{"id":97031,"date":"2025-01-30T14:31:27","date_gmt":"2025-01-30T13:31:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=97031"},"modified":"2025-01-30T14:31:46","modified_gmt":"2025-01-30T13:31:46","slug":"nr-5-2025","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2025\/01\/30\/nr-5-2025\/","title":{"rendered":"Nr 5 2025"},"content":{"rendered":"\n

Uppsalaforskare synar gasplanet med extremt starka vindar<\/h2>\n\n\n\n

Ett pressmess fr\u00e5n Uppsala universitet<\/a> f\u00f6rfattad av Sandra Gunnarsson<\/strong> ber\u00e4ttar att p\u00e5 exoplaneten WASP-127b som ligger drygt 500 ljus\u00e5r bort kan vindstyrkan uppn\u00e5 hastigheter p\u00e5 33 000 kilometer i timmen, vilket visas i en studie av ett internationellt forskarteam. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen man uppt\u00e4ckt den h\u00e4r typen av vindar och det har varit m\u00f6jliga tack vare ett instrument som delvis byggts vid Uppsala universitet.<\/p>\n\n\n\n

Exoplaneter \u00e4r planeter som kretsar kring andra stj\u00e4rnor i andra solsystem. Eftersom de ligger s\u00e5 pass l\u00e5ngt borta, har astronomer fram tills f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan bara kunnat m\u00e4ta deras radie och massa. Tack vare nya, avancerade instrument g\u00e5r det nu att studera klimatet p\u00e5 planeter l\u00e5ngt utanf\u00f6r v\u00e5rt solsystem.<\/p>\n\n\n\n

I den aktuella studien har forskarna tittat p\u00e5 exoplaneten WASP-127b, som \u00e4r av typen “het Jupiter” p\u00e5 grund av dess stora storlek och n\u00e4rhet till sin v\u00e4rdstj\u00e4rna. Den ligger drygt 500 ljus\u00e5r bort och best\u00e5r helt av gas. Genom att j\u00e4mf\u00f6ra flera bilder av planeten har forskarna kunnat se hur atmosf\u00e4ren r\u00f6r sig \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n

\u2212 Vi har uppt\u00e4ckt extrema vindar som ligger p\u00e5 33 000 kilometer i timmen. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi sett vindar av den h\u00e4r kategorin p\u00e5 en exoplanet. Det \u00e4r fantastiskt att vi p\u00e5 en s\u00e5dan detaljniv\u00e5 kan studera klimatet s\u00e5 l\u00e5ngt borta, s\u00e4ger Linn Boldt-Christmas<\/strong>, doktorand vid Institutionen f\u00f6r fysik och astronomi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Linn Boldt-Christmas, doktorand vid Uppsala universitet. Foto: Privat<\/em><\/p>\n\n\n\n

Planeten WASP-127b har en s\u00e5 kallad l\u00e5st rotation, likt v\u00e5r m\u00e5ne. Det betyder att den alltid har samma sida v\u00e4nd mot sin stj\u00e4rna. Dagsidan blir d\u00e4rmed alltid varm, medan nattsidan h\u00e5lls kall. De starka vindarna som forskarna s\u00e5g roterade runt planetens ekvator och beror p\u00e5 de stora skillnaderna i temperatur.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom planeten \u00e4r s\u00e5 avl\u00e4gsen och dess stj\u00e4rna \u00e4r f\u00f6r ljus, g\u00e5r den inte att se den med blotta \u00f6gat i ett teleskop. I st\u00e4llet tittar forskarna p\u00e5 ljusf\u00f6r\u00e4ndringen som skapas av planetens r\u00f6relse. N\u00e4r planeten befinner sig mellan oss och stj\u00e4rnan, skyms ljuset delvis. N\u00e4r planeten \u00e4r p\u00e5 andra platser runt stj\u00e4rnan g\u00e5r ljuset obehindrat fram.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00e5nga upp ljuset har forskarna anv\u00e4nt Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope. N\u00e4r ljuset kommer in i teleskopet skickas det vidare in i spektrografen CRIRES+ som delar upp det i olika v\u00e5gl\u00e4ngder.<\/p>\n\n\n\n

\u2212 Tack vare spektrografen CRIRES+ kan vi r\u00e4kna ut vilka \u00e4mnen exoplaneters atmosf\u00e4rer best\u00e5r av. Vi kunde se att det fanns b\u00e5de kolmonoxid och vatten\u00e5nga i atmosf\u00e4ren p\u00e5 WASP-127b. Med hj\u00e4lp av den h\u00f6ga uppl\u00f6sningen kunde vi dessutom m\u00e4ta exakt hur fort dessa \u00e4mnen r\u00f6r sig i atmosf\u00e4ren och p\u00e5 det s\u00e4ttet ber\u00e4kna vindarnas hastighet, s\u00e4ger Linn Boldt-Christmas.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Spektrografen CRIRES+ stod klar 2021. Delar av instrumentet \u00e4r byggda vid Uppsala universitet. CRIRES st\u00e5r f\u00f6r CRyogenic high-resolution InfraRed Echelle Spectrograph+. Foto: Linn Boldt-Christmas<\/em><\/p>\n\n\n\n

Spektrografen CRIRES+ sitter ihop med Very Large Telescope i Chile och stod klart 2021. Uppsala universitet har bland annat utvecklat och byggt detektorn och kalibreringssystemet, samt mjukvaran som anv\u00e4nds f\u00f6r dataanalys.<\/p>\n\n\n\n

\u2212 Det har varit en n\u00e4stan tio \u00e5r l\u00e5ng process och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det roligt att CRIRES+ nu b\u00f6rjar leverera fantastiska resultat. Vi kan m\u00e4ta kemiskt inneh\u00e5ll och dynamiska processer, vindar, i atmosf\u00e4ren p\u00e5 andra planeter. M\u00e5let p\u00e5 sikt \u00e4r att kunna anpassa teknik och modeller till jordliknande planeter och se om de har f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r liv, s\u00e4ger Nikolai Piskunov<\/strong>, professor vid Institutionen f\u00f6r fysik och astronomi, en av f\u00f6rfattarna till studien och ledare f\u00f6r CRIRES+-projektet vid Uppsala universitet.<\/p>\n\n\n\n

Stor, st\u00f6rre, st\u00f6rst, st\u00f6rstast…<\/h2>\n\n\n\n

Astronomer har uppt\u00e4ckt en helt ny galax som \u00e4r 32 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n v\u00e5r egen \u2013 Vintergatan. Galaxen, kallad Inkathazo, str\u00e4cker sig \u00f6ver hela 3,3 miljoner ljus\u00e5r och forskare har sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 stj\u00e4rnsamlingens mystiska egenskaper.<\/p>\n\n\n\n

Alcyoneus \u00e4r en annan gigantisk galax, 60 miljoner ly, f\u00f6r tillf\u00e4llet den st\u00f6rsta k\u00e4nda galaxen men l\u00e5ngt ifr\u00e5n den st\u00f6rsta k\u00e4nda strukturen.
Hercules\u2013Corona Borealis Great Wall (HCB) eller helt enkelt Great Wall \u00e4r en galaxgl\u00f6dtr\u00e5d som \u00e4r den st\u00f6rsta k\u00e4nda strukturen i det observerbara universum, som m\u00e4ter cirka 10 miljarder ljus\u00e5r i l\u00e4ngd (det observerbara universum \u00e4r cirka 93 miljarder ljus\u00e5r) i diameter).<\/p>\n\n\n\n

(Nyheten uppsnappad av Anders Larsson <\/strong>i v\u00e4rldspressen. Den vetenskapliga rapporten A spatially resolved spectral analysis of giant radio galaxies with MeerKAT<\/em> finner vi h\u00e4r<\/a>. MeerKAT-teleskopet i Sydafrika st\u00e5r f\u00f6r merparten av observationerna.)<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n
\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Bildk\u00e4lla: K.K.L Charlton (UCT), MeerKAT, HSC, CARTA, IDIA.<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Meteoritfallet i H\u00f6gsta domstolen<\/h2>\n\n\n\n

Det omdiskuterade meteoritnedslaget utanf\u00f6r Enk\u00f6ping – vem \u00e4ger stenen? Uppt\u00e4ckarna, tv\u00e5 geologer? Mark\u00e4garen? Fr\u00e5gan ska avhandlas i H\u00f6gsta domstolen. Vi kollade med presstj\u00e4nsten d\u00e4r som ber\u00e4ttade att om HD:s besked om n\u00e4r domslutet faller g\u00e4ller “inget besked”. Sannolikt inte 2025. Tingsr\u00e4tt och Hovr\u00e4tt intog olika h\u00e5llningar.<\/p>\n\n\n\n

Svenska Dagbladet<\/em> synade historien i en artikel med rubriken “Meteoriten som slog ned i H\u00f6gsta domstolen” 26 januari. Tidigare har v\u00e5rt eget husorgan Popul\u00e4r Astronom<\/em>i <\/a>uppm\u00e4rksammat fyndet som \u00e4r p\u00e5 14 kilo.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppsalaforskare synar gasplanet med extremt starka vindar Ett pressmess fr\u00e5n Uppsala universitet f\u00f6rfattad av Sandra Gunnarsson ber\u00e4ttar att p\u00e5 exoplaneten WASP-127b som ligger drygt 500 ljus\u00e5r bort kan vindstyrkan uppn\u00e5 hastigheter p\u00e5 33 000 kilometer i timmen, vilket visas i en studie av ett internationellt forskarteam. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen man uppt\u00e4ckt den h\u00e4r typen… L\u00e4s mer »Nr 5 2025<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97031"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=97031"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97031\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":97056,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97031\/revisions\/97056"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=97031"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=97031"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=97031"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}