{"id":96815,"date":"2024-12-17T17:58:56","date_gmt":"2024-12-17T16:58:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=96815"},"modified":"2024-12-18T09:23:10","modified_gmt":"2024-12-18T08:23:10","slug":"nr-76-2024","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2024\/12\/17\/nr-76-2024\/","title":{"rendered":"Nr 76 2024"},"content":{"rendered":"\n

Nu zoomar forskarna in p\u00e5 ett svart h\u00e5ls g\u00e5tfulla str\u00e5lar<\/strong><\/h2>\n\n\n\n

Fr\u00e5n Chalmers kommer denna pressrelis ur vilken vi saxar: F\u00f6rst kom de uppm\u00e4rksammade bilderna av svarta h\u00e5l \u2013 nu \u00e4r projektet Event Horizon Telescope (EHT) redo att avsl\u00f6ja hemligheterna bakom de svarta h\u00e5lens g\u00e5tfulla jetstr\u00e5lar. Nya m\u00e4tningar fr\u00e5n ett Chalmerslett forskarlag visar att EHT kommer att kunna ta bilder av det svarta h\u00e5let i galaxen NGC 1052 och visa hur dess jetstr\u00e5lar bildas. M\u00e4tningarna bekr\u00e4ftar \u00e4ven starka magnetf\u00e4lt n\u00e4ra det svarta h\u00e5lets kant. <\/p>\n\n\n\n

Hur kan supermassiva svarta h\u00e5l skjuta iv\u00e4g galaxl\u00e5nga str\u00f6mmar av h\u00f6genergiska partiklar \u2013 s\u00e5 kallade jetstr\u00e5lar \u2013 n\u00e4stan i ljusets hastighet?  <\/p>\n\n\n\n

M\u00e4tningarna i den nypublicerade studien avsl\u00f6jar dessutom att magnetf\u00e4ltet n\u00e4ra det svarta h\u00e5lets h\u00e4ndelsehorisont \u00e4r cirka 400 g\u00e5nger starkare \u00e4n jordens magnetf\u00e4lt. Forskarna bed\u00f6mer att det kan stoppa material fr\u00e5n att sugas in i det svarta h\u00e5let, vilket i sin tur kan leda till att jetstr\u00e5larna skjuts iv\u00e4g.   <\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n


Anne-Kathrin Baczko, astronom, Onsala rymdobservatorium och institutionen f\u00f6r rymd-, geo- och milj\u00f6vetenskap, Chalmers tekniska h\u00f6gskola<\/em><\/p>\n\n\n\n

Genom detaljerade m\u00e4tningar i centrum av galaxen NGC 1052, som ligger 60 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden, har forskarna tagit ett viktigt steg mot att besvara den fr\u00e5gan. M\u00e4tningarna gjordes av m\u00e5nga olika radioteleskop, d\u00e4ribland 20-metersteleskopet vid Onsala rymdobservatorium. Studien leddes av Chalmersastronomen Anne-Kathrin Baczko<\/strong> och resultaten presenterades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Astronomy & Astrophysics.\u00a0<\/em>\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

\u2013  F\u00f6r ett s\u00e5 ljussvagt och ok\u00e4nt m\u00e5l var vi inte s\u00e4kra p\u00e5 om vi skulle f\u00e5 n\u00e5gra data alls. Men strategin fungerade, s\u00e4rskilt tack vare k\u00e4nsligheten hos det stora radioteleskopet Alma i Chile, och kompletterande data fr\u00e5n m\u00e5nga andra teleskop, s\u00e4ger Anne-Kathrin Baczko vid Onsala rymdobservatorium, Chalmers tekniska h\u00f6gskola.  <\/p>\n\n\n\n

Hon och forskarkollegorna lyfter fram tv\u00e5 faktorer som ger gott hopp om att fram\u00f6ver kunna presentera inzoomade bilder av de g\u00e5tfulla jetstr\u00e5larna: dels lyser det svarta h\u00e5lets omgivning med precis r\u00e4tt frekvens f\u00f6r att kunna registreras av EHT, dels verkar omr\u00e5det d\u00e4r jetstr\u00e5larna bildas vara tillr\u00e4ckligt stort f\u00f6r att kunna avbildas.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

M\u00e4tningarna i den nypublicerade studien avsl\u00f6jar dessutom att magnetf\u00e4ltet n\u00e4ra det svarta h\u00e5lets h\u00e4ndelsehorisont \u00e4r cirka 400 g\u00e5nger starkare \u00e4n jordens magnetf\u00e4lt. Forskarna bed\u00f6mer att det kan stoppa material fr\u00e5n att sugas in i det svarta h\u00e5let, vilket i sin tur kan leda till att jetstr\u00e5larna skjuts iv\u00e4g.\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Bildk\u00e4lla: (Image: Chalmers University of Technology | 3dVision | Johan Bournonville | Anne-Kathrin Baczko)<\/em><\/p>\n\n\n\n

PS. Forskningsartikeln,\u00a0The putative center in NGC 1052<\/em><\/a>, av Anne-Kathrin Baczko (Chalmers) och 286 medf\u00f6rfattare, har publicerats i tidskriften Astronomy & Astrophysics. I forskargruppen ing\u00e5r \u00e4ven Chalmersforskarna John Conway <\/strong>och Michael Lindqvist<\/strong> (b\u00e5da Onsala rymdobservatorium) och Chiara Ceccobello <\/strong>(nu vid AI Sverige).\u00a0\u00a0\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Bengt hade Frida Palm\u00e9r i realskolan<\/h2>\n\n\n\n

En god v\u00e4n till mig, dessutom granne p\u00e5 mitt seniorboende Skogshill i Malm\u00f6, Bengt H\u00e4rnqvist,<\/strong> hade Frida Palm\u00e9<\/strong>r i realskolan n\u00e4r han pluggade i Halmstad i b\u00f6rjan av 1950-talet. Det gick inte s\u00e5 bra f\u00f6r hon gav honom Bc i mattebetyg. “V\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt underk\u00e4nt” tycker Bengt idag.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Bengt H\u00e4rnqvist med sitt realskolebetyg. Foto: W-bloggen<\/em><\/p>\n\n\n\n

Frida Palm\u00e9r kom att bli matte- och fysikl\u00e4rare efter krigs\u00e5ren d\u00e5 hon arbetade med kryptografi inom krigsmakten. Hon var den f\u00f6rsta kvinna som disputerade i astronomi i Lund 1939. Scrolla runt och du hittar m\u00e4ngder av material om henne h\u00e4r p\u00e5 W-bloggen..<\/p>\n\n\n\n

Bengt \u00e5terger betyget i sin bok med titeln Lillotto,<\/em> som precis publicerats.<\/p>\n\n\n\n

Frida hade andra v\u00e4nner till oss som elever, Gunilla Lindberg, Lars-Erik “Pastor” Jansson<\/strong> och nu visar sig \u00e4ven Bengt H\u00e4rnqvist ing\u00e5 i skaran i vilken dessutom ing\u00e5r G\u00f6ran Sonnevi<\/strong>, poeten. Sonnevi har skrivit om henne i en av sina m\u00e4ktiga poesib\u00f6cker och ber\u00e4ttar om hennes “sm\u00e4rtansikte” och hennes g\u00e5tfullhet. Bengt H\u00e4rnqvist menar at hon var en ganska s\u00e5 skygg personlighet. Inget pekar p\u00e5 att hon var ett geni som pedagog.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Frida Palm\u00e9r<\/em><\/p>\n\n\n\n

En f\u00f6rskola i v\u00e5r smak!<\/h2>\n\n\n\n

W-bloggens medarbetare Carsten Nilsson,<\/strong> en Ur-MARSian verksam norr\u00f6ver, ber\u00e4ttar om f\u00f6rskolan Stenkulan och att p\u00e5 avdelningen Planeten i Trollb\u00e4cken s\u00f6der om Stockholm har rymd- och astronomiundervisning st\u00e5tt p\u00e5 schemat hela \u00e5ret.<\/p>\n\n\n\n

Genom appen Startracker har barnen l\u00e4rt sig att ha koll p\u00e5 var m\u00e5nen och planeterna g\u00f6mmer sig. Barngruppen, som nu g\u00e5r sitt sista \u00e5r p\u00e5 f\u00f6rskolan, har med l\u00e5nad kikare studerat solfl\u00e4ckar och l\u00e4rt om hur de kan p\u00e5verka oss p\u00e5 jorden. Och de har tittat p\u00e5 m\u00e5nen och f\u00e5tt h\u00f6ra hur m\u00e5nens kratrar har uppst\u00e5tt.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Theo hj\u00e4lper till i solfl\u00e4cksstudiet. Foto: Privat<\/em><\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Marcus Wandt<\/strong> i januari sk\u00f6ts upp till internationella rymdstationen ISS f\u00f6ljdes han noga av hela avdelningen Planeten. Inte minst n\u00e4r Marcus i Lilla Aktuellt bland annat visade hur en vattendroppe sv\u00e4vade fritt tills han f\u00e5ngade upp den med tungan.<\/p>\n\n\n\n

Naturligtvis byggde barnen en rymdraket strax f\u00f6re Marcus rymdf\u00e4rd och l\u00e4rde om principerna f\u00f6r raketer. N\u00e4r han var i trygghet p\u00e5 ISS f\u00f6rvandlades raketen till en rymdkapsel. Astronautbarnen rapporterade till pedagogerna p\u00e5 jorden om hur det var att leva i tyngdl\u00f6shet, om hur de sover, om hur de \u00e4ter och om de kan se jorden! Och n\u00e4r Marcus var p\u00e5 v\u00e4g hem f\u00f6ljde barnen den sp\u00e4nnande landningen i mobiltelefon p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n\n\n\n

Sj\u00e4lvfallet har barnen studerat gravitationen med experiment och funderat kring vad som skulle h\u00e4nda om den inte fanns.<\/p>\n\n\n\n

I f\u00f6rskolans atelj\u00e9 har solsystemets \u00e5tta planeter vuxit fram under flitigt arbete med f\u00e4rg, penslar, ballonger och papier mach\u00e9. Samtidigt l\u00e4rde man om planeternas storlek och f\u00e4rg. \u201dDet var s\u00e5 kladdigt att vi valde att ta av oss tr\u00f6jorna!\u201d, meddelade pedagogerna till f\u00f6r\u00e4ldrarna.<\/p>\n\n\n\n

I samband med att en morfar till ett av barnen skickade en bild fr\u00e5n den totala f\u00f6rm\u00f6rkelsen i Nordamerika i april fick de l\u00e4ra om varf\u00f6r det ibland blir f\u00f6rm\u00f6rkelser.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Eldsj\u00e4len Pernilla. Foto: Priva<\/em>t<\/p>\n\n\n\n

Eldsj\u00e4len och f\u00f6rskolepedagogen Pernilla Ragnar Vamvatsicos<\/strong> ligger bakom att utnyttja rymden f\u00f6r att uppfylla l\u00e4roplanens krav p\u00e5 grundl\u00e4ggande kunskaper om teknik och naturvetenskap. Eftersom l\u00e4roplanen bland mycket annat ocks\u00e5 stadgar att barn ska l\u00e4ra sig att ber\u00e4tta och f\u00f6rmedla upplevelser i olika medier har de ocks\u00e5 skrivit sagan \u201dFantastiska rymden, b\u00e4sta sagan\u201d och gjort filmen \u201dDen underbara familjen Kanin & rymdskeppet\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Rymdprojektet kommer dock inte att forts\u00e4tta p\u00e5 samma s\u00e4tt under v\u00e5ren: andra v\u00e4rldar m\u00e5ste ocks\u00e5 utforskas. Men astronomi- och rymdintresset lever. H\u00e4rf\u00f6rleden uppt\u00e4ckte n\u00e5gra barn att m\u00e5nen \u00e5ter syntes fr\u00e5n f\u00f6rskoleg\u00e5rden: \u201dKan vi inte be Theos morfar att f\u00e5 l\u00e5na hit kikaren igen!\u201d<\/p>\n\n\n\n

\u00d6verste Ella \u00e4r Rymdstyrelsens nya chef<\/h2>\n\n\n\n

Senaste nytt fr\u00e5n personalavdelningen \u00e4r att Rymdstyrelsen har f\u00e5tt en s\u00e4llsynt v\u00e4lrenommerad ny chef: Ella Carlsson <\/strong>\u00e4r ny generaldirekt\u00f6r f\u00f6r Rymdstyrelsen. Hon tilltr\u00e4dde sin nya tj\u00e4nst 1 december. <\/p>\n\n\n\n

Ella Carlsson har en doktorsexamen i fysik i sin cv och kommer n\u00e4rmast fr\u00e5n F\u00f6rsvarsmakten d\u00e4r hon innehaft rollen som rymdchef och chef f\u00f6r rymdavdelningen. Hon har \u00f6verstes grad. Inom FM har hon bland annat arbetat med att utveckla Sveriges rymdf\u00f6rm\u00e5gor och skapa en rymdl\u00e4gesbild f\u00f6r att skydda landet fr\u00e5n potentiella hot. Hon har dessutom varit ledamot i Rymdstyrelsens styrelse sedan 2018.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a>
Bildk\u00e4lla: Rymdstyrelsen, Jonas B\u00f6ttiger<\/em><\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

Ella Carlssons passion f\u00f6r rymden b\u00f6rjade tidigt, inspirerad av filmen “Star Wars” som tolv\u00e5ring. Denna passion ledde henne till att doktorera om planeten Mars vid Lule\u00e5 tekniska universitet 2008. Hennes avhandling fokuserade p\u00e5 hur solvinden interagerar med Mars atmosf\u00e4r, baserat p\u00e5 data fr\u00e5n den europeiska rymdsonden Mars Express.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nu zoomar forskarna in p\u00e5 ett svart h\u00e5ls g\u00e5tfulla str\u00e5lar Fr\u00e5n Chalmers kommer denna pressrelis ur vilken vi saxar: F\u00f6rst kom de uppm\u00e4rksammade bilderna av svarta h\u00e5l \u2013 nu \u00e4r projektet Event Horizon Telescope (EHT) redo att avsl\u00f6ja hemligheterna bakom de svarta h\u00e5lens g\u00e5tfulla jetstr\u00e5lar. Nya m\u00e4tningar fr\u00e5n ett Chalmerslett forskarlag visar att EHT kommer… L\u00e4s mer »Nr 76 2024<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/96815"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=96815"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/96815\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":96843,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/96815\/revisions\/96843"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=96815"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=96815"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=96815"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}