{"id":97696,"date":"2025-06-29T17:45:30","date_gmt":"2025-06-29T15:45:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=97696"},"modified":"2025-06-29T17:45:32","modified_gmt":"2025-06-29T15:45:32","slug":"nr-27-2025","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2025\/06\/29\/nr-27-2025\/","title":{"rendered":"Nr 27 2025"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Vi \u00e4r med &#8220;ombord&#8221; p\u00e5 Vera Rubin-teleskopet<\/h2>\n\n\n\n<p>Vi tar ett pressmess fr\u00e5n Oskar Klein Centre in toto:<\/p>\n\n\n\n<p>Vera Rubin-observatoriets nya teleskop LSST \u00e4r nu i drift, och vid Oskar Klein Centre (OKC) markerar det starten p\u00e5 en ny era inom astronomisk forskning. Genom ett tidigare anslag p\u00e5 30 miljoner kronor fr\u00e5n Knut och Alice Wallenbergs stiftelse st\u00e4rker nu OKC sin f\u00f6rm\u00e5ga att unders\u00f6ka universums grundl\u00e4ggande fr\u00e5gest\u00e4llningar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.okc.albanova.se\/polopoly_fs\/1.831110!\/image\/image.jpg_gen\/derivatives\/landscape_690\/image.jpg\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em> Sensor till Large Synoptic Survey Telescope innan det monterats. Fotograf: Stephen Thorp.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Bakom ans\u00f6kan st\u00e5r forskare vid OKC fr\u00e5n b\u00e5de Fysikum och Institutionen f\u00f6r Astronomi vid Stockholms universitet. Teamet har sedan st\u00e4rkts ytterligare genom rekryteringen av <strong>Ragnhild Lunnan<\/strong>, vars forskning st\u00f6ds av ett anslag fr\u00e5n det Europeiska forskningsr\u00e5det (ERC). Sammantaget best\u00e5r gruppen nu av drygt 16 personer inklusive sex seniora forskare, tio doktorander och studenter.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Vetenskaplig satsning t\u00e4cker flera nyckelomr\u00e5den<\/h4>\n\n\n\n<p><strong>Ariel Goobar <\/strong>leder tillsammans med <strong>Jesper Sollerman<\/strong> och<strong> Ragnhild Lunnan<\/strong> arbetet med transienter, fr\u00e4mst supernovaexplosioner.&nbsp;<strong><a href=\"https:\/\/www.su.se\/english\/profiles\/jeja4711-1.368011?open-collapse-boxes=body-research\">Jens Jasche<\/a>&nbsp;<\/strong>fokuserar p\u00e5 universums storskaliga struktur och utveckling, medan <strong>Hiranya Peiri<\/strong>s och <strong>Mathew Hayes <\/strong>unders\u00f6ker galaxers egenskaper och deras utveckling \u00f6ver kosmisk tid. Samtliga tekniker anv\u00e4nds f\u00f6r att studera universums sammans\u00e4ttning, inklusive egenskaperna av m\u00f6rk materia och m\u00f6rk energi. Den nya informationen f\u00f6rv\u00e4ntas \u00e4ven leda till f\u00f6rdjupade insikter inom astrofysik, b\u00e5de betr\u00e4ffande galaxernas utveckling och stj\u00e4rnexplosioner.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<p>Rymdforskare fr\u00e5n hela v\u00e4rlden har l\u00e4nge anv\u00e4nt sig av teleskopet vid Zwicky Transient Facility (ZTF) som var tredje natt hinner avbilda hela norra halvklotets stj\u00e4rnhimmel. Systemet identifierar kortlivade h\u00e4ndelser som supernovor, och varje natt g\u00e5r n\u00e4stan en miljon larm ut till forskare som sedan aktiverar andra teleskop f\u00f6r att studera individuella h\u00e4ndelser n\u00e4rmare.<\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.su.se\/english\/news\/the-zwicky-transient-facility-observed-over-3-500-standard-candle-supernova-explosions-1.801003\">L\u00e4s mer om ZTF och hur forskare vid Oskar Klein Centre anv\u00e4nder sig av observatoriet f\u00f6r att hitta supernovor.<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 LSST inneb\u00e4r ett enormt steg fram\u00e5t j\u00e4mf\u00f6rt med nuvarande Zwicky Transient Facility (ZTF). Principen \u00e4r densamma: vi observerar samma himmelsf\u00e4lt upprepade g\u00e5nger och letar efter f\u00f6r\u00e4ndringar, men LSST erbjuder mycket h\u00f6gre uppl\u00f6sning och st\u00f6rre djup. D\u00e4remot \u00e4r observationerna inte lika frekventa, vilket inneb\u00e4r att h\u00e4ndelser med korta tidsskalor l\u00e4ttare missas, f\u00f6rklarar Ariel Goobar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.okc.albanova.se\/polopoly_fs\/1.831112!\/image\/image.jpg_gen\/derivatives\/landscape_690\/image.jpg\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em>Spiralgalaxer, interagerande galaxer och mycket mer syns i denna lilla del av den st\u00f6rre bilden av Virgohopen som tagits av Vera C. Rubin-observatoriet. Fotograf: NSF\u2013DOE Vera C. Rubin Observatory.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><a href=\"http:\/\/rubinobservatory.org\/news\/first-imagery-rubin\">Utforska fler bilder fr\u00e5n teleskopet p\u00e5 Vera C. Rubins hemsida!<\/a><\/p>\n\n\n\n<p>En avg\u00f6rande skillnad mellan LSST och ZTF \u00e4r att LSST exponerar f\u00f6r en m\u00f6rkare himmel och d\u00e4rmed kan observera objekt p\u00e5 mycket l\u00e4ngre avst\u00e5nd, medan ZTF fokuserar p\u00e5 ljusstarkare och n\u00e4rmare objekt. Dessutom \u00e4r skillnaden i storleken p\u00e5 deras speglar markant, med LSST:s 8.4 meter stora prim\u00e4rspegel j\u00e4mf\u00f6rt med ZTF:s 1.2 meter.<\/p>\n\n\n\n<p>Efter 2026 avslutar OKC sitt samarbete med ZTF, men redan i augusti i \u00e5r startar ett relaterat projekt med LS4, ett mindre teleskop p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet som skannar av samma del av himlen som LSST.<\/p>\n\n\n\n<p>Satsningen inkluderar \u00e4ven laboratorieforskning om m\u00f6rk materia. Forskaren<strong> Jun-Woo Jeoung <\/strong>fr\u00e5n OKC arbetar inom det internationella ALPHA projektet med att hitta Axioner, en hypotetisk partikel som kan l\u00f6sa g\u00e5tan om m\u00f6rk materia.<\/p>\n\n\n\n<p>Experiment vid laboratoriet i Gran Sasso i Italien, d\u00e4r forskare som <strong>Jan Conrad <\/strong>vid OKC \u00e4r aktiva, kan ocks\u00e5 komma att bli centrala i arbetet med ytterligare kandidater f\u00f6r m\u00f6rk materia.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Vad g\u00e4ller m\u00f6rk energi hoppas vi att LSST ska klarg\u00f6ra om dess egenskaper f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver kosmisk tid eller om de varit konstanta, s\u00e4ger Ariel Goobar.&nbsp;<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">LSST genererar enorma m\u00e4ngder data<\/h4>\n\n\n\n<p><strong>Stephen Thorp<\/strong> (OKC), postdoktor och medlem i LSST Dark Energy Science Collaboration, arbetar med avancerade metoder som anv\u00e4nder bredbandsfilter och maskininl\u00e4rning f\u00f6r att avg\u00f6ra galaxers r\u00f6df\u00f6rskjutning. Behovet \u00e4r stort, d\u00e5 det helt enkelt inte \u00e4r praktiskt m\u00f6jligt att manuellt ta spektra av alla de miljarder galaxer som observeras.<\/p>\n\n\n\n<p>Han ser fram emot att b\u00f6rja anv\u00e4nda informationen f\u00f6r utvecklingen av avancerade galaxmodeller:<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 LSST:s enorma datam\u00e4ngd och djup kommer inte bara ge oss b\u00e4ttre kosmologiska begr\u00e4nsningar, utan ocks\u00e5 avsl\u00f6ja nya aspekter av galaxernas m\u00e5ngfald och utveckling. Det \u00e4r en oerh\u00f6rt sp\u00e4nnande tid f\u00f6r astronomisk forskning, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n<p>Tack vare att LSST observerar en s\u00e5 pass stor del av himlen, kombinerat med dess unika djup &#8211; f\u00f6rv\u00e4ntas projektet \u00e4ven uppt\u00e4cka stora m\u00e4ngder gravitationellt linsade supernovor. Ljuset fr\u00e5n dessa supernovor f\u00e4rdas v\u00e4ldigt n\u00e4ra galaxer som ligger i f\u00f6rgrunden, och f\u00f6rst\u00e4rks d\u00e5 ungef\u00e4r som om det hade passerat genom en gigantisk optisk lins.<\/p>\n\n\n\n<p><img decoding=\"async\" alt=\"\" src=\"https:\/\/www.okc.albanova.se\/polopoly_fs\/1.831114!\/image\/image.png_gen\/derivatives\/landscape_690\/image.png\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"has-text-align-center\"><em> Rendering av LSST (Large Synoptic Survey Telescope) av LSST Project Office.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Med LSST r\u00e4knar vi med att kunna uppt\u00e4cka ungef\u00e4r en linsad supernova per vecka, en dramatisk f\u00f6rb\u00e4ttring j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare anstr\u00e4ngningar d\u00e4r flera \u00e5r beh\u00f6vdes f\u00f6r att hitta en enda h\u00e4ndelse, s\u00e4ger Ariel Goobar.<\/p>\n\n\n\n<p>Forskare vid OKC utvecklar ocks\u00e5 metoder f\u00f6r att snabbt identifiera dessa supernovor bland miljontals observationer varje natt. <strong>Cameron Lemon <\/strong>vid centret sammanst\u00e4ller en katalog \u00f6ver k\u00e4nda gravitationslinser, vilket kan underl\u00e4tta identifieringen av framtida linsade supernovor.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 Att kunna urskilja bildpositioner p\u00e5 en br\u00e5kdels pixelniv\u00e5 \u00e4r viktigt vid identifiering av linsade supernovor. Anledningen \u00e4r att n\u00e4r vi tar flera bilder av en supernova s\u00e5 kan bilderna skilja sig \u00f6ver tid och med en viss vinkelf\u00f6rskjutning &#8211; och d\u00e4rmed uppfattas som sm\u00e5 r\u00f6relser i bilderna p\u00e5 grund av gravitationslinser, avslutar Ariel Goobar.<\/p>\n\n\n\n<p>Postdoktorerna<strong> Aline Chu<\/strong> och <strong>Priscila J. Pessi<\/strong> vid OKC framh\u00e5ller ocks\u00e5 potentialen med LSST. Chu utvecklar maskininl\u00e4rningsalgoritmer f\u00f6r att studera Brightest Cluster Galaxies (BCGs) \u2013 de mest massiva galaxerna i universum, medan Pessi anv\u00e4nder LSST-simuleringar f\u00f6r att f\u00f6rutse hur extremt ljusstarka supernovor kommer att se ut med LSST.<\/p>\n\n\n\n<p>\u2013 LSST kommer att revolutionera f\u00e4ltet f\u00f6r transienter och erbjuda m\u00f6jlighet att studera de mest avl\u00e4gsna och svaga objekten, som hittills varit sv\u00e5ra att systematiskt unders\u00f6ka, s\u00e4ger Pessi.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vi \u00e4r med &#8220;ombord&#8221; p\u00e5 Vera Rubin-teleskopet Vi tar ett pressmess fr\u00e5n Oskar Klein Centre in toto: Vera Rubin-observatoriets nya teleskop LSST \u00e4r nu i drift, och vid Oskar Klein Centre (OKC) markerar det starten p\u00e5 en ny era inom astronomisk forskning. Genom ett tidigare anslag p\u00e5 30 miljoner kronor fr\u00e5n Knut och Alice Wallenbergs&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2025\/06\/29\/nr-27-2025\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 27 2025<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97696"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=97696"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97696\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":97701,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97696\/revisions\/97701"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=97696"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=97696"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=97696"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}