![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/03\/IMG_1189-1-kopia.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nW-bloggen bad ChatGPT \u00f6vers\u00e4tta en del av inbjudan och d\u00e5 blev det s\u00e5 h\u00e4r: <\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r den 18\u201322 augusti 2025 bjuder vi in medlemmar fr\u00e5n den globala supernovaforskningsgemenskapen att komma till Stockholm f\u00f6r att minnas och fira 100 \u00e5r av supernovavetenskap! Vi kommer att blicka tillbaka p\u00e5 de milstolpar som uppn\u00e5tts under det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet av f\u00e4ltet, granska var vi st\u00e5r idag i v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av supernovae och diskutera samt utbyta id\u00e9er om vilka v\u00e4gar vi ska ta under de kommande \u00e5ren och decennierna, b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller teori, simuleringar och observationer.<\/p>\n\n\n\n
\u00c5r 1925 publicerade Knut Lundmar<\/strong>k artikeln “The motions and the distances of spiral nebulae”. H\u00e4r anv\u00e4nde han de nyligen fastst\u00e4llda avst\u00e5nden till n\u00e4rliggande galaxer f\u00f6r att dra slutsatsen att en undergrupp av novae, som han kallade “upper class novae”, \u00e4r fundamentalt olika fr\u00e5n de andra, d\u00e5 de \u00e4r flera ordningar ljusstarkare. Denna insikt kan ses som f\u00f6delsen av f\u00e4ltet f\u00f6r supernovaforskning \u2013 de “upper class novae” d\u00f6ptes senare om till “supernovae” av Baade <\/strong>och Zwicky <\/strong>i deras artikel fr\u00e5n 1934, d\u00e4r de ocks\u00e5 presenterade en f\u00f6rsta hypotes om vad dessa h\u00e4ndelser skulle kunna vara.<\/p>\n\n\n V\u00e5r guru uppm\u00e4rksammas!<\/em><\/p>\n\n\n\n Det skulle f\u00f6rv\u00e5na om inte n\u00e5gon oss Lundmark-n\u00e4rst\u00e5ende smiter in om tr\u00e4ffen.<\/p>\n\n\n\n Fakta om Stockholmstr\u00e4ffen finns h\u00e4r<\/a>. Vi \u00e5terkommer.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n SU aka Stockholms Universitet stj\u00e4ler vi delar av denna pressrelis.<\/a><\/p>\n\n\n\n En internationell grupp med forskare fr\u00e5n bland annat Oskar Kleincentret i Stockholm har utvecklat nya metoder f\u00f6r att m\u00e4ta universums expansion. Genom att analysera hur ljusstyrkan hos en supernova f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid banar de v\u00e4g f\u00f6r kosmologiska unders\u00f6kningar som ger ytterligare kunskap om supernovor och universums expansion.<\/p>\n\n\n\n Rymdkarta f\u00f6r de 3628 Type Ia-supernovaexplosionerna i avl\u00e4gsna galaxer observerade med Zwicky Transient Facility (ZTF) vid Palomar-observatoriet i Kalifornien. Det 1,2-meter vida teleskopet skannade den del av norra himlen som inte blockeras av v\u00e5r egen Vintergata (m\u00f6rkt omr\u00e5de) under tre \u00e5r f\u00f6r att samla in dessa data. Inf\u00e4llda bilder visar ett s\u00e4rskilt exempel p\u00e5 en Type Ia-supernova uppt\u00e4ckt av ZTF. Figuren illustrerar supernovans utvecklingen fr\u00e5n precis f\u00f6re explosionen och de tv\u00e5 f\u00f6ljande m\u00e5naderna. Figuren gjordes av Mickael Rigault.<\/em><\/p>\n\n\n\n * Forskarna inom projektet Zwicky Transient Facility (ZTF)<\/a> publicerar nu nya uppt\u00e4ckter i form av mer \u00e4n 20 vetenskapliga artiklar i ett specialnummer av tidskriften Astronomy and Astrophysics<\/em>. Dessa studier baseras p\u00e5 en stor samling av 3 628 Typ Ia supernovor och ger nya insikter om dessa stj\u00e4rnexplosioner och deras roll i de mest precisa m\u00e4tningarna av universums expansion. Typ Ia supernovor fungerar som viktiga kosmiska avst\u00e5ndsm\u00e4tare. Detta g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r astronomer att sp\u00e5ra universums accelererande expansion, som drivs av den m\u00f6rka energin. * Oskar Kleincentret (OKC)<\/a> vid Stockholms universitet \u00e4r ett av de forskningsinstitut som ligger bakom ZTF. Ariel Goobar<\/strong> \u00e4r professor vid Fysikum, Stockholms universitet, och f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Oskar Kleincentret. Han leder en forskargrupp inom kosmologi och \u00e4r ocks\u00e5 medlem i en av de forskargrupper som uppt\u00e4ckte den accelererande expansionen av universum 1998. Ariel Goobar betonar betydelse av de nya data som nu finns: * De artiklar som nu publicerats sp\u00e4nner \u00f6ver ett brett spektrum av \u00e4mnen, inklusive f\u00f6rb\u00e4ttringar av supernovaklassificering, f\u00f6rb\u00e4ttrade modelleringstekniker, nya insikter kring den exploderande stj\u00e4rnan och studier av de milj\u00f6er d\u00e4r dessa explosionerna sker. Ett viktigt bidrag \u00e4r \u00e4ven en studie ledd av D\u2019Arcy Kenworthy, <\/strong>postdoktor vid OKC, om ett nytt s\u00e4tt att beskriva ljusintensiteten hos dessa kraftfulla explosioner. * Fynden fr\u00e5n dessa studier banar v\u00e4gen f\u00f6r framtida forskning, s\u00e4rskilt med de unders\u00f6kningar som ska g\u00f6ras med Vera C. Rubin-observatoriets Legacy Survey of Space and Time (LSST). De l\u00e4rdomar som dragits fr\u00e5n ZTF:s Typ Ia supernovor kommer att hj\u00e4lpa till att f\u00f6rfina metoderna som anv\u00e4nds i n\u00e4sta generations kosmologiska unders\u00f6kningar. L\u00e4s om Zwicky Transient Facilities <\/a><\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r inte lika spektakul\u00e4rt f\u00f6r ens gamla kolleger i den massmediala sf\u00e4ren att skriva om asteroiden 2024 YR4 n\u00e4r den inte l\u00e4ngre riskerar krocka med jordklotet om ett antal \u00e5r. Riskprocenten bed\u00f6ms nu som noll.<\/a><\/p>\n\n\n\n Den uppsnabbade VLT-sekvensen nedan togs i januari av instrumentet kallat HAWK-I genom olika IR-filter vilket f\u00f6rklarar f\u00f6r\u00e4ndringar i ljuset. Men \u00e4ven asteoriden sj\u00e4lv bidrar till f\u00f6r\u00e4ndringarna.<\/p>\n\n\n\n Bildk\u00e4lla: ESO\/O. Hainaut et al<\/p>\n\n\n\nSupernovor 2:<\/h2>\n\n\n\n
Facit av tusentals analyserade supernovor <\/h2>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
* Den omfattande datam\u00e4ngd som nu finns tillg\u00e4nglig tillhandah\u00e5lls av ZTF vid Palomar-observatoriet i Kalifornien, som \u00e4r ett v\u00e4rldsledande projekt f\u00f6r att kartl\u00e4gga hur natthimlen f\u00f6r\u00e4ndras fr\u00e5n natt till natt. De nya data som nu redovisas \u00e4r det st\u00f6rsta och mest systematiskt analyserade urvalet av n\u00e4rliggande Typ Ia supernovor (SNIa) som hittills skett. Med denna nya enorma datam\u00e4ngd blir det m\u00f6jligt att f\u00e5 en djupare f\u00f6rst\u00e5else av supernovornas egenskaper och de potentiella effekter de kan ha p\u00e5 kosmologiska m\u00e4tningar. <\/p>\n\n\n\n
\u2013 M\u00e5let \u00e4r att ta itu med en av v\u00e5r tids st\u00f6rsta fr\u00e5gor inom grundl\u00e4ggande fysik och kosmologi \u2013 vad best\u00e5r st\u00f6rsta delen av universum av? F\u00f6r att svara p\u00e5 det \u00e4r ZTF:s supernovor avg\u00f6rande.
*Joel Johansson <\/strong>\u00e4r forskare vid OKC och Fysikum, Stockholms universitet:
\u2013 V\u00e5r analys utg\u00f6r ett stort steg fram\u00e5t i precision och omfattning inom kosmologin. ZTF:s urval g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att f\u00f6rfina v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av dessa kosmiska fyrb\u00e5kar och f\u00f6rb\u00e4ttra deras anv\u00e4ndning som standardljus f\u00f6r att m\u00e4ta universums expansion. <\/p>\n\n\n\n
*ZTF:s kontinuerliga \u00f6vervakning av natthimlen och dess snabba detektions- och klassificeringssystem har varit avg\u00f6rande f\u00f6r att samla denna omfattande datam\u00e4ngd. Professor Jesper Sollerman<\/strong>, vid Institutionen f\u00f6r astronomi och OKC, har spelat en ledande roll i den systematiska klassificeringen av stj\u00e4rnexplosioner med ZTF. Programmet samordnas med m\u00e5nga observatorier, inklusive Nordic Optical Telescope p\u00e5 La Palma, och bidrar till en global insats f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 universum.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s artiklarna i Astronomy and Astrophysics<\/a><\/p>\n\n\n\nRisken f\u00f6r asteroidkrock nere i noll<\/h2>\n\n\n\n