{"id":9790,"date":"2010-12-26T13:23:04","date_gmt":"2010-12-26T12:23:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9790"},"modified":"2010-12-26T13:23:04","modified_gmt":"2010-12-26T12:23:04","slug":"nr-239-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/26\/nr-239-2010\/","title":{"rendered":"Nr 239 2010"},"content":{"rendered":"

En kylig himlakropp i 3-D.<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Rheas Saturnusv\u00e4nda sida - med f\u00f6rst\u00e4rkta f\u00e4rger. Foto: NASA\/Cassini<\/figcaption><\/figure>\n

Julhelgen f\u00f6rsta sp\u00e4nnande bilder kom (\u00f6verraskad?) fr\u00e5n NASA:s Cassini-sond, som bl a fotat Saturnus-m\u00e5nen Rhea i n\u00e4rbild och \u00e4ven gett oss en 3-D-mosaik av himlakroppen.<\/p>\n

Rhea \u00e4r en annorlunda drabant i planetsystemet, Rhea \u00e4r som v\u00e5r egen m\u00e5ne l\u00e5st i fast l\u00e4ge visavi sin huvudplanet och Cassinis n\u00e4rbilder visar p\u00e5 v\u00e4ldiga ytsp\u00e4nningar, f\u00f6rkastningar och andra tektoniska r\u00f6relser n\u00e4ra den isiga\u00a0 ytan. N\u00e5gra tecken p\u00e5 vulkaniska krafter kan\u00a0 inte ses, Rheas geologi har formats och forts\u00e4tter att formas av Saturnus gravitation som primus motor.<\/p>\n

Cassini-sonden har sniffat p\u00e5 10 mils avst\u00e5nd ovanf\u00f6r m\u00e5nytan men inte uppt\u00e4ckt det som m\u00e5nga forskare satsat en slant p\u00e5: Att Rhea skulle ha ett alldeles eget ringsystem \u00f6ver sin ekvator.<\/p>\n

11 januari g\u00f6r Cassini-sonden en ny st\u00f6rtdykning, bara drygt 7 mil ovanf\u00f6r m\u00e5nytan.<\/p>\n

Lite fakta om Rhea:<\/p>\n

\u221a M\u00e5nen uppt\u00e4cktes 1672<\/strong> – 23 december – av Giovanni Domenico Cassini.<\/p>\n

\u221a Rhea \u00e4r en extremt vattnig och isig<\/strong> himlakropp, 75 procent H20 g\u00f6r att m\u00e5nens densitet \u00e4r v\u00e4ldigt l\u00e5g.<\/p>\n

\u221a Rheas yttemp kan variera <\/strong>fr\u00e5n \u2212174 \u00b0C i direkt solljus till \u2212220 \u00b0C i skuggan.<\/p>\n

\u221a F\u00f6r en m\u00e5nad sen avsl\u00f6jade NASA<\/strong> att Rhea har en tunn atmosf\u00e4r best\u00e5ende av syre och koldioxid.<\/p>\n

\"\"<\/a>
3-D-mosaiken av ett omr\u00e5de p\u00e5 Rhea. Foto: NASA\/Cassini<\/figcaption><\/figure>\n

\n

3-D-mosaiken ovan best\u00e5r av 11 svartvita bilder tagna fr\u00e5n olika vinklar, vilket m\u00f6jligg\u00f6r djupseendet. En del av f\u00f6rkastningarna h\u00e4r p\u00e5 Rheas fr\u00e5n Saturnus bortv\u00e4nda sida har ett djup p\u00e5 4 km.<\/p>\n

En del av de tektoniska fenomenen \u00e4r bevisligen yngre \u00e4n de unga nedslagskratrarna p\u00e5 Rhea.<\/p>\n

Kallt, kallare, kallast, kallasteste…<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Till och med rubidium-kondensatet huttrar...<\/figcaption><\/figure>\n

… ja, var \u00e4r det allra som allra\u00a0 kallast\u00a0 i universum? Minus 29 nu i jul mitt i Sk\u00e5ne (Ljungbyhed) r\u00e4cker inte l\u00e5ngt.<\/p>\n

Faktum \u00e4r att fysikerna \u00e4r ganska \u00f6verens om att ett oslagbart frysh\u00e5l i kosmos ligger i ett labb i Brighton, d\u00e4r tekniker och forskare h\u00e4rom \u00e5ret med diverse konstgrepp (laser, magneter) lyckades pressa tempen i rubidiumatomer ner till\u00a0 1,7 nanokelvin (= 1,7 ggr 10 upph\u00f6jt till minus 7 Kelvin). Materian h\u00e4r handlar om s\u00e5 kallat Bose-Einstein-kondensat.<\/p>\n

Andra kyliga st\u00e4llen:<\/p>\n

* Antarktis<\/strong>. D\u00e4r har en g\u00e5ng uppm\u00e4tts rekordtempen -89 C.<\/p>\n

* Triton. Neptunusm\u00e5nen<\/strong>, med -235 C.<\/p>\n

* Den kosmiska<\/strong> bakgrundsstr\u00e5lningen, 2,73 K.<\/p>\n

Julh\u00e4lsning utifr\u00e5n<\/h2>\n

Tack till Lars Olefeldt, som vidares\u00e4nder en julig h\u00e4lsning fr\u00e5n internatioella\u00a0 rymdstationen<\/a>. Samtidigt skickade spaceweather.com ut en bild i helgen, som visade ISS fotograferad fr\u00e5n fransk horisont. Dagen var 21 december (= m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelsedan), s\u00e5 det var mycket som var p\u00e5 g\u00e5ng. Theirry Legault stod i Normandiet, han anv\u00e4nde sig av en 10-tums Meade-reflektor, en kamera typ Canon 5 D Mark II och exponeringstiden f\u00f6r det sabba passagen var 1\/2000-dels sekund.<\/p>\n

\"\"<\/a>
ISS pilar \u00f6ver m\u00e5nen. Foto: Theirry Legault<\/figcaption><\/figure>\n

Den internationella rymdstationen \u00e4r nog s\u00e5 n\u00e4ra en upplyst julgran vi kan komma p\u00e5 himlavalvet.<\/p>\n

\u00d6ver Malm\u00f6 kan vi se “julgranen” komma pilande fr\u00e5n sydv\u00e4st mot \u00f6st, v\u00e4ldigt l\u00e5gt, 29 december kl 18.34 och 30 december kl 17.27.<\/p>\n

Tre toppnyheter 2010<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det \u00e4r inne att lista \u00e5rets astronomiska begivenheter. Jag n\u00f6jer mig med de tre \u00f6versta p\u00e5 pallen.<\/p>\n

1. \u00d6ppningen av Tycho Brahes grav i Prag.<\/strong> 10 \u00e5rs f\u00f6rarbete av \u00c5rhus-medeltidsarkeologen\u00a0 Jens Vellev!!!<\/p>\n

2. Japanernas Hayabusa-expedition,<\/strong> som efter sju \u00e5r lyckades \u00e5terv\u00e4nda till jorden med originalpartiklar upplockade fr\u00e5n asteroiden Itokawa.<\/p>\n

3.\u00a0 Felisa Wolfe-Simons uppt\u00e4ckt av arsenikbaserade bakterier.<\/strong> Uppm\u00e4rksammades senast i Morgan Freemans fantastiska tv-serie p\u00e5 Discovery Science-kanalen (Through\u00a0 the wormhole<\/em>).<\/p>\n

Ny blogg med astrobiologi<\/h2>\n

Fr\u00e5n id\u00e9- och vetenskapshistorikern David Dun\u00e9r i Lund via Kjell Werner, ASTB:s sekreterare, kommer tips om den sprillans nya astrobiologibloggen: http:\/\/astrobiologi.wordpress.com\/<\/a><\/p>\n

<\/a><\/div>\n
– D\u00e4r kan ni f\u00f6lja Pufendorf-projektets arbete med att s\u00f6ka efter liv i universum. L\u00e4gger ut nya meddelanden framf\u00f6r allt p\u00e5 torsdagar och fredagar, h\u00e4lsar David.<\/div>\n

Universitetens tredje uppgift<\/h2>\n

Aprop\u00e5 ovanst\u00e5ende notis… det talas d\u00e5 och d\u00e5 f\u00f6rtj\u00e4nstfullt om universitetens tredje uppgift, den att popularisera vetenskapen och f\u00f6ra ut forskningsresultaten. Det \u00e5terst\u00e5r mycket att g\u00f6ra inte minst inom v\u00e5r egen vetenskap. F\u00f6red\u00f6met \u00e4r Royal Astronomical Society i London<\/a>, som nu i januari lockar allm\u00e4nheten t ex med ett lunchf\u00f6redrag p\u00e5 temat Life under bombardment<\/em> – om kometsv\u00e4rmar i solsystemets begynnelse och kring solliknande stj\u00e4rnor i v\u00e5r n\u00e4rhet i dag.<\/p>\n


\n<\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En kylig himlakropp i 3-D. Julhelgen f\u00f6rsta sp\u00e4nnande bilder kom (\u00f6verraskad?) fr\u00e5n NASA:s Cassini-sond, som bl a fotat Saturnus-m\u00e5nen Rhea i n\u00e4rbild och \u00e4ven gett oss en 3-D-mosaik av himlakroppen. Rhea \u00e4r en annorlunda drabant i planetsystemet, Rhea \u00e4r som v\u00e5r egen m\u00e5ne l\u00e5st i fast l\u00e4ge visavi sin huvudplanet och Cassinis n\u00e4rbilder visar p\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 239 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9790"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9790"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9790\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9813,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9790\/revisions\/9813"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9790"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9790"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9790"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}