<\/p>\n\n\n
![\"\"\/](\"https:\/\/publish.ne.cision.com\/l\/semcmklre\/mb.cision.com\/Public\/5569\/4264994\/8be2daedb20da24c_800x800ar.jpg\")
<\/figure><\/div>\n\n\n Skiner i r\u00f6tt med ljus som f\u00e4rdats fr\u00e5n det avl\u00e4gsna f\u00f6rflutna: Galaxen Y1 (inringad) lyser tack vare stoftkorn som v\u00e4rmts upp av nybildade stj\u00e4rnor. Bilden \u00e4r tagen med James Webb-teleskopet.<\/a> <\/p>\n\n\n\n * Astronomer har uppt\u00e4ckt en <\/strong>extrem och tidigare ok\u00e4nd typ av stj\u00e4rnfabrik genom att lyckas m\u00e4ta temperaturen i en avl\u00e4gsen galax. Galaxen lyser intensivt av \u00f6verhettat kosmiskt stoft och bildar stj\u00e4rnor 180 g\u00e5nger snabbare \u00e4n v\u00e5r egen Vintergata. Uppt\u00e4ckten, med teleskopet Alma, kan dessutom f\u00f6rklara hur galaxer kunde v\u00e4xa s\u00e5 snabbt n\u00e4r universum var ungt.<\/p>\n\n\n\n * De f\u00f6rsta generationerna av <\/strong>stj\u00e4rnor som bildades i universum kom till under f\u00f6rh\u00e5llanden som skiljer sig avsev\u00e4rt fr\u00e5n allt vi kan se p\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e5ll i rymden idag. Astronomer studerar dessa skillnader med hj\u00e4lp av kraftfulla teleskop, som kan uppt\u00e4cka galaxer s\u00e5 l\u00e5ngt borta att deras ljus har f\u00e4rdats mot oss i flera miljarder \u00e5r. <\/p>\n\n\n\n * Nu har ett internationellt forskarlag<\/strong>, lett av Chalmersastronomen Tom Bakx,<\/strong> kunnat m\u00e4ta temperaturen i en av de mest avl\u00e4gsna k\u00e4nda stj\u00e4rnfabrikerna. Galaxen, k\u00e4nd som Y1, ligger s\u00e5 l\u00e5ngt bort att dess ljus har tagit \u00f6ver 13 miljarder \u00e5r att n\u00e5 oss.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi ser tillbaka p\u00e5 en tid d\u00e5 universum skapade stj\u00e4rnor mycket snabbare \u00e4n idag. Tidigare observationer av den h\u00e4r galaxen avsl\u00f6jade att den inneh\u00e5ller stoft och damm, vilket g\u00f6r den till den mest avl\u00e4gsna galax d\u00e4r vi kunnat uppt\u00e4cka ljus fr\u00e5n stoft. Detta fick oss att misst\u00e4nka att den kanske driver en annorlunda, \u00f6verhettad typ av stj\u00e4rnfabrik. F\u00f6r att kunna vara s\u00e4kra ville vi m\u00e4ta dess temperatur, s\u00e4ger Tom Bakx.<\/p>\n\n\n\n * Stj\u00e4rnor som v\u00e5r sol f\u00f6ds<\/strong> i enorma, t\u00e4ta gasmoln i rymden. Orionnebulosan \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt exempel p\u00e5 en s\u00e5dan stj\u00e4rnfabrik. Dessa lyser starkt p\u00e5 natthimlen tack vare de yngsta och tyngsta stj\u00e4rnorna, som lyser upp moln av gas, stoft och damm i m\u00e5nga olika f\u00e4rger.<\/p>\n\n\n\n * Vid v\u00e5gl\u00e4ngder som \u00e4r l\u00e4ngre<\/strong> \u00e4n det m\u00e4nskliga \u00f6gat kan uppfatta, lyser stj\u00e4rnfabriker ocks\u00e5 starkt, men d\u00e5 tack vare ett enormt antal sm\u00e5 kosmiska stoftkorn, uppv\u00e4rmda av stj\u00e4rnljus.<\/p>\n\n\n\n * F\u00f6r att kunna unders\u00f6ka galaxens <\/strong>temperatur utnyttjade forskarna teleskopet Almas k\u00e4nslighet. Alma \u00e4r ett av v\u00e4rldens st\u00f6rsta radioteleskop, bel\u00e4get p\u00e5 en mycket torr bergsplat\u00e5 i norra Chile. Forskarna kunde avbilda galaxen i precis r\u00e4tt f\u00e4rg, vid en v\u00e5gl\u00e4ngd p\u00e5 0,44 millimeter med hj\u00e4lp av Alma-teleskopets avancerade Band 9-mottagare.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vid den h\u00e4r v\u00e5gl\u00e4ngden lyses galaxen upp av m\u00e5nga b\u00f6ljande moln av lysande stoftkorn. N\u00e4r vi s\u00e5g hur starkt den h\u00e4r galaxen lyser, j\u00e4mf\u00f6rt med andra v\u00e5gl\u00e4ngder, visste vi med en g\u00e5ng att vi tittade p\u00e5 n\u00e5got speciellt, s\u00e4ger Tom Bakx.<\/p>\n\n\n\n * M\u00e4tningarna visade att galaxens<\/strong> stoftmoln gl\u00f6der med en temperatur p\u00e5 90 Kelvin, eller minus 180 grader Celsius.<\/p>\n\n\n\n \u2013 J\u00e4mf\u00f6rt med dammet i v\u00e5ra hem \u00e4r det helt klart kallt, men \u00e4nd\u00e5 mycket varmare \u00e4n i n\u00e5gon annan j\u00e4mf\u00f6rbar galax som vi har sett. Temperaturen bekr\u00e4ftar att det verkligen \u00e4r en extrem stj\u00e4rnfabrik. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi har sett en galax som denna, men vi tror att det kan finnas m\u00e5nga fler d\u00e4r ute. Stj\u00e4rnfabriker som Y1 kan ha varit vanliga i det tidiga universum, s\u00e4ger Yoichi Tamura, astronom vid Nagoya-universitetet i Japan.<\/p>\n\n\n\n * Galaxen Y1 tillverkar stj\u00e4rnor<\/strong> i en extrem och oh\u00e5llbar takt som motsvarar 180 g\u00e5nger solens massa varje \u00e5r. I v\u00e5r galax, Vintergatan, skapas i snitt bara ungef\u00e4r en ny stj\u00e4rna med solens massa per \u00e5r. I det unga universum, d\u00e4r vi ser galaxen Y1, tror forskarna att s\u00e5dana korta utbrott av stj\u00e4rnbildning kan ha varit vanliga.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Vi vet inte hur vanliga s\u00e5dana faser kan vara i det tidiga universum. Fram\u00f6ver vill vi leta efter fler exempel p\u00e5 stj\u00e4rnfabriker som den h\u00e4r. Vi planerar ocks\u00e5 att anv\u00e4nda Almas f\u00f6rm\u00e5ga till h\u00f6guppl\u00f6sta m\u00e4tningar f\u00f6r att titta n\u00e4rmare p\u00e5 hur just den h\u00e4r galaxen fungerar, s\u00e4ger Tom Bakx.<\/p>\n\n\n\n Bakx forskarlag tror<\/strong> att galaxen Y1 kan bidra till att l\u00f6sa ett annat kosmiskt mysterium. Tidigare studier har visat att galaxer i det tidiga universum verkar inneh\u00e5lla mycket mer stoft \u00e4n vad deras stj\u00e4rnor kan ha tillverkat under den korta tid de har lyst.<\/p>\n\n\n Galaxen Y1 visas h\u00e4r i bilder fr\u00e5n b\u00e5de James Webb-teleskopets kamera f\u00f6r kortv\u00e5gigt infrar\u00f6tt ljus (visas i bl\u00e5tt och gr\u00f6nt) och fr\u00e5n Alma (i r\u00f6tt).<\/em><\/p>\n\n\n\n Bild:<\/strong> NASA, ESA, CSA (JWST), T. Bakx\/ALMA (ESO\/NRAO\/NAOJ)<\/em><\/p>\n\n\n\n * Astronomer har f\u00f6rbryllats<\/strong> \u00f6ver detta, men nu pekar Y1:s ovanliga temperatur p\u00e5 en l\u00f6sning. Forskaren Laura Sommovigo, <\/strong>astrofysiker vid Flatiron Institute och Columbia University i USA, f\u00f6rklarar: <\/p>\n\n\n\n \u2013 Galaxer i det tidiga universum verkar vara f\u00f6r unga utifr\u00e5n den m\u00e4ngd stoft och damm som de inneh\u00e5ller. Det m\u00e4rkliga \u00e4r att de inte inneh\u00e5ller tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga gamla stj\u00e4rnor, runt vilka de flesta stoftkorn bildas. Men en liten m\u00e4ngd varmt stoft kan lysa lika starkt som stora m\u00e4ngder kallt stoft, och det \u00e4r precis vad vi ser i Y1. Dessa galaxer \u00e4r fortfarande unga och inneh\u00e5ller \u00e4nnu inte s\u00e5 mycket tunga grund\u00e4mnen eller stoft, men de mindre m\u00e4ngder som \u00e4nd\u00e5 finns \u00e4r b\u00e5de varma och ljusstarka. <\/strong><\/p>\n\n\n\n * Forskningen presenteras<\/strong> i artikeln A warm ultraluminous infrared galaxy just 600 million years after the Big Bang<\/a><\/em>, som publicerats i Monthly Notices of the Royal Astronomical Society.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Upphittat: En \u00f6verhettad stj\u00e4rnfabrik i det tidiga universum Chalmersprofessorerna Kirsten Knuden och Tom Bakx \u00e4r tv\u00e5 av v\u00e5ra hemmaastronomer p\u00e5 R\u00e5\u00f6 som ligger bakom uppt\u00e4ckten av denna spektakul\u00e4ra ALMA-nyhet. Bakx st\u00e5r som f\u00f6rsta namn i rapporten. Fr\u00e5n pressmesset citeras: Skiner i r\u00f6tt med ljus som f\u00e4rdats fr\u00e5n det avl\u00e4gsna f\u00f6rflutna: Galaxen Y1 (inringad) lyser tack… L\u00e4s mer »Nr 56 2025<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98357"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=98357"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98357\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98364,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98357\/revisions\/98364"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=98357"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=98357"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=98357"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Bild:<\/strong> NASA<\/a> NASA, ESA, CSA, STScI, J. Diego (Instituto de F\u00edsica de Cantabria, Spanien), J. D\u2019Silva (U. Western Australia), A. Koekemoer (STScI), J. Summers & R. Windhorst (ASU), och H. Yan (U. Missouri)<\/em><\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2025\/11\/bb107e8244198ee0_800x800ar.jpg\")
<\/a><\/figure><\/div>\n\n\n