{"id":95629,"date":"2024-05-09T19:00:00","date_gmt":"2024-05-09T17:00:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=95629"},"modified":"2024-05-10T16:02:16","modified_gmt":"2024-05-10T14:02:16","slug":"nr-36-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/05\/09\/nr-36-2024\/","title":{"rendered":"Nr 36 2024"},"content":{"rendered":"\n

Kunglig glans n\u00e4r v\u00e5ra astronauter kom till tals<\/h2>\n\n\n\n

Lite lokalpatriotism, men det \u00e4r klart att vi \u00e4r glada \u00f6ver att det nya danska kungaparet valde att f\u00f6rst bes\u00f6ka Sverige p\u00e5 ett statsbes\u00f6k. De b\u00e4gge kungaparen m\u00f6tte h\u00e4rom dan v\u00e5ra svensk-danska astronauter, och d\u00e5 s\u00e5g det ut s\u00e5 h\u00e4r under bes\u00f6ket p\u00e5 KTH, Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan: Kungaparen fick tr\u00e4ffa de svenska astronauterna Christer Fuglesang<\/strong> och Marcus Wand<\/strong>t samt den danske astronauten Andreas Mogensen<\/strong> f\u00f6r samtal om rymdforskningens och rymdteknikens roll f\u00f6r en h\u00e5llbar framtid. Skolminister Lotta Edholm<\/strong> och Danmarks utrikesminister Lars L\u00f8kke Rasmussen<\/strong> deltog ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Rektor Anders S\u00f6derholm<\/strong> h\u00e4lsade v\u00e4lkommen. Efter tal av skolminister <\/strong>Lotta Edholm och utrikesminister Lars L\u00f8kke Rasmussen f\u00f6ljdeett panelsamtal med astronauterna, med Hannes Eder \u00d6hrstr\u00f6m som moderator. Samtalet hade rubriken \u201dSpace Technology as a Driver for Sustainable Transformation\u201d.
Kungliga Tekniska h\u00f6gskolan<\/a><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

N\u00e5n g\u00e5ng hoppas vi p\u00e5 ett danskt kungabes\u00f6k p\u00e5 Ven.<\/p>\n\n\n\n

Storm P:s astronomi<\/h2>\n\n\n\n

Mer danskt! Tack till Christian Vestergaard<\/strong>, som fyndat ett par Storm P-teckningar med n\u00e5n sorts astronomiskt inneh\u00e5ll. <\/p>\n\n\n\n

W-bloggen har en gammal klockark\u00e4rlek till Robert Storm Petersen<\/strong> och ett par g\u00e5nger bes\u00f6kte vi hans hus i Frederiksberg p\u00e5 70-talet – huset stod fryst efter hans bortg\u00e5ng 1949. P\u00e5 plats var fortfarande alla hans tavlor, hans pipor, i arkiven ett 40 000-tal teckningar m m. Den d\u00e5varande Storm P-experten Jens Bing<\/strong> blev god v\u00e4n och fick s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00e4ven hederstiteln \u00c5rets Gammeldansk av Gammeldanskens V\u00e4nner i Malm\u00f6 med omnejder. Jens ledde Storm P-museet under dess f\u00f6rsta \u00e5r ute p\u00e5 Frederiksberg, ett hus som tidigare tj\u00e4nstgjort som likkistemagasin. Storm P:s “!fluer” \u00e4r legendariska.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

<\/a><\/a><\/p>\n\n\n\n

Webb siktar in sig p\u00e5 klipplanet med atmosf\u00e4r<\/h2>\n\n\n\n

James Webb-maskineriet har avlockat sten-och exoplaneten 55 Cancri e atmosf\u00e4riska gaser (CO2 och CO), vilket ses som ett genombrott. Ex:ot ligger 41 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n\n\n\n

” This is the best evidence to date for the existence of a rocky planet atmosphere outside our Solar System”, lyder en sammanfattning i pressrelisen.<\/p>\n\n\n\n

Bakom rapporten<\/a> A secondary atmosphere on the rocky Exoplanet 55 Cancri e<\/em> st\u00e5r \u00e4ven Stockholmsastronomerna Jayshil Patel <\/strong>och  Alexis Brandeker<\/strong>. Grattis! <\/p>\n\n\n\n

M\u00f6tet mellan konst och vetenskap i tidigmodern tid<\/h2>\n\n\n\n

Jesper Sollerman<\/strong> tipsar om ett tv\u00e4rvetenskapligft, astrronomi-humanistiskt m\u00f6te i form av boken Displays of learning. Studies in early modern art and science by Inga Elmqvist S\u00f6derlund<\/em> – en samling av hennes fr\u00e4msta publikationer, men \u00e4ven tidigare opublicerade artiklar.<\/p>\n\n\n

\n
\"Omslaget<\/figure><\/div>\n\n\n

Fr\u00e5n pressrelisen<\/a> fr\u00e5n Stockholms universitet saxar vi rubb och stubb:<\/p>\n\n\n\n

Displays of learning<\/em> \u00e5terspeglar forskaren och kuratorn Inga Elmqvist S\u00f6derlunds<\/strong> (1967\u20132017) intresse f\u00f6r den tidigmoderna str\u00e4van efter kunskap, makt och kontroll. Konstvetarna Peter Gillgren, Merit Laine<\/strong> och M\u00e5rten Snickare<\/strong> st\u00e5r f\u00f6r urvalet av texterna och har \u00e4ven f\u00e4rdigst\u00e4llt en del av materialet.<\/p>\n\n\n\n

Konstvetaren Inga Elmqvist S\u00f6derlund forskade om relationen mellan konst och naturvetenskap under tidigmodern tid, framf\u00f6r allt p\u00e5 1600-talet. Det var en tid n\u00e4r den moderna vetenskapen v\u00e4xte fram och manifesterades i nya byggnader, konstverk och illustrationer.<\/p>\n\n\n\n

\u2013 M\u00e4rkligt nog \u00e4r det inte s\u00e5 m\u00e5nga historiker som arbetat med de h\u00e4r fr\u00e5gorna. Dagens naturvetare verkar inte s\u00e5 intresserade av sin historia, konsthistoriker arbetar mest med andra material och vetenskapshistoriker har ofta varit upptagna med det skrivna ordet snarare \u00e4n det visuella. D\u00e4rf\u00f6r var hennes forskning unik och det k\u00e4ndes viktigt att f\u00e5 en bra sammanst\u00e4llning av det hon \u00e5stadkommit, s\u00e4ger Peter Gillgren,<\/strong> professor i konstvetenskap. <\/p>\n\n\n\n

Under tidigmodern tid stod fr\u00e5gor om konst och vetenskap n\u00e4ra varandra. Konstkammare, bibliotek och platser f\u00f6r vetenskapliga experiment uppf\u00f6rdes och utsmyckades med referenser till klassisk och samtida l\u00e4rdom. I Displays of learning<\/em> utvecklas s\u00e5dana teman, exempelvis i relation till den konstkammare som drottning Kristina<\/strong> inr\u00e4ttade vid Kungliga slottet i mitten av 1600-talet samt det f\u00f6rsta observatoriet i Stockholm, byggt cirka 100 \u00e5r senare. Genom detaljerade analyser och ett antal konkreta exempel \u2013 bokillustrationer, vetenskapliga instrument, samlingar, byggnader och milj\u00f6er \u2013 belyses m\u00f6tet mellan konst och vetenskap under 1600- och 1700-talet.<\/p>\n\n\n\n

\"Teckning<\/p>\n\n\n\n

Stj\u00e4rnbilden Hercules i Johannes Bayers himmelsatlas Uranometria fr\u00e5n 1603. Sidan 115 i Displays of Learning.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Peter Gillgren igen:
\u2013Visualisering och visuell representation har alltid varit viktigt f\u00f6r naturvetenskaperna och \u00e4r det fortfarande idag. Sambandet mellan konst och teknik \u00e4r inte s\u00e5 strakt som under tidigmodern tid men kanske \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 framv\u00e4xt igen. Ett exempel \u00e4r forskningen om m\u00e4nniskans hj\u00e4rna och den estetiska erfarenhetens betydelse, den s\u00e5 kallade neuroestetiken. Det \u00e4r en forskning som idag bedrivs inom s\u00e5v\u00e4l hj\u00e4rnforskning som estetik och inom de enskilda estetiska \u00e4mnena. \u00c4ven enskilda konstn\u00e4rer inspireras av och arbetar med liknande fr\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n

\"Inga<\/p>\n\n\n\n

Inga Elmqvist S\u00f6derlund (1967\u20132017). Foto: Privat<\/em><\/p>\n\n\n\n

Inga Elmqvist S\u00f6derlund (1967\u20132017) disputerade 2010 med avhandlingen Taking possession of astronomy. Frontispieces and illustrated title-pages in 17th century books on astronomy<\/em>. 1996\u20132013 var hon chef f\u00f6r Observatoriemuseet i Stockholm och fr\u00e5n 2014 akademiforskare vid Konstvetenskapliga institutionen och sedan Institutionen f\u00f6r kultur och estetik vid Stockholms universitet.<\/p>\n\n\n\n

Boken \u00e4r utgiven av Kungl. Vitterhetsakademien och finns fritt tillg\u00e4nglig online och att best\u00e4lla h\u00e4r:<\/p>\n\n\n\n

Kungl. Vitterhetsakademiens hemsida<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kunglig glans n\u00e4r v\u00e5ra astronauter kom till tals Lite lokalpatriotism, men det \u00e4r klart att vi \u00e4r glada \u00f6ver att det nya danska kungaparet valde att f\u00f6rst bes\u00f6ka Sverige p\u00e5 ett statsbes\u00f6k. De b\u00e4gge kungaparen m\u00f6tte h\u00e4rom dan v\u00e5ra svensk-danska astronauter, och d\u00e5 s\u00e5g det ut s\u00e5 h\u00e4r under bes\u00f6ket p\u00e5 KTH, Kungliga Tekniska H\u00f6gskolan:… L\u00e4s mer »Nr 36 2024<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95629"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=95629"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95629\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":95647,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/95629\/revisions\/95647"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=95629"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=95629"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=95629"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}