{"id":9578,"date":"2010-12-16T21:32:04","date_gmt":"2010-12-16T20:32:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9578"},"modified":"2010-12-16T23:43:10","modified_gmt":"2010-12-16T22:43:10","slug":"nr-232-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/16\/nr-232-2010\/","title":{"rendered":"Nr 232 2010"},"content":{"rendered":"

Och \u00f6ver allihopa lyser moder soool!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Betelgeuse i spaceartistens \u00f6gon. Ill: ESO\/L. Cal\u00e7ada<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r vi tittar p\u00e5 de blinkande stj\u00e4rnorna\u00a0 \u00e4r de ljuspunkter f\u00f6r oss. Men de m\u00e5ste ju ha en viss skenbar utstr\u00e4ckning i alla fall, och redan Tycho Brahe f\u00f6rs\u00f6kte sig p\u00e5 att med obev\u00e4pnat \u00f6ga skatta stj\u00e4rnors skenbara storlekar. Han\u00a0 kom fram till 2 b\u00e5gminuter f\u00f6r stj\u00e4rnor av f\u00f6rsta magnituden, och eftersom han aldrig uppt\u00e4ckte n\u00e5gon parallax f\u00f6r stj\u00e4rnorna s\u00e5 ins\u00e5g han <\/strong><\/p>\n

1. att de l\u00e5g ofantligt<\/strong> l\u00e5ngt borta;<\/p>\n

2. att de m\u00e5ste vara ofantligt stora<\/strong> – kanske 2-3 ggr st\u00f6rre \u00e4n banan mellan solen och jorden.<\/p>\n

N\u00e5gra \u00e5rtionden senare kom Galileo Galilei p\u00e5 en briljant teknik: Om man hade ett h\u00e4ngande rep med k\u00e4nd diameter och st\u00e4llde sig bakom denna i riktning mot en stj\u00e4rna och gick tillr\u00e4ckligt l\u00e5ngt bak kunde man se stj\u00e4rnan precis sl\u00e4ckas av repet. Stod man f\u00f6r n\u00e4ra repet, f\u00f6rsvann stj\u00e4rnan. N\u00e5nstans fanns det perfekta l\u00e4get, d\u00e4r stj\u00e4rnan, beroende p\u00e5 observat\u00f6rens \u00f6ga, kunde ses, inte ses. Sen var resten i princip enkel trigonometri, \u00e4ven om Galilei var medveten om en massa felk\u00e4llor (\u00f6gats pupill \u00e4r ju inte en punkt, t ex).<\/p>\n

Resultat f\u00f6r Galilei: Vega,\u00a0\u03b1 Lyrae, visade sig ha en skenbar diameter p\u00e5 5 b\u00e5gsekunder. En avsev\u00e4rd skillnad mot Tychos m\u00e4tning, 24 ggr l\u00e4gre.<\/p>\n

Galilei var p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e4g!<\/p>\n

I dag kan\u00a0 astronomerna p\u00e5 grund av avancerad interferometerteknik m\u00e4ta stj\u00e4rnors skenbara diametrar. Det klassiska fallet i v\u00e5r tid \u00e4r ju Betelgeuse, som inte bara har uppm\u00e4tts utan som dessutom visar sig ha en KRYMPANDE diameter. N\u00e5nstans mellan 0,043-0,056 b\u00e5gsekunder lyder de mest aktuella m\u00e4tningarna, beroende p\u00e5 v\u00e5gl\u00e4ngd. Redan 1920 var Mt Wilson-astronomen A A Michelson sanningen p\u00e5 sp\u00e5ren.<\/p>\n

\u00c4nnu st\u00f6rre utstr\u00e4ckning p\u00e5 himlavalvet har dock Mira-variabeln R Doradus med 0,057 b\u00e5gsekunder.<\/p>\n

Det finns bara en stj\u00e4rna som br\u00e4dar b\u00e5de Betelgeuse och R Dor och det \u00e4r – solen! Med Povel Ramel f\u00e5r det d\u00e4rf\u00f6r bli ovanst\u00e5ende rubrik: “Och \u00f6ver allihopa lyser moder sooool…”<\/p>\n

Nedan en bra bild fr\u00e5n n\u00e4tet som visar vissa k\u00e4nda stj\u00e4rnors skenbara diametrar j\u00e4mf\u00f6rt med en m\u00e4nniska p\u00e5 m\u00e5nen sedd fr\u00e5n jorden.<\/p>\n

Hamal =\u03b1 Arietis.<\/p>\n

\"\"<\/a>
M\u00e4nniskan som alltings m\u00e5tt...<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Tack till Peter<\/h2>\n

Det \u00e4r Peter Linde som \u00e4r administrator f\u00f6r W-bloggen. Och tack vare Peter uppdateras vi och moderniseras hela tiden. Nu finns det ocks\u00e5 en s\u00f6k-m\u00f6jlighet ute i h\u00f6gerspalten. Testa den! Saknar du n\u00e5tt, s\u00e5 skrik till.<\/p>\n

P\u00e5 andra sidan jordklotet<\/h2>\n

\"\"<\/a>Fr\u00e5n Hua Hin i Thailand rapporterar i dag W-bloggens lokalombud Claes-Allan Lundin att det \u00e4r 95 procents luftfuktighet och en 35-36 grader i skuggan-<\/p>\n

– Man kan f\u00f6r fan inte ens spela golf, ber\u00e4ttar en luttrad och lagom svettig “Ludde” vid drinken under parasollen.<\/p>\n

Storm p\u00e5 Saturnus<\/h2>\n

Gasj\u00e4ttarna \u00e4r oroliga just nu, och senast \u00e4r det Saturnus som f\u00e5ngat uppm\u00e4rksamheten. Fr\u00e5n den skicklige amat\u00f6ren Anthony Wesley i Australien har tex denna\u00a0 bild g\u00e5tt som en l\u00f6peld bland planetafficinados.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Utbrott p\u00e5 Saturnus. Foto: Anthony Wesley<\/figcaption><\/figure>\n

\n

Mer info p\u00e5 Wesleys sajt iceinspace<\/a>.<\/p>\n

\n

M\u00f6rka gammablixtar – finns dom?<\/h2>\n

Svaret p\u00e5 fr\u00e5gan \u00e4r ja om man med “m\u00f6rka” menar gammablixtar som d\u00e4mpas p\u00e5 grund av stoft och damm mellan jorden och den kraftiga explosionen men vars eftergl\u00f6d \u00e4nd\u00e5 kan studeras.<\/p>\n

Besked om de m\u00f6rka gammalblixtarnas ABC och den sofistikerade tekniken att komma \u00e5t dem ges i en dagsaktuell rapport fr\u00e5n ESO<\/a>.<\/p>\n

Andromeda- astronomins pinuppa (3)<\/h2>\n

Det \u00e4r n\u00e5tt m\u00e4rkligt med\u00a0 de flesta senren\u00e4ssansm\u00e5lares och 1600-talsm\u00e5lares bilder av den fj\u00e4ttrade Andromeda. Som h\u00e4r.\"\"<\/a><\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r Andromeda\u00a0 n\u00e4stan genomg\u00e5ende alltid en brunett? Det finns till och med oljor fr\u00e5n denna tid som visar en blond Andromeda. Men brunetter var tydligen inne som modeller\u00a0 vid denna tid och konstn\u00e4rerna gjorde som Kajsa\u00a0 Warg: De tog vad de hade!<\/p>\n

Ovanst\u00e5ende bild har f\u00f6r \u00f6vrigt skapats av en banbrytare och en magisk ljusm\u00e4stare som hette Van Rijn i efternamn och Rembrandt i f\u00f6rnamn. Belysningen \u00e4r klassiskt “rembrandtsk” och kolla med vilken omsorg han ramat in Andromeda med diverse gr\u00f6nsaker. Och draperier kunde han ocks\u00e5 m\u00e5la! Liksom klippor och stenbumlingar. Detta \u00e4r med andra ord en klassisk komposition.<\/p>\n

Ljuset fr\u00e5n h\u00f6ger – var kommer det ifr\u00e5n? Fullm\u00e5nen till h\u00f6ger?<\/p>\n

Enligt sagan skulle Andromeda \u00e4ven b\u00e4ra n\u00e5n sorts smycken, vilket de flesta\u00a0 m\u00e5lare gl\u00f6mde att komma ih\u00e5g. Men Rembrandt gl\u00f6mde det inte – notera hennes diadem.<\/p>\n

Bilden anses vara fr\u00e5n ca 1631 och h\u00e4nger i\u00a0 Mauritshuis, Haag.<\/p>\n

N\u00e4sta Andromeda blir en svarth\u00e5rig Andromeda!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Och \u00f6ver allihopa lyser moder soool! N\u00e4r vi tittar p\u00e5 de blinkande stj\u00e4rnorna\u00a0 \u00e4r de ljuspunkter f\u00f6r oss. Men de m\u00e5ste ju ha en viss skenbar utstr\u00e4ckning i alla fall, och redan Tycho Brahe f\u00f6rs\u00f6kte sig p\u00e5 att med obev\u00e4pnat \u00f6ga skatta stj\u00e4rnors skenbara storlekar. Han\u00a0 kom fram till 2 b\u00e5gminuter f\u00f6r stj\u00e4rnor av f\u00f6rsta… L\u00e4s mer »Nr 232 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9578"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9578"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9578\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9617,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9578\/revisions\/9617"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9578"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9578"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9578"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}