![\"Portr\u00e4tt](\"https:\/\/www.naturvetenskap.lu.se\/sites\/naturvetenskap.lu.se\/files\/styles\/lu_article_medium_desktop_and_tablet\/public\/2026-01\/hedersdoktorer-26.jpg.webp?h=06ac0d8c&itok=CACSEKY6\")
Jannette Carey<\/strong> och Jonathan (Joss) Bland-Hawthorn <\/strong>blir hedersdoktorer p\u00e5 Naturvetenskapliga fakulteten. Foto: Ladislav Cs\u00e9falvay\/Nick Kaiser<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
“Naturvetenskapliga fakulteten har utsett den amerikanska kemisten Jannette Carey<\/strong> och den brittisk-australiske astrofysikern Jonathan Bland-Hawthorn<\/strong> till \u00e5rets hedersdoktorer. Utn\u00e4mningarna \u00e4r ett erk\u00e4nnande av deras banbrytande forskning, betydande pedagogiska insatser och l\u00e5ngvariga samarbete med fakulteten.<\/p>\n\n\n\n Jannette Carey, kemiprofessor vid Princeton University, USA, \u00e4r internationellt erk\u00e4nd f\u00f6r sin forskning inom fysikalisk kemi och biokemi, med fokus p\u00e5 de grundl\u00e4ggande kemiska principer som styr hur biologiska molekyler fungerar. Hennes arbeten om proteiners bindning till sm\u00e5 molekyler och DNA, s\u00e4rskilt kring kooperativitet och genreglering, har blivit klassiska inom f\u00e4ltet. Hon har ocks\u00e5 bidragit med central kunskap om samspelet mellan kovalenta och icke-kovalenta bindningar i proteiner, vilket \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r modern biokemi, molekyl\u00e4rbiologi och l\u00e4kemedelsutveckling.<\/p>\n\n\n\n Sedan mitten av 1980-talet har Jannette Carey haft ett kontinuerligt och f\u00f6rdjupat samarbete med Lunds universitet och Naturvetenskapliga fakulteten genom forskningsvistelser, gemensamma projekt och undervisning. Hon \u00e4r aktiv medlem i excellenscentret COMMONS, bland annat som medlem i centrets vetenskapliga r\u00e5d och som engagerad och uppskattad f\u00f6rel\u00e4sare p\u00e5 forskarutbildningskurser. Hon \u00e4r \u00e4ven f\u00f6rfattare till l\u00e4roboken Ligand-binding Basics.<\/p>\n\n\n\n Jonathan (Joss) Bland-Hawthorn, fysikprofessor vid University of Sydney, Australien, \u00e4r en av v\u00e4rldens ledande forskare inom galaxastrofysik. Han har varit med och utvecklat forskningsomr\u00e5den som near-field cosmology och galactic archaeology, vilka kopplar stj\u00e4rnors r\u00f6relser och kemiska sammans\u00e4ttning till galaxers kosmiska ursprung. Hans forskning har gett avg\u00f6rande insikter om galaxbildning, dv\u00e4rggalaxer och galaxvindar. Bland-Hawthorn har publicerat \u00f6ver 830 vetenskapliga artiklar och mottagit ett stort antal internationella utm\u00e4rkelser.<\/p>\n\n\n\n Bland-Hawthorn har ett etablerat och aktivt samarbete med forskare vid Naturvetenskapliga fakulteten, s\u00e4rskilt inom studier av galaxers utveckling i universums tidiga skeden. Genom \u00e5terkommande forskningsbes\u00f6k, avancerad undervisning p\u00e5 doktorandniv\u00e5 och gemensamma projekt bidrar han starkt till fakultetens forskning och utbildning.<\/p>\n\n\n\n \u2013 Genom utn\u00e4mningarna st\u00e4rker vi v\u00e5rt internationella n\u00e4tverk och v\u00e5r l\u00e5ngsiktiga strategiska samverkan inom b\u00e5de kemi och astrofysik, s\u00e4ger Per Persson, dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten.”<\/p>\n\n\n\n \u00c4nnu mer om Bland-Hawthorn kan l\u00e4sas p\u00e5 Popul\u00e4r Astronomis webb<\/em> d\u00e4r lundaastronomen Oscar Agertz<\/strong> intervjuas om sitt samarbete med honom i en artikel av Rebecca Forsberg.<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Pedagogisk proteinforskare och prisad galaxprofessor nya hedersdoktorer i naturvetenskap Fr\u00e5n Naturvetenskapliga fakulteten i Lund kom detta pressmesss, f\u00f6rfattat av Johan Joelsson: “Naturvetenskapliga fakulteten har utsett den amerikanska kemisten Jannette Carey och den brittisk-australiske astrofysikern Jonathan Bland-Hawthorn till \u00e5rets hedersdoktorer. Utn\u00e4mningarna \u00e4r ett erk\u00e4nnande av deras banbrytande forskning, betydande pedagogiska insatser och l\u00e5ngvariga samarbete med fakulteten.… L\u00e4s mer »Nr 4 2026<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98634"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=98634"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98634\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":98681,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/98634\/revisions\/98681"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=98634"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=98634"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=98634"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}