{"id":97702,"date":"2025-07-03T09:55:38","date_gmt":"2025-07-03T07:55:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=97702"},"modified":"2025-07-03T09:56:18","modified_gmt":"2025-07-03T07:56:18","slug":"nr-28-2025","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2025\/07\/03\/nr-28-2025\/","title":{"rendered":"Nr 28 2025"},"content":{"rendered":"\n

Rekurenta novor k\u00e4nner vi till, klassiska novor, men supernovor som sm\u00e4ller flera g\u00e5nger \u00e4r en nyhet. Akuellt ESO-mess<\/a> avsl\u00f6jar:<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Positionen f\u00f6r stj\u00e4rnsm\u00e4llen i Stora Magellanska molnet<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

* F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har astronome<\/strong>r f\u00e5tt synliga bevis p\u00e5 att en stj\u00e4rna m\u00f6tt sitt slut genom att explodera tv\u00e5 g\u00e5nger. Genom studier av de hundratals \u00e5r gamla resterna av supernovan SNR 0509-67.5 med Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope (ESO:s VLT) har forskarna funnit m\u00f6nster som bekr\u00e4ftar att denna stj\u00e4rna drabbades av tv\u00e5 livsavslutande detonationer. Denna uppt\u00e4ckt,, ger nya insikter om n\u00e5gra av de viktigaste explosionerna i universum.<\/p>\n\n\n\n

* De flesta supernovor sker<\/strong> n\u00e4r massiva stj\u00e4rnor exploderar och d\u00f6r, men ett viktigt undantag har sitt ursprung i en anspr\u00e5ksl\u00f6s k\u00e4lla \u2013 vita dv\u00e4rgar, resterna fr\u00e5n stj\u00e4rnor som v\u00e5r sol som har gjort slut p\u00e5 sitt k\u00e4rnbr\u00e4nsle, kan producera s\u00e5 kallade typ Ia-supernovor.<\/p>\n\n\n\n

* “Explosionerna av vita dv\u00e4rgar <\/strong>spelar en avg\u00f6rande roll inom astronomin” s\u00e4ger Priyam Das, <\/strong>doktorand vid University of New South Wales Canberra, Australien, som ledde studien om SNR 0509-67.5 som publicerats i Nature Astronomy.<\/em> Mycket av v\u00e5r kunskap om hur universum expanderar vilar p\u00e5 typ Ia-supernovor, och de \u00e4r ocks\u00e5 den prim\u00e4ra k\u00e4llan till j\u00e4rn p\u00e5 v\u00e5r planet, inklusive j\u00e4rnet i v\u00e5rt blod. “Men trots deras betydelse f\u00f6rblir den l\u00e5ngvariga g\u00e5tan om den exakta mekanismen som utl\u00f6ser deras explosioner ol\u00f6st”, till\u00e4gger han.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n

Denna bild, tagen med ESO:s Very Large Telescope (VLT), visar supernovaresten SNR 0509-67.5. Dean visar de expanderande resterna av en stj\u00e4rna som exploderade f\u00f6r hundratals \u00e5r sedan i en dubbel detonation \u2013 det f\u00f6rsta fotografiska beviset p\u00e5 att stj\u00e4rnor kan avsluta sina liv genom tv\u00e5 explosioner.<\/em><\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

* Alla modeller som f\u00f6rklarar<\/strong> typ Ia-supernovor b\u00f6rjar med en vit dv\u00e4rg i ett system med tv\u00e5 stj\u00e4rnor. Om den vita dv\u00e4rgen kretsar tillr\u00e4ckligt n\u00e4ra den andra stj\u00e4rnan i paret kan dv\u00e4rgen stj\u00e4la material fr\u00e5n sin partner. I den mest etablerade teorin bakom typ Ia-supernovor ackumulerar den vita dv\u00e4rgen materia fr\u00e5n sin f\u00f6ljeslagare tills den n\u00e5r en kritisk massa, varefter den genomg\u00e5r en enda explosion. Nyligen genomf\u00f6rda studier har dock antytt att \u00e5tminstone vissa typ Ia-supernovor b\u00e4ttre skulle kunna f\u00f6rklaras av en dubbel explosion som utl\u00f6stes innan stj\u00e4rnan n\u00e5r denna kritiska massa.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

* Nu har astronomer tagit<\/strong> en ny bild som visar att denna analys \u00e4r korrekt: \u00e5tminstone vissa typ Ia-supernovor exploderar ist\u00e4llet genom en “dubbeldetonationsmekanism”. I denna alternativa modell bildar den vita dv\u00e4rgen ett t\u00e4cke av insamlat helium runt sin yta, som kan bli instabilt och ant\u00e4ndas. Denna f\u00f6rsta explosion genererar en chockv\u00e5g som f\u00e4rdas b\u00e5de runt den vita dv\u00e4rgen och in\u00e5t mot dess centrum, vilket utl\u00f6ser en andra detonation i stj\u00e4rnans k\u00e4rna , som skapar den slutliga supernovan.<\/p>\n\n\n\n

* Tills nu har det inte funnits<\/strong> n\u00e5gra tydliga, visuella bevis p\u00e5 att en vit dv\u00e4rg genomg\u00e5r en dubbel detonation. Nyligen har astronomer f\u00f6rutsp\u00e5tt att denna process skulle skapa ett distinkt m\u00f6nster eller fingeravtryck i supernovans lysande rester som f\u00f6rblir synligt l\u00e5ngt efter den f\u00f6rsta explosionen. Forskning tyder p\u00e5 att resterna av en s\u00e5dan supernova skulle inneh\u00e5lla tv\u00e5 separata skal av kalcium.<\/p>\n\n\n\n

* Astronomer har nu hittat detta<\/strong> fingeravtryck i en supernovarest. Ivo Seitenzahl,<\/strong> som ledde de nya observationerna vid Tysklands Heidelberginstitut f\u00f6r teoretiska studier n\u00e4r studien genomf\u00f6rdes, s\u00e4ger att dessa resultat ger “en tydlig indikation p\u00e5 att vita dv\u00e4rgar kan explodera l\u00e5ngt innan de n\u00e5r den Chandrasekhars <\/strong>ber\u00f6mda massgr\u00e4ns, och att dubbeldetonationsmekanismen faktiskt f\u00f6rekommer i verkligheten.” Forskargruppen kunde uppt\u00e4cka dessa kalciumskikt (i bl\u00e5tt p\u00e5 bilden) i supernovaresten SNR 0509-67.5 genom att observera den med MUSE-instrumentet (Multi Unit Spectroscopic Explorer) p\u00e5 ESO:s VLT. Detta ger starka bevis f\u00f6r att en typ Ia-supernova kan intr\u00e4ffa innan den vita dv\u00e4rgen n\u00e5r en kritisk massa.
<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a><\/figure>\n\n\n\n

Denna bild visar f\u00f6rdelningen av kalcium i supernovaresten SNR 0509-67.5. Data samlades in med MUSE-instrumentet (Multi-Unit Spectroscopic Explorer) vid ESO:s Very Large Telescope (VLT). De \u00f6verlagrade kurvorna markerar tv\u00e5 koncentriska skal av kalcium som kastades ut i tv\u00e5 separata detonationer n\u00e4r stj\u00e4rnan exploderade i en supernova f\u00f6r flera hundra \u00e5r sedan.K\u00e4lla:<\/strong><\/em><\/p>\n\n\n\n

ESO\/P. Das et al<\/em><\/p>\n\n\n\n

* Typ Ia-supernovor \u00e4r nyckeln<\/strong> till v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av universum. De beter sig p\u00e5 ett mycket konsekvent s\u00e4tt, och deras f\u00f6ruts\u00e4gbara ljusstyrka \u2013 oavsett hur l\u00e5ngt borta de \u00e4r \u2013 hj\u00e4lper astronomer att m\u00e4ta avst\u00e5nd i rymden. Genom att utnyttja dem som ett kosmiskt m\u00e5ttband uppt\u00e4cktes universums accelererande expansion, en uppt\u00e4ckt som tilldelades Nobelpriset i fysik 2011. Att studera hur supernovor exploderar hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r de har en s\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4gbar ljusstyrka.<\/p>\n\n\n\n

* Priyam Das har ocks\u00e5 en annan <\/strong>motivation f\u00f6r att studera dessa explosioner. \u201dDe konkreta bevisen f\u00f6r en dubbeldetonation bidrar inte bara till att l\u00f6sa ett l\u00e5ngvarigt mysterium, utan erbjuder ocks\u00e5 ett visuellt spektakel\u201d, s\u00e4ger han och beskriver den \u201dvackert skiktade strukturen\u201d som en supernova skapar. F\u00f6r honom \u00e4r det \u201dotroligt givande att avsl\u00f6ja hur en s\u00e5 spektakul\u00e4r kosmisk explosion fungerar\u201d.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/a><\/figure><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rekurenta novor k\u00e4nner vi till, klassiska novor, men supernovor som sm\u00e4ller flera g\u00e5nger \u00e4r en nyhet. Akuellt ESO-mess avsl\u00f6jar: Positionen f\u00f6r stj\u00e4rnsm\u00e4llen i Stora Magellanska molnet. * F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen har astronomer f\u00e5tt synliga bevis p\u00e5 att en stj\u00e4rna m\u00f6tt sitt slut genom att explodera tv\u00e5 g\u00e5nger. Genom studier av de hundratals \u00e5r gamla resterna… L\u00e4s mer »Nr 28 2025<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97702"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=97702"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97702\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":97712,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97702\/revisions\/97712"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=97702"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=97702"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=97702"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}