Exploderande stj\u00e4rnor \u2013 supernovor \u2013 dyker pl\u00f6tsligt upp p\u00e5 natthimlen och lyser i n\u00e5gra veckor. Dagens supernovateleskop, som Zwicky Transient Facility (ZTF), hittar tusentals varje \u00e5r och uppt\u00e4cker ibland mycket s\u00e4llsynta explosioner. En s\u00e5dan \u00e4r supernovan SN 2021yfj som flammade upp i stj\u00e4rnbilden Valfisken i september 2021 och ligger cirka 2 miljarder ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden.<\/p>\n\n\n\n
\u2013 Det h\u00e4r var f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi s\u00e5g en exploderande stj\u00e4rna som i princip var helt avkl\u00e4dd. Den visar oss hur stj\u00e4rnor \u00e4r uppbyggda och att de kan f\u00f6rlora mycket material innan de exploderar, s\u00e4ger Steve Schulze<\/strong>, som ledde studien. Han var postdoktor vid Oskar Klein-centret i Stockholm n\u00e4r supernovan uppt\u00e4cktes och unders\u00f6kningen inleddes.<\/p>\n\n\n Jesper Sollerman<\/strong>, professor vid Institutionen f\u00f6r astronomi vid Stockholms universitet, \u00e4r en av medf\u00f6rfattarna i studien:<\/p>\n\n\n\n \u2013 St\u00f6rre delen av universum best\u00e5r av v\u00e4te och helium, men vi har tidigare funnit exploderande stj\u00e4rnor som faktiskt saknar dessa grund\u00e4mnen och i st\u00e4llet inneh\u00e5ller mestadels kol, syre och kv\u00e4ve. SN 2021yfj inneh\u00e5ller ist\u00e4llet de \u00e4nnu mer s\u00e4llsynta grund\u00e4mnena kisel och svavel. Dessa produceras i de allra innersta delarna av massiva stj\u00e4rnor, men vi har aldrig tidigare sett bevis f\u00f6r detta p\u00e5 ett s\u00e5 tydligt s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n Artistisk bild av hur en exploderande avskalad stj\u00e4rna skulle kunna se ut. Illustration: W. M. Keck Observatory \/ Adam Makarenko.<\/em><\/p>\n\n\n\n Under n\u00e4stan tv\u00e5 m\u00e5nader samlade det internationella forskarlaget in observationer med flera av de st\u00f6rsta tillg\u00e4ngliga teleskopen, inklusive Keck-teleskopet p\u00e5 Hawaii, Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope i Chile och det Nordiska optiska teleskopet p\u00e5 kanarie\u00f6n La Palma. Analysen av dessa observationer avsl\u00f6jade str\u00e5lning fr\u00e5n material som omgav den exploderande stj\u00e4rnan och som var rikt p\u00e5 fr\u00e4mst svavel och kisel \u2013 i motsats till alla tidigare studerade supernovaexplosioner.<\/p>\n\n\n\n \u2013 ZTF \u00e4r en riktig uppt\u00e4ckarmaskin. Vi hittar st\u00e4ndigt nya sp\u00e4nnande fenomen ute i universum som inte s\u00e4llan v\u00e4cker uppm\u00e4rksamhet. Detta \u00e4r nu den tjugonde artikeln i tidskriften Nature som jag varit del av p\u00e5 ungef\u00e4r lika m\u00e5nga \u00e5r, och ZTF st\u00e5r f\u00f6r de sex senaste uppt\u00e4ckterna, ber\u00e4ttar Jesper Sollerman.<\/p>\n\n\n\n Artikeln Extremely-stripped supernova reveals a silicon and sulphur formation site<\/a> <\/em>publicerades i Nature den 20 augusti. Studien leddes av Steve Schulze, tidigare postdoktor vid Oskar Klein Centre vid Stockholms universitet och nu baserad vid Northwestern University, USA. Fr\u00e5n Stockholms universitet medverkade f\u00f6rutom Steve Schulze och Jesper Sollerman \u00e4ven Ragnhild Lunnan, Nikhil Sarin, Se\u00e1n Brennan, Claes Fransson, Anjasha Gangopadhyay och Anders Jerkstrand. <\/p>\n\n\n\n Studien kan ocks\u00e5 l\u00e4sas p\u00e5 arxiv.org<\/a>, ett \u00f6ppet arkiv med icke-peergranskade digitala preprints och postprints.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ny typ av supernovaexplosion avsl\u00f6jar naken stj\u00e4rna Astronomer fr\u00e5n Stockholms universitet har tillsammans med andra forskare unders\u00f6kt en exploderande stj\u00e4rna som saknar alla de vanligaste grund\u00e4mnena i universum. Den s\u00e4llsynta avskalade stj\u00e4rnan hj\u00e4lper forskarna att f\u00f6rst\u00e5 hur och var grund\u00e4mnen som svavel och kisel bildas. Studien \u00e4r publicerad i det senaste numret av tidskriften Nature.… L\u00e4s mer »Nr 39 2025<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97985"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=97985"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97985\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":97992,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/97985\/revisions\/97992"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=97985"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=97985"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=97985"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/1755704755690blob.png\")
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/08\/image.jpg\")
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\nStudien<\/h2>\n\n\n\n