![\"Vitt](\"https:\/\/www.su.se\/polopoly_fs\/1.847637!\/image\/image.jpg_gen\/derivatives\/landscape_690\/image.jpg\")
<\/p>\n\n\n\nEn pressrelis fr\u00e5n Stockholms universitet meddelar att:<\/p>\n\n\n\n
Det svenska solteleskopet SST p\u00e5 den spanska \u00f6n La Palma har uppgraderats med ny teknik. Teleskopet som drivs av Stockholms universitet har bland annat f\u00e5tt st\u00f6rre synf\u00e4lt med bibeh\u00e5llen sk\u00e4rpa och m\u00f6jlighet att m\u00e4ta ljusets polarisation vid nya v\u00e5gl\u00e4ngder.<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
Det svenska solteleskopet (SST) \u00e4r ett av de mest h\u00f6guppl\u00f6sande solteleskopen i v\u00e4rlden, med en linsdiameter p\u00e5 strax under en meter. Det \u00e4r bel\u00e4get p\u00e5 Kanarie\u00f6n La Palma, inom Observatorio del Roque de los Muchachos. Foto: Dan Kiselman<\/em><\/p>\n\n\n\n \u2013 Den nya tekniken ger oss helt nya m\u00f6jligheter att kartl\u00e4gga solens magnetf\u00e4lt, ett viktigt steg p\u00e5 v\u00e4gen mot att kunna f\u00f6ruts\u00e4ga den sortens solutbrott som kan st\u00e4lla till det f\u00f6r oss p\u00e5 jorden, s\u00e4ger Dan Kiselman<\/strong>, bitr\u00e4dande f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Institutet f\u00f6r solfysik vid Institutionen f\u00f6r astronomi, Stockholms universitet. <\/p>\n\n\n\n M\u00e4tningarna g\u00f6rs genom att solljus leds in via en lins i toppen av ett h\u00f6gt torn, ner i en k\u00e4llare, d\u00e4r ljuset delas upp mellan olika vetenskapliga instrument. Det nya best\u00e5r i att instrumentet CRISP som observerat i r\u00f6tt ljus bytts ut mot det nya CRISP2, som har ett mycket st\u00f6rre synf\u00e4lt: 120 b\u00e5gsekunder vilket motsvarar 86 000 km p\u00e5 solens yta. CHROMIS, som observerar bl\u00e5tt ljus, har f\u00e5tt nya detektorer som ger ett st\u00f6rre synf\u00e4lt \u00e4ven d\u00e4r, men ocks\u00e5 kompletterats med en polarimeter som g\u00f6r det m\u00f6jligt att m\u00e4ta ljusets polarisation, det vill s\u00e4ga dess sv\u00e4ngningsplan.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det kommer att m\u00f6jligg\u00f6ra m\u00e4tningar av magnetf\u00e4lt genom att observera de spektrallinjer som kallas H och K \u2013 f\u00f6rhoppningsvis upp till h\u00f6gre h\u00f6jder i solatmosf\u00e4ren \u00e4n vad tidigare varit m\u00f6jligt, s\u00e4ger Dan Kiselman. <\/p>\n\n\n\n Spektrallinjer uppst\u00e5r i solatmosf\u00e4ren n\u00e4r atomer absorberar eller s\u00e4nder ut ljus vid specifika v\u00e5gl\u00e4ngder (f\u00e4rger). Genom att observera vissa speciella spektrallinjer f\u00e5r man information fr\u00e5n olika lager i solens atmosf\u00e4r och kan f\u00f6lja fenomen som fortplantar sig i h\u00f6jdled.<\/p>\n\n\n\n \u2013 M\u00e5let med v\u00e5ra anstr\u00e4ngningar \u00e4r bland annat att kunna g\u00f6ra p\u00e5litliga kartor \u00f6ver solatmosf\u00e4rens struktur och magnetf\u00e4lt, s\u00e5 att vi kan b\u00f6rja f\u00f6lja och kanske till och med f\u00f6ruts\u00e4ga vad som ska h\u00e4nda utifr\u00e5n data vi samlar in, s\u00e4ger Dan Kiselman.<\/p>\n\n\n\n Solfl\u00e4ck observerad med CHROMIS. A) Bild i vanligt ljus. B) Samma omr\u00e5de avbildat i spektrallinjen H. Man ser de \u00f6vre lager i solatmosf\u00e4ren som kallas kromosf\u00e4ren. C) Prelimin\u00e4r uppskattning av magnetf\u00e4ltet i kromosf\u00e4ren utifr\u00e5n polarisationsdata. De tv\u00e5 delarna av solfl\u00e4cken har motsatt magnetisk polaritet (r\u00f6tt och svart) och gr\u00e4nsen d\u00e4remellan \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt skarp. Bild: Jorrit Leenaarts\/Institutet f\u00f6r solfysik<\/em><\/p>\n\n\n\n P\u00e5 solen f\u00f6rekommer utbrott av energi som \u00e4r s\u00e5 starka att de kan f\u00e5 effekter p\u00e5 jorden. En variant \u00e4r \u201dflare-utbrott\u201d, en sorts magnetiska kortslutningar som initieras p\u00e5 h\u00f6g h\u00f6jd \u00f6ver solytan d\u00e4r det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra m\u00e4tningar. En annan variant \u00e4r \u201dkoronamassutkastningar\u201d, moln av plasma som kastas iv\u00e4g fr\u00e5n solen. Det tar ett par dygn f\u00f6r plasmat att n\u00e5 jorden, d\u00e4r den krockar med jordens magnetosf\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n \u2013 De skakar om och skapar bland annat norrsken och magnetiska stormar, som kan st\u00e4lla till det f\u00f6r v\u00e5ra tekniska system, s\u00e4ger Dan Kiselman. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r det mesta m\u00e4rker vanliga m\u00e4nniskor p\u00e5 jorden inget av utbrotten, men n\u00e4r de blir extra starka finns det risker. Bland annat finns det risk f\u00f6r extra h\u00f6ga str\u00e5lningsniv\u00e5er av r\u00f6ntgenstr\u00e5lning h\u00f6gre upp i jordatmosf\u00e4ren, som bland annat p\u00e5verkar radiokommunikation. En annan effekt \u00e4r risken f\u00f6r att ett riktigt stort solutbrott ska sl\u00e5 ut elektriska installationer p\u00e5 jorden, i v\u00e4rsta fall hela elsystem. F\u00f6r att kunna f\u00f6rebygga riskerna kr\u00e4vs mer kunskap om solutbrotten, till exempel hur de utl\u00f6ses, s\u00e5 att de i en framtid blir m\u00f6jliga att f\u00f6ruts\u00e4ga genom observationer.<\/p>\n\n\n\n \u2013 F\u00f6r att lyckas med det m\u00e5ste vi kunna kartl\u00e4gga skeenden h\u00f6gre upp i solatmosf\u00e4ren. Vi m\u00e5ste ocks\u00e5 ha ett stort synf\u00e4lt s\u00e5 att chanserna \u00e4r goda att vi t\u00e4cker in ett utbrott i realtid n\u00e4r det sker, s\u00e4ger Dan Kiselman.<\/p>\n\n\n\n Ett aktivt omr\u00e5de p\u00e5 solen observerat med CRISP2 i ljuset av spektrallinjen H-alfa. Man ser solens kromosf\u00e4r d\u00e4r de svepande strukturerna formas av magnetf\u00e4lt. Bild\/bearbetning: Institutet f\u00f6r solfysik<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r de tekniska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna \u00e4r p\u00e5 plats kr\u00e4vs st\u00e4ndig beredskap. F\u00f6r trots att f\u00f6ruts\u00e4ttningarna vid La Palma kanske \u00e4r de b\u00e4sta p\u00e5 jorden, \u00e4r det oftast atmosf\u00e4ren som s\u00e4tter gr\u00e4nser f\u00f6r hur bra data man f\u00e5r. <\/p>\n\n\n\n \u2013 Det \u00e4r som n\u00e4r man ser luft \u00f6ver het asfalt en v\u00e4ldigt varm dag. Luften dallrar och bilderna genom teleskopet blir suddiga och oroliga. Vi kan korrigera f\u00f6r en del av dessa effekter men i slut\u00e4ndan \u00e4r det n\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4r n\u00e4stan perfekta som man f\u00e5r riktigt anv\u00e4ndbara data. Mycket tid g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r \u00e5t till att v\u00e4nta p\u00e5 de r\u00e4tta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna och den stadiga luften, s\u00e4ger Dan Kiselman. <\/p>\n\n\n\n Men d\u00e5 och d\u00e5 h\u00e4nder det. N\u00e4r jordatmosf\u00e4ren \u00e4r stadig samtidigt som det intr\u00e4ffar en viktig h\u00e4ndelse p\u00e5 solen, som ett stort solutbrott, samlas det in unika data. <\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi f\u00e5r inte l\u00e5ta n\u00e5gon dag g\u00e5 till spillo f\u00f6r man vet inte n\u00e4r den stunden kommer. D\u00e5 g\u00e4ller det att allt fungerar, s\u00e4ger Dan Kiselman.<\/p>\n\n\n\n Kontrollrummet vid det svenska solteleskopet SST. Foto: Dan Kiselman<\/em><\/p>\n\n\n\n Det svenska solteleskopet (SST) \u00e4r ett av de mest h\u00f6guppl\u00f6sande solteleskopen i v\u00e4rlden med en linsdiameter p\u00e5 strax under en meter.<\/p>\n\n\n\n SST r\u00e4knas som en forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Det drivs av Institutet f\u00f6r solfysik, som \u00e4r en del av Institutionen f\u00f6r astronomi vid Stockholms universitet, med st\u00f6d av Vetenskapsr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n SST togs i bruk 2002, men \u00e4r trots sina tjugotre \u00e5r fortfarande ett av v\u00e4rldens mest avancerade solteleskop. Bel\u00e4get 2 400 meter \u00f6ver havet, p\u00e5 \u00f6n La Palma, en av Kanarie\u00f6arna, \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningarna i atmosf\u00e4ren idealiska. Med den nya tekniska uppgraderingen bef\u00e4ster SST d\u00e4rf\u00f6r sin position som v\u00e4rldsledande inom omr\u00e5det. Kombinationen av bildkvalitet, synf\u00e4ltets storlek och avancerade instrument som kan arbeta parallellt \u00e4r unik.<\/p>\n\n\n\n CHROMIS<\/strong> \u2013 en avbildande spektrometer f\u00f6r bl\u00e5tt ljus. Det tidigare synf\u00e4ltet p\u00e5 60×40 b\u00e5gsekunder har \u00f6kat till 80×80 b\u00e5gsekunder (cirka 57 000 km p\u00e5 solen). CHROMIS har nu ocks\u00e5 f\u00e5tt en polarimeter vilket m\u00f6jligg\u00f6r m\u00e4tningar av ljusets polarisation (sv\u00e4ngningsriktning) i spektrallinjer med vars hj\u00e4lp magnetf\u00e4ltens styrka och riktning kan uppskattas.<\/p>\n\n\n\n Foto: P S\u00fctterlin<\/em><\/p>\n\n\n\n CRISP2<\/strong> \u2013 en avbildande spektropolarimeter verksam i r\u00f6tt ljus som ers\u00e4tter den tidigare CRISP. Det tidigare cirkul\u00e4ra synf\u00e4ltet med 80 b\u00e5gsekunders diameter har vuxit till 120 b\u00e5gsekunder (ca 86 000 km p\u00e5 solen). <\/p>\n\n\n\n Foto: P S\u00fctterlin<\/em><\/p>\n\n\n\n B\u00e5de CHROMIS och CRISP2 \u00e4r konstruerade som dubbla Fabry-P\u00e9rot-interferometrar. De fungerar som smalbandiga optiska filter som kan scanna av spektrallinjerna i solspektrum mycket snabbt. <\/p>\n\n\n\n Uppgraderingen av instrumenteringen och forskningen med den finansieras av Stockholms universitet, samt genom bidrag fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det och European Research Council. <\/p>\n\n\n\n L\u00e4s mer om SST<\/a><\/p>\n\n\n\n Ny teknik \u00f6ppnar f\u00f6r att f\u00f6ruts\u00e4ga framtida solutbrott En pressrelis fr\u00e5n Stockholms universitet meddelar att: Det svenska solteleskopet SST p\u00e5 den spanska \u00f6n La Palma har uppgraderats med ny teknik. Teleskopet som drivs av Stockholms universitet har bland annat f\u00e5tt st\u00f6rre synf\u00e4lt med bibeh\u00e5llen sk\u00e4rpa och m\u00f6jlighet att m\u00e4ta ljusets polarisation vid nya v\u00e5gl\u00e4ngder. Det… L\u00e4s mer »Nr 48 2025<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98146"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=98146"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98146\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98152,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98146\/revisions\/98152"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=98146"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=98146"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=98146"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Synligg\u00f6r magnetf\u00e4lt<\/h2>\n\n\n\n
Kartor \u00f6ver solatmosf\u00e4ren<\/h2>\n\n\n\n
![\"Tre](\"https:\/\/www.su.se\/polopoly_fs\/1.847646!\/image\/image.png_gen\/derivatives\/wideBanner_1468\/image.png\")
<\/p>\n\n\n\nNorrsken och magnetiska stormar<\/h2>\n\n\n\n
Beh\u00f6ver ligga steget f\u00f6re<\/h2>\n\n\n\n
Atmosf\u00e4ren s\u00e4tter gr\u00e4nser<\/h2>\n\n\n\n
![\"Tv\u00e5](\"https:\/\/www.su.se\/polopoly_fs\/1.847914!\/image\/image.jpeg_gen\/derivatives\/landscape_690\/image.jpeg\")
<\/p>\n\n\n\nOm SST<\/h2>\n\n\n\n
De tv\u00e5 instrument som nyligen uppgraderats \u00e4r:<\/h3>\n\n\n\n
![\"Vetesnskapligt](\"https:\/\/www.su.se\/polopoly_fs\/1.847918!\/image\/image.jpg_gen\/derivatives\/wideBanner_1468\/image.jpg\")
<\/p>\n\n\n\n![\"Vetenskapligt](\"https:\/\/www.su.se\/polopoly_fs\/1.847915!\/image\/image.jpg_gen\/derivatives\/wideBanner_1468\/image.jpg\")
<\/p>\n\n\n\nFinansiering<\/h3>\n\n\n\n
<\/h1>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"