{"id":9643,"date":"2010-12-18T17:01:11","date_gmt":"2010-12-18T16:01:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9643"},"modified":"2010-12-18T19:37:48","modified_gmt":"2010-12-18T18:37:48","slug":"nr-234-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/18\/nr-234-2010\/","title":{"rendered":"Nr 234 2010"},"content":{"rendered":"

Fullm\u00e5nen i 3-D<\/h2>\n

Det \u00e4r till\u00e5tet att vara lite hemmablind, s\u00e5 varens\u00e5goda – h\u00e4r \u00e4r fullm\u00e5nen i en 3-D-studie. Fram med de klassiska glas\u00f6gonen i 3-D och njut av fotoskicklige fransmannen Laurent Laveder (PixHeaven.net), som anv\u00e4nt sig av olika bilder tagna 2006 och 2007.<\/p>\n

Monsieur Laveder har en egen hemsida, och den finns h\u00e4r: http:\/\/www.laurentlaveder.com\/<\/a>,<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: Laurent Laveder<\/figcaption><\/figure>\n

Ytterligare ett litet nostalgiskt 3-D-bidrag kan jag inte l\u00e5ta bli att f\u00f6rmedla:<\/p>\n

Apollo 17:s landingsplats (= den gula pricken), s\u00f6der om kratern Littrow.<\/p>\n

Apollo 17 var den hittills senaste bemannade m\u00e5nexpeditionen, och \u00e5ret var 1972. Snart 40 \u00e5r sen.<\/p>\n

Den jordbo som senast satt sin fot p\u00e5 m\u00e5nen hette och heter Eugene A Cernan.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

1972… var ens h\u00e4lften av de nu levande jordborna f\u00f6dda d\u00e5? Det tror jag inte.<\/p>\n

W-bloggen vinner terr\u00e4ng<\/h2>\n

\"\"<\/a>Tack till Calle Rockb\u00e4ck (t v) som p\u00e5 sin utomordentligt underh\u00e5llande blogg<\/a> g\u00f6r h\u00e4ftig reklam f\u00f6r W-bloggen.<\/p>\n

Vi tackar \u00f6dmjukast och \u00f6nskar en RIKTIGT GOD JUL och ett RIKTIGT GOTT NTTT \u00c5R till Calle.<\/p>\n

Det \u00e4r roligt att W-bloggen finns med lite h\u00e4r och var i bloggosf\u00e4ren utanf\u00f6r det direkt astronomiska, t ex hos Anna-Mi Wendel, hos Gunnar Bernstrup och… nu Calle!<\/p>\n

Juliga barnb\u00f6cker<\/h2>\n

Julklappstips dan f\u00f6re dan f\u00f6re dan f\u00f6re….<\/p>\n

\"\"<\/a>P\u00e5 pallen placerar sig tre underh\u00e5llande OCH angel\u00e4gna barnb\u00f6cker. Alla b\u00f6r finnas i en som det heter v\u00e4lsorterad bokhandel (reservation med andra ord f\u00f6r Akademibokhandeln).<\/p>\n

1. \u00d6verst p\u00e5 pallen f\u00f6rre tv-meteorologen, idoge milj\u00f6k\u00e4mpen P\u00e4r Holmgrens<\/strong> barnboksdebut med Torstens resa ut i vida v\u00e4rlden <\/em> – en fin liten bok om v\u00e5r hotade v\u00e4rld med\u00a0 djur och natur. F\u00f6rn\u00e4mliga illustrationer av Moa Lundholm. Detta \u00e4r en bok som i samtalstonen mellan gammal (farmor) och ung (sju\u00e5ringen Torsten) mycket p\u00e5minner om Astrid Lindgren och Tove Jansson. Och s\u00e5 reser farmor och Torsten ut i v\u00e4rlden tack vare farmors magiska gungstol. Ett riktigt ufo!!!!\"\"<\/a><\/p>\n

2. Tv\u00e5a…det \u00e4r\u00a0 ofr\u00e5nkomligt, det m\u00e5ste bli Christer Fuglesang<\/strong>, \u00e4ven han barnboksdebutant med Rymdresan<\/em> – \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r det en sympatisk \u00e4ldre person, farbror Albert, som h\u00e5ller i t\u00e5tarna och resan med m\u00e5let – Mars. Illustrerad av Alvaro Tapias.\"\"<\/a><\/p>\n

3. Och trean? <\/strong>Helena Rundgrens\/Maria Beskows\u00a0 Blinka lilla supernova<\/em>. Tidigare omskriven h\u00e4r p\u00e5 W-bloggen.\"\"<\/a><\/p>\n

Jakten p\u00e5 Higgs<\/h2>\n

Kommer den masskapande Higgs-partikeln n\u00e5nsin att hittas? Den l\u00e4ckande LHC-maskinen p\u00e5 CERN skulle egentligen beh\u00f6va ses \u00f6ver under ett \u00e5rs uppeh\u00e5ll, men i fruktan f\u00f6r att amerikanerna med sin Tevatron, som egentligen helt skulle stallas, ska uppt\u00e4cka den g\u00e4ckande masspartikeln, k\u00f6r CERN vidare f\u00f6r halv maskin.<\/p>\n

Som helgens nummer\u00a0 av danska Weekend Avisen<\/em> fr\u00e5gar: G\u00f6mmer sig partikeln i Europa eller i USA?<\/p>\n

Om den nu \u00f6verhuvud taget finns.<\/p>\n

Stj\u00e4rnstr\u00f6mmar och NGC 1055<\/h2>\n
\"\"<\/a>
NGC1055. Foto: Ken Crawford<\/figcaption><\/figure>\n

Christian Vestergaards kompis borta i Californien Ken Crawfordf forts\u00e4tter att producera fantastiska Deep Sky-bilder<\/a>.<\/p>\n

Ken \u00e4r ett typexempel p\u00e5 en “s\u00e5 kallad” amat\u00f6rastronom som \u00e4r snubblande n\u00e4ra att kunna skriva yrkesastronom p\u00e5 sitt visitkort; hans bilder anv\u00e4nds t ex av Max Planck Institutets toppforskare David Martinez-Delgado, som jobbar med stj\u00e4rnstr\u00f6mmar mellan galaxer, stj\u00e4rnstr\u00e5k i vintergatornas haloklot som \u00e4r ett ett resultat av galaxer som genom gravitationen g\u00e5tt ihop f\u00f6r miljontals \u00e5r sen.<\/p>\n

NGC1055 \u00e4r en typisk s\u00e5n galax d\u00e4r stj\u00e4rnstr\u00f6mmar kan ses, och en rapport\u00a0 i \u00e5r av Martinez-Delgado et al<\/em> har typiskt nog titeln Stellar Tidal Streams in Spiral Galaxies of the Local Volume:\u00a0 A Pilot Survey with Modest Aperture Telescopes<\/a>. S\u00e5 vi kan ju r\u00e4kna med att fram\u00f6ver, n\u00e4r pilotstudien avklarats, kommer ytterligare bidrag fr\u00e5n amat\u00f6rerna.<\/p>\n

Med “local volume” menas galaxer, om jag f\u00f6rst\u00e5tt det r\u00e4tt, som ligger inom ett avst\u00e5nd p\u00e5 10 Mpc fr\u00e5n den lokala galaxhopen (i vilken ju Vintergatan och Andromedagalaxen \u00e4r de tongivande och Stora och Lilla Magellanska molnen utg\u00f6r sm\u00e5krafset)).<\/p>\n

NGC1055 uppt\u00e4cktes fr\u00e5n allra f\u00f6rsta b\u00f6rjan av William Herschel under hans nebulosasvepningar i Slough, England ja ja.<\/p>\n

Intensiv stj\u00e4rnbildning<\/h2>\n

Med hj\u00e4lp av Herschel Space Telecope (3,5 m) har ett brittisklett internationellt astronomteam nu visat att redan f\u00f6r 11 miljarder \u00e5r\u00a0 sen, inte ens 4 miljardr \u00e5r efter Big Bang, stod stj\u00e4rnskapandet i de f\u00f6rsta magnifika galaxerna h\u00f6gst\u00a0 p\u00e5 dagordningen. Takten i stj\u00e4rnf\u00f6dslarna var betydligt h\u00f6gre \u00e4n vi\u00a0 tidigare trott, och som vanligt f\u00e5r en massa l\u00e4rob\u00f6cker dras tillbaka och skrivas om.<\/p>\n

\u221a<\/span> Skandalen i K\u00f6penhamn<\/h2>\n

Det \u00e4r obegripligt att fuskare och fifflare f\u00e5r h\u00e5lla p\u00e5 i det akademiska vetenskapssamh\u00e4llet. K\u00f6penhamns universitet skakas just nu av den utdragna skandalen med Milena Penkowa, och universitetsledningens trov\u00e4rdighet p\u00e5 andra sidan Sundet kan verkligen diskuteras.<\/p>\n

Sydsvenskan har f\u00f6rs\u00f6kt att s\u00e4tta dit universitetsrektorn i Lund i h\u00f6st, men misslyckats. Skillnaden \u00e4r att de danska medierna gr\u00e4vde djupt innan de slog till. Sydsvenskan slarvade bet\u00e4nkligt och det blev en massa halvkv\u00e4dna visor av alltihop. Mycket v\u00e4sen f\u00f6r ingenting.<\/p>\n

Inom astronomin \u00e4r vi gudskelov befriade fr\u00e5n fifflande personer. Eller….? Jag har i tidigare bloggar skrivit om st\u00f6lden ur dv\u00e4rgplanetuppt\u00e4ckaren\u00a0 Mike Browns och hans kollegers datamaterial, men visst \u00e4r detta undantag fr\u00e5n regeln.<\/p>\n

Jag vill ha min naivitet oanfr\u00e4tt i beh\u00e5ll!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Fullm\u00e5nen i 3-D Det \u00e4r till\u00e5tet att vara lite hemmablind, s\u00e5 varens\u00e5goda – h\u00e4r \u00e4r fullm\u00e5nen i en 3-D-studie. Fram med de klassiska glas\u00f6gonen i 3-D och njut av fotoskicklige fransmannen Laurent Laveder (PixHeaven.net), som anv\u00e4nt sig av olika bilder tagna 2006 och 2007. Monsieur Laveder har en egen hemsida, och den finns h\u00e4r: http:\/\/www.laurentlaveder.com\/,… L\u00e4s mer »Nr 234 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9643"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9643"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9643\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9668,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9643\/revisions\/9668"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9643"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9643"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9643"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}