“Den tanken \u00e4r gammal, att en kompanjon skulle kunna ha ett finger med i spelet n\u00e4r det g\u00e4ller de l\u00e5nga variationerna hos r\u00f6da superj\u00e4ttar. Vad som nu har h\u00e4nt, \u00e4r att det publicerats mera handfasta teorier om hur det kan g\u00e5 till.<\/p>\n\n\n\n
Betelgeuse \u00e4r speciell p\u00e5 s\u00e5 vis, att den r\u00e5kar ligga n\u00e5gorlunda n\u00e4ra oss och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r l\u00e4ttare att studera i detalj \u00e4n dess systerstj\u00e4rnor. Andra r\u00f6da superj\u00e4ttar varierar p\u00e5 likartat s\u00e4tt, med en kortare period p\u00e5 n\u00e5gra hundra dygn och en l\u00e4ngre period p\u00e5 n\u00e5gra tusen dygn. Exempel: CL Carinae, IX Carinae, PZ Cassiopeiae, My Cephei, AZ Cygni, TV Geminorum, Alfa Herculis, W Persei, SU Persei, BU Persei.<\/p>\n\n\n\n
Man kan v\u00e4l p\u00e5 goda grunder anta att bakgrunden till den dubbla periodiciteten \u00e4r ungef\u00e4r densamma i dessa fall som hos Betelgeuse, antingen det handlar om en ok\u00e4nd kompanjon eller n\u00e5got annat. Att ljusminima ibland kan bli ganska djupa \u00e4r inget unikt f\u00f6r just Betelgeuse, bara mindre uppm\u00e4rksammat.<\/p>\n\n\n\n
Snart kommer Betelgeuse att flamma upp som supernova. Och med \u201dsnart\u201d menar astronomer inom hundra tusen \u00e5r eller s\u00e5. Inte inom n\u00e5gra f\u00e5 \u00e5r, vilket m\u00e5nga misstolkat det som. F\u00f6rmodligen kommer hundratals supernovor av ljusstyrka typ Tychos stj\u00e4rna att pryda natthimlen innan Betelgeuse f\u00e5r sitt utbrott.<\/p>\n\n\n\n
Mycket av det vi vet om de l\u00e5nga variationerna hos r\u00f6da superj\u00e4ttar har vi generationer av amat\u00f6rastronomer att tacka f\u00f6r. Utan deras bed\u00f6mningar av magnitud skulle vi knappt ha n\u00e5gon information alls om s\u00e5dana tidsm\u00e4ssigt utdragna processer.”<\/p>\n\n\n\n
Bilder nedan fr\u00e5n pressrelisen p\u00e5 Simons Foundation<\/a> – bildk\u00e4lla Lucy Reading-Ikkanda\/Simons Foundation<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Till Halloween avsl\u00f6jade Europeiska sydobservatoriet (ESO) en bild av en m\u00f6rk nebulosa s<\/a>om ger en illusion av en vargliknande silhuett mot en f\u00e4rgstark kosmisk bakgrund. Den f\u00e5ngades i en stor bild med 283 miljoner pixlar med VLT Survey Telescope (VST) vid ESO:s Paranalobservatorium i Chile, och har f\u00e5tt det passande smeknamnet \u201cM\u00f6rka vargnebulosan\u201d (Dark Wolf Nebula).<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/image.png\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2024\/11\/image-1.png\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nVargen kommer!<\/h2>\n\n\n\n