![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/r_r_LEMMON-narrow-all_stacked1.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n<\/a><\/figure><\/div>\n\n\nMax Ullbergs<\/strong> variant fr\u00e5n Genarp – kolla fakta p\u00e5 fb-sajten Astrofoto – Tycho Brahe-s\u00e4llskapet:<\/a><\/p>\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Kometen \u00e4r just nu runt magnitud 6 och st\u00e5r n\u00e5gra grader nordost Arkturus. Tips: Kolla Stellarium!<\/p>\n\n\n\n Att \u00e4ven proffsastronomerna h\u00e5ller ett \u00f6ga p\u00e5 kometen framg\u00e5r ur en rapport p\u00e5 Astronomer\u00b4s Telegram<\/a> fr\u00e5n 21 oktober, en rapport i vilken kometen synats av ett antal teleskop p\u00e5 Teneriffa. H\u00e4r noteras: <\/p>\n\n\n\n “Comet Lemmon exhibits an exceptionally active nucleus, characterized by a large coma and multiple jet structures. We report the detection of several bright jets in visible-light (Lum filter) images obtained during the night of 2025 September 29\u00e2\u0080\u009330. Between 04:57 and 06:01 UT, a total of 299 individual 5-second Lum-band exposures were acquired and co-added after compensating for the comet\u00e2\u0080\u0099s apparent motion and centering on its optocenter. A Laplace-filtered image of Lemmon\u00e2\u0080\u0099s central coma, processed following the method described by Serra-Ricart & Licandro (2015, ApJ, 814, 49), reveals two large spiral jets (likely dust jets, labeled A and B) extending toward the NE and SW, respectively, in the sky plane (sunward direction). Tail streamers are also visible, oriented approximately in the antisolar direction, along with additional fainter jets. The filtered image includes the projected velocity vector of the comet (blue arrow), the antisolar direction (yellow arrow), as well as the image orientation and distance scale. The cometary optocenter is marked with red lines.” <\/p>\n\n\n\n \u00d6vers\u00e4tta till svenska? Testa h\u00e4r: https:\/\/www.deepl.com\/en\/translator\/l\/en\/sv<\/p>\n\n\n\n Agneta Berntsson<\/strong> har den g\u00e5ngna sommaren dokumenterat en del av ASTB:s g\u00e4ster p\u00e5 v\u00e5ra utetr\u00e4ffar i stan.. H\u00e4r \u00e4r en trio med tatueringar:<\/p>\n\n\n “Avs\u00e4ndaren” till den nedersta tatueringen heter Madeleine Burheim<\/strong>, som h\u00f6ll f\u00f6redrag f\u00f6r oss senast p\u00e5 temat spektroskopi. Hon \u00e4r doktorand inom atom\u00e4r astrofysik vid avdelningen f\u00f6r astrofysik i Lund. Inspelningen fr\u00e5n m\u00f6tet finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Vi saxar fr\u00e5n ett pressmess fr\u00e5n Chalmers<\/a>: Forskare p\u00e5 Chalmers och den amerikanska rymdstyrelsen Nasa har gjort en ov\u00e4ntad uppt\u00e4ckt som utmanar en av kemins grundregler och ger ny kunskap om Saturnus g\u00e5tfulla m\u00e5ne Titan. I m\u00e5nens extremt kalla milj\u00f6er kan \u00e4mnen som normalt \u00e4r of\u00f6renliga med varandra \u00e4nd\u00e5 blandas, n\u00e5got som kan bredda f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r kemin innan livets uppkomst.<\/p>\n\n\n\n Forskare har l\u00e4nge intresserat sig f\u00f6r Saturnus st\u00f6rsta och orangef\u00e4rgade m\u00e5ne, eftersom dess utveckling kan l\u00e4ra oss mer om v\u00e5r egen planet och de tidigaste kemiska stegen mot liv. Titans kalla milj\u00f6, och dess tjocka kv\u00e4ve- och metanfyllda atmosf\u00e4r, har m\u00e5nga likheter med de f\u00f6rh\u00e5llanden som den unga jorden antas ha haft f\u00f6r flera miljarder \u00e5r sedan. Genom att studera Titan hoppas forskare d\u00e4rf\u00f6r hitta ledtr\u00e5dar om hur liv en g\u00e5ng uppstod.<\/p>\n\n\n Forskare har l\u00e4nge intresserat sig f\u00f6r Saturnus st\u00f6rsta m\u00e5ne, Titan, och dess iskalla milj\u00f6 som hyser sj\u00f6ar, hav, sanddyner och en tjock atmosf\u00e4r fylld av kv\u00e4ve och metan. Titan antas ha en hel del gemensamt med v\u00e5r planets tidiga utveckling, och kan d\u00e4rf\u00f6r ge forskarna ledtr\u00e5dar om hur liv en g\u00e5ng uppstod. Bild: NASA-JPL-Space Science Institute.<\/em><\/p>\n\n\n\n Martin Rahm,<\/strong> docent p\u00e5 institutionen f\u00f6r kemi och kemiteknik, Chalmers, har under l\u00e5ng tid arbetat f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 mer om vad som p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 Titan. Han hoppas nu att forskargruppens \u00f6verraskande uppt\u00e4ckt av hur pol\u00e4ra och opol\u00e4ra \u00e4mnen* mot alla odds f\u00f6renas, kan bli en viktig pusselbit i de fortsatta och framtida studierna av Titan.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Det h\u00e4r \u00e4r mycket sp\u00e4nnande resultat som kan hj\u00e4lpa oss att f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5got p\u00e5 en v\u00e4ldigt stor niv\u00e5, en m\u00e5ne lika stor som planeten Merkurius, s\u00e4ger han.<\/p>\n\n\n\n Forskarnas studie<\/u><\/a>, som har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att metan, etan och v\u00e4tecyanid \u2013 som finns i stora m\u00e4ngder i atmosf\u00e4ren och p\u00e5 ytan p\u00e5 Titan \u2013 kan samspela p\u00e5 ett s\u00e4tt som tidigare inte har ansetts m\u00f6jligt. Att starkt pol\u00e4ra molekyler av v\u00e4tecyanid kan bilda kristaller med de helt opol\u00e4ra \u00e4mnena metan och etan \u00e4r \u00f6verraskande eftersom s\u00e5dana \u00e4mnen normalt h\u00e5ller sig strikt \u00e5tskilda, ungef\u00e4r som olja och vatten.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Uppt\u00e4ckten av den ov\u00e4ntade interaktionen mellan dessa \u00e4mnen kan p\u00e5verka hur vi f\u00f6rst\u00e5r m\u00e5nens geologi och m\u00e4rkliga landskap av sj\u00f6ar, hav och sanddyner. Dessutom \u00e4r v\u00e4tecyanid f\u00f6rmodligen en viktig del i det ursprungliga skapandet av flera av livets byggstenar: exempelvis aminosyror, som \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r uppbyggnaden av proteiner, och kv\u00e4vebaser som beh\u00f6vs f\u00f6r arvsmassans genetiska kod. S\u00e5 v\u00e5rt arbete bidrar \u00e4ven till nya insikter om kemin innan livet uppstod, och hur den kan fortg\u00e5 i extrema, og\u00e4stv\u00e4nliga milj\u00f6er, s\u00e4ger Martin Rahm, som har lett studien.<\/p>\n\n\n\n \u00c5r 2034 v\u00e4ntas Nasas rymdsond Dragonfly anl\u00e4nda till Titan, med m\u00e5let att unders\u00f6ka vad som finns p\u00e5 dess yta. Innan dess planerar Martin Rahm och hans kollegor att forts\u00e4tta utforska v\u00e4tecyanidskemi, delvis i kontakt med Nasa.<\/p>\n\n\n\n \u2013 V\u00e4tecyanid finns p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen i universum, till exempel i stora stoftmoln, i planeters atmosf\u00e4rer och i kometer. Kanske kan uppt\u00e4ckterna i v\u00e5r studie hj\u00e4lpa oss f\u00f6rst\u00e5 vad som h\u00e4nder i andra kalla omgivningar i rymden. Och kanske kan vi f\u00e5 svar p\u00e5 om fler opol\u00e4ra molekyler kan komma in i v\u00e4tecyanidens kristaller, och vad detta i s\u00e5 fall kan ha f\u00f6r betydelse f\u00f6r kemin som f\u00f6regick livets uppkomst, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kometj\u00e4garna i farten Kometen kallad Lemmon aka C\/2025 A6 (Lemmon) har lockat fram v\u00e5ra astrofotografer. Peter Linde f\u00e5ngade kometen s\u00e5 h\u00e4r fint fr\u00e5n Gunnesbo norr Lund h\u00e4rom kv\u00e4llen : B\u00e5da 70×2 sek exp. Canon EOS M6. F=140mm. Svansen ca 5 grader synlig. Max Ullbergs variant fr\u00e5n Genarp – kolla fakta p\u00e5 fb-sajten Astrofoto – Tycho… L\u00e4s mer »Nr 52 2025<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98259"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=98259"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98259\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98288,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98259\/revisions\/98288"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=98259"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=98259"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=98259"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\nKroppsm\u00e5lningar med astromotiv<\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/figure><\/div>\n\n<\/a><\/figure><\/div>\n\n<\/a><\/figure><\/div>\n\n\nChalmersuppt\u00e4ckt p\u00e5 Saturnus m\u00e5ne utmanar synen p\u00e5 kemin innan livets uppkomst<\/strong><\/h2>\n\n\n\n
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n