{"id":9852,"date":"2010-12-29T12:32:46","date_gmt":"2010-12-29T11:32:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=9852"},"modified":"2010-12-29T18:30:08","modified_gmt":"2010-12-29T17:30:08","slug":"nr-241-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/12\/29\/nr-241-2010\/","title":{"rendered":"Nr 241 2010"},"content":{"rendered":"

Ny\u00e5rsh\u00e4lsning ovanifr\u00e5n<\/h2>\n
\"\"<\/a>Det rinner in en st\u00e4ndig str\u00f6m bilder fr\u00e5n v\u00e5r goda men misshandlade hemmaplanet. I g\u00e5r 28 december dokumenterade det amerikanska flygvapnets\u00a0 v\u00e4dersatellit DMSP F18\u00a0 bilden nedan av Skandinavien.<\/div>\n
DMSP st\u00e5r f\u00f6r USA:s eget\u00a0 Defense Meteorological Satellites Program.
\nDet \u00e4r spaceweather.com som har trollat fram bilden<\/a>, d\u00e4r vi kan sk\u00f6nja norrsken i form av gula tv\u00e4rg\u00e5ende band norr om den skandinaviska halv\u00f6n.<\/div>\n
Bakom bildbehandlingen st\u00e5r Paul McCrone vid US Navy\u00b4s Fleet Numerical Meteorology and Oceanography Center i Monterey, Californien, och DMSP-satelliterna\u00a0 F17 and F18 har f\u00f6rm\u00e5gan att studera moln, \u00e5ska, stadsljus och norrsken p\u00e5 jordens nattsida.\"\"<\/a><\/div>\n
\n

TBO bevakar solf\u00f6rm\u00f6rkelsen<\/h2>\n

\"\"<\/a>Inf\u00f6r den partiella solf\u00f6rm\u00f6rkelsen 4 januari laddar ASTB-kompisarna p\u00e5 f\u00f6r fullt, och det blir full show f\u00f6r allm\u00e4nheten\u00a0 ute i Oxie med allt vad vi och solobserverande medlemmar har i instrumentv\u00e4g och filter. F\u00f6rplaneringsm\u00f6te 2 januari med start\u00a0 kl 11.30, ber\u00e4ttar ett mail fr\u00e5n Tora Greve.<\/p>\n

Alla fakta om f\u00f6rm\u00f6rkelsetider p\u00e5\u00a0 TBO:s egen sajt<\/a>.<\/p>\n

Jag vet att massor av ASTB:are \u00e4r glada f\u00f6rm\u00f6rkelsev\u00e4nner, det finns inget som \u00e4r s\u00e5 kul f\u00f6r astronomer som n\u00e4r “ljuset g\u00e5r”, och fr\u00e5gan jag vill st\u00e4lla redan nu \u00e4r denna: Vad hyses f\u00f6r planer inf\u00f6r Svalbard och den totala solf\u00f6rm\u00f6rkelsen \u00f6ver \u00f6arna 2015? Det \u00e4r knappt fem \u00e5r dit…<\/p>\n

\u00c5ret som gick – och det som kommer…<\/h2>\n<\/div>\n
2010 anses med r\u00e4tta som ett av de mest \u00f6verraskande och nyhetsymniga \u00e5ren p\u00e5 l\u00e4nge i v\u00e5r vetenskap, ett \u00e5r\u00a0 med ideliga sensationer och d\u00e4remellan ett flitigt finputsande av r\u00e5dande “standardmodeller”.<\/div>\n
Inom kosmologin st\u00e4mmer fortfarande den gamla slogan att om Albert Einstein var arkitekten s\u00e5\u00a0 var Edwin Hubble byggm\u00e4staren och alla astronomer d\u00e4refter – hyresg\u00e4ster!<\/div>\n
\n

Mycket h\u00e4nde p\u00e5 v\u00e5rt planetariska hemmaplan 2010, det unika bildmaterialet fr\u00e5n asteroidkrocken i v\u00e5ras (se nedan, HST\/ESA credit) och sen n\u00e4rstudierna av kometen Hartley-2 i h\u00f6stas f\u00e5r r\u00e4cka som bevis p\u00e5 det. Testa vad som stod om fenomenen i W-bloggen genom att s\u00f6ka p\u00e5 s\u00f6kmotorn t h!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/div>\n<\/div>\n
2011 kommer \u00e4ven att handla om fortsatt jakt p\u00e5 exoplaneter genom nertankade massdata fr\u00e5n Kepler-sonden men ocks\u00e5 Merkurius kommer att hamna i fokus genom MESSENGER-sonden som parkeras i en bana runt v\u00e5r lilla grannplanet. L\u00e4gg till detta\u00a0 att NASA skjuter upp ett gigantiskt “science lab” med m\u00e5let en lyckad mjuklandning p\u00e5 Mars.<\/div>\n
\n

Gasj\u00e4ttarna r\u00f6r p\u00e5 sig<\/h2>\n<\/div>\n

Jupiter och Saturnus l\u00e4mnar inte proffsen och amat\u00f6rerna i fred. Senast \u00e4r det Saturnus som sp\u00f6kar igen, men inte bara det.<\/p>\n

– Tecken finns att SEB. S\u00f6dra Ekvatorialb\u00e4ltet p\u00e5 Jupiter, \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g tillbaka, rapporterar Christian Vestergaard. Rapport och bilder h\u00e4r:<\/div>\n
\n
http:\/\/alpo-j.asahikawa-med.ac.jp\/kk10\/j101111r.htm<\/a><\/div>\n<\/div>\n

ROSETTA som LEGO-leksak<\/h2>\n

En av det g\u00e5ngna \u00e5rets roligare upplevelser var att f\u00e5 ta del av ESA:s ROSETTA-forskare, som i sin pedagogiska iver byggde en modell av sonden med hj\u00e4lp av – LEGO-bitar. Och det gick\u00a0 s\u00e5\u00a0 bra att bygget utvecklades still ett Rosetta Lander Education Kit<\/span> (finns snart i en leksaksbutik n\u00e4ra dig) och testades p\u00e5 ingenj\u00f6rs- och konststuderande vid universitetet i Rom i h\u00f6stas.<\/p>\n

De pedagogiska “plusen” anses sj\u00e4lvklara.<\/p>\n

Om n\u00e5gra \u00e4r \u00e4r det meningen att ROSETTA ska g\u00f6ra ett rendezvous med kometen 67 P\/Churyumov-Gerasimenko och landaren Philae ska s\u00e4tta sig ner lugn och fin p\u00e5 kometen och forska.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

T\u00e4nk om BRIO ville g\u00f6ra n\u00e5got liknande? Klassiska tr\u00e4leksaker och rymden h\u00f6r ihop.<\/p>\n

Meteoriter som kosmiska smycken<\/h2>\n

Jag vet inte om man ska tycka illa om det eller gilla greppet, men faktum \u00e4r\u00a0 att i USA jobbar teamet Meteorite Men<\/span> och d\u00e4rifr\u00e5n\u00a0 kan du k\u00f6pa b\u00e5de\u00a0 metalls\u00f6kare (vilka v\u00e4l \u00e4r olagliga i Sverige???) och k\u00f6pa meteoriter f\u00f6r en handfull dollar.
\nEn silversmed i Tucson – hon heter Lisa Marie – g\u00f6r till och med smycken av\u00a0 meteoriter. Som denna lilla juvel f\u00f6r 350 dollar. J\u00e4rnmeteoriten h\u00e4nger i idelt\u00a0 \u00e4delt silvermaterial.<\/p>\n

\n
\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n

Till sist…<\/p>\n

… en \u00f6nskan om ett RIKTIGT GOTT NYTT \u00c5R fr\u00e5n oss alla i teamet bakom W-bloggen!\"\"<\/a><\/p>\n<\/h2>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ny\u00e5rsh\u00e4lsning ovanifr\u00e5n Det rinner in en st\u00e4ndig str\u00f6m bilder fr\u00e5n v\u00e5r goda men misshandlade hemmaplanet. I g\u00e5r 28 december dokumenterade det amerikanska flygvapnets\u00a0 v\u00e4dersatellit DMSP F18\u00a0 bilden nedan av Skandinavien. DMSP st\u00e5r f\u00f6r USA:s eget\u00a0 Defense Meteorological Satellites Program. Det \u00e4r spaceweather.com som har trollat fram bilden, d\u00e4r vi kan sk\u00f6nja norrsken i form av… L\u00e4s mer »Nr 241 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9852"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9852"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9852\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":9890,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9852\/revisions\/9890"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9852"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9852"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9852"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}