00e5k s\u00e4kert godk\u00e4nner. N\u00e4, det \u00e4r en annan fallgrop!<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-full\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/images-kopia.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"259\" height=\"194\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/04\/images-kopia.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-95586\"\/><\/a><\/figure><\/div>\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Tycho Brahe-krogen i Landskrona<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Webb bryter ny mark &#8211; igen \u00c4nnu en g\u00e5ng har Webb-teleskopet visat sin kvalitet: de skarpaste infrar\u00f6dbilderna hittills av den ikoniska H\u00e4sthuvudnebulosan i Orions stj\u00e4rnbild. P\u00e5 den v\u00e4stra sidan av molekylmolnet kallat Orion B syns H\u00e4sthuvudet, som ligger ca 1300 ljus\u00e5r bort och in i Vintergatan. Fr\u00e5n b\u00f6rjan, om uttrycket till\u00e5ts, skapades nebulosan av ett&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/04\/29\/nr-34-2024\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 34 2024<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95559"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=95559"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95559\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95587,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95559\/revisions\/95587"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=95559"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=95559"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=95559"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}